Giftig stress och utvecklingen av barns hjärnor

31 juli, 2019
Giftig stress kan försvaga strukturen hos en hjärna som utvecklas och leda till allvarliga konsekvenser.

Barns utveckling kan påverkas om kroppen och hjärnan utsätts för alltför mycket stress. Faktum är att giftig stress kan ha skadliga effekter på inlärningen, beteendet och barnets hälsa under hela dess livstid.

Det är viktigt att barnen lär sig hantera motgångar och utmaningar, för det är en viktig del av deras utveckling. Då din kropp är hotad så svarar den genom att öka dina hjärtslag, ditt blodtryck samt stresshormoner som kortisol.

Då ett hot aktiverar ett ungt barns stressrespons i en miljö där de vuxna ger barnet stöd, kommer denna miljö att dämpa de psykologiska effekterna.

De utvecklar därför hälsosamma svar på stress. Men om dessa svar är extrema och långvariga, och barnet inte känner att det har stöd, så kan hjärnstrukturen och kroppen komma att påverkas.

Ett barns stressvar kommer då alltid vara på alerten. Detta ökar risken för utvecklingsförseningar, inlärningsproblem och beteendeproblem hos barn.

Det löper dessutom risk för att drabbas av diabetes, hjärtsjukdomar, depression, drogmissbruk, alkoholism och andra hälsoproblem under vuxenlivet.

Den biologiska forskningen har visat att kronisk och allvarliga stress kan bli giftig för hjärnor som utvecklas och biologiska system.

Dessa svar kan då utlösas av motgångar som fattigdom, övergrepp, likgiltighet eller en våldsam miljö. Ett barn kan också drabbas om vårdnadshavaren är substansmissbrukare eller har någon form av mentalsjukdom.

Flicka med nalle.

Stress under barndomen

Tidiga barndomsupplevelser spelar en viktigt roll när det kommer till hur hjärnan utvecklas och fungerar.

Interaktioner mellan barnet och den omkringliggande miljön påverkar beteendet, hälsan och inlärningen.

För att man ska kunna utveckla en hälsosam hjärnstruktur så är det viktigt att barnet har omtänksamma vårdnadshavare. Barnet behöver också utveckla positiva relationer.

Dessa personer kommer hjälpa barnet att lära sig att hantera stressiga upplevelser.

Stressen är generellt ett fysiologiskt svar på en krävande omständighet. Den ger upphov till biokemiska förändringar i nervsystemet, det endokrina systemet och immunförsvaret.

Stress är dock inte alltid något negativt. Den kan vara positiv, tolerabel eller giftig.

Positiva svar på stress är viktigt för barnets utveckling. Ett barn får stöd genom sina sociala och emotionella absorptionsmekanismer, såsom lugn och föräldrarnas skydd.

Barnet får motivation och motståndskraft efter varje positiv stressrespons.

De svar som används för att tolerera stress är mer allvarliga, frekventa och konsekventa. Kroppen svarar samtidigt till en högre grad och dessa biokemiska svar har potentialen att påverka hjärnstrukturen.

När det gäller tolerabla stressvar så kommer hjärnan och organen att återhämta sig helt då motgången har försvunnit om barnet är skyddat av receptiva relationer.

Vårdnadshavaren måste därför ge stöd både emotionellt och socialt.

Giftig stress hos barn

Giftig stress är ett onormalt svar på stress och resulterar i ökade kortisolnivåer. Det förekommer även ett ihållande inflammatoriskt tillstånd där kroppen inte lyckas lösa dessa förändringar.

Detta händer oavsett om stressen har försvunnit eller inte.

Giftig stress resulterar i kontinuerlig aktivering av stressvaret. Kroppen lyckas inte återgå till det normala. Brist på stöd, tröst och emotionella band från vårdnadshavarna kan förhindra normal stressrespons.

Giftig stress hos barn är ett väldigt allvarligt problem. Barn som upplever det löper risken att drabbas av långtgående hälsoeffekter. Många av effekterna kanske dock inte visar sig förrän personen når vuxenlivet.

Dessa hälsoeffekter inkluderar dåliga förmågor att hantera stress. Dessa personer kan också löpa risk för att drabbas av mentalsjukdomar, ohälsosamma livsstilar eller fysiska sjukdomar.

Ju mer negativa ett barns upplevelser är, desto troligare är det att utvecklingen försenas och att hälsoproblem uppstår; som till exempel hjärtproblem, diabetes, substansmissbruk, depression, etc.

Pojke som håller för öronen.

Hjärnans utveckling och giftig stress

Barn upplever externa beteenden – som aggression – och interna beteenden – som ångest och depression.

Problemet är att dessa beteenden inte är unika för barn vars utveckling har påverkats av stress och trauma.

Personerna i barnets omgivning ser ofta endast ett bråkigt och aggressivt barn. De ser inte ett barn som bara försöker uppmärksamma någon om den smärta som han eller hon upplever.

Det trauma som orsakar giftig stress och dess effekter kan också ha en viss effekt på normaliseringen.

Barn som inte har en bredare vy av världen kan komma att tro att våld i hemmet är något normalt eller att våld i samhället är lika naturligt som regn.

När det gäller själva utvecklingen riskerar barnet att drabbas av permanenta förändringar i hjärnstrukturen, epigenetiska modifikationer samt modifierade genetiska funktioner.

De långvariga hälsoeffekterna när det gäller barnets utveckling är kritiska och inkluderar en ökad risk för stressrelaterade sjukdomar.

Responsen på giftig stress påverkar det neuroendokrina-immunnätverket. Det leder därför samtidigt till ett förlängt och onormalt kortisolsvar.

Resultatet blir ett påverkat immunförsvar vars effekter inkluderar ett ihållande inflammatoriskt tillstånd, vilket ökar risken och frekvensen när det gäller infektioner hos barn.

Forskarna tror dessutom att svaret på giftig stress kan leda till andra psykologiska tillstånd, som depression, brist på självkontroll, post-traumatisk stress och psykos.

Vi vet också att vuxna som upplevt svårigheter under tidig barndom också lider av fler fysiska sjukdomar och dåliga hälsosituationer, som exempelvis alkoholism.

Det kan även leda till ungsjukdomar, depression, cancer, fetma, självmordstankar och hjärtproblem.

Vad kan man göra?

Experterna rekommenderar att man gör det enklare att få tillgång till specialisthjälp.

Detta är speciellt viktigt för vårdnadshavare som inte har tillräckligt med kunskap och färdigheterna för att hjälpa unga barn med giftig stress.

Experterna föreslår dessutom att man ger stöd åt existerande interventionsprogram.

  • Franke H. A. (2014). Toxic Stress: Effects, Prevention and Treatment. Children (Basel, Switzerland)1(3), 390-402. doi:10.3390/children1030390
  • Gershoff, E. (2016). Should Parents’ Physical Punishment of Children Be Considered a Source of Toxic Stress That Affects Brain Development?. Family Relations65(1), 151-162. doi: 10.1111/fare.12177
  • Kuehn, B. (2014). AAP: Toxic Stress Threatens Kids’ Long-term Health. JAMA312(6), 585. doi: 10.1001/jama.2014.8737