Hur meditation kan leda till genförändringar

11 oktober, 2020
Det finns bevis på att det är möjligt att åstadkomma förändringar i generna genom meditation. Trots att det fortfarande är för tidigt att dra några definitiva slutsatser och att fastställa vilken effekt detta kan få på vår hälsa, så är det stora genombrott man har gjort.

Enligt beteendevetaren Susan Lee Smalley kan meditation leda till genförändringar. Faktiskt är hon inte ensam om att lägga fram denna hypotes. Dock är Smalley en av de viktigaste förespråkarna på grund av sina omfattande kunskaper inom detta område.

Susan Lee Smalley är en antropolog med en doktorsexamen i medicinsk genetik. Hon är chef för Mindful Awareness Research Center (MARC) och var bland dem som först diskuterade hur meditation kan leda till genförändringar. Enligt Smalley visar forskning att förändringar kan ske i åtminstone 15 gener hos människor som mediterar.

Smalley menar att neuroplasticitet, vilket är hjärnans förmåga att ändra sig som svar på nya erfarenheter, också får effekter på genetisk nivå. Hon menar att det mest intressanta med hur meditation kan leda till genförändringar är att detta skulle kunna vara ett sätt för människor att själva framkalla djupgående förändringar genom eget valda erfarenheter.

En preliminär granskning av hur meditation kan leda till genförändringar

Fram till för en tid sedan antog forskarna att den genetiska information som vi blir födda med är oföränderlig. De har sett detta som en sorts definitiv programmering som är fastställd från födseln. Med tiden har de kommit att omvärdera detta. Numera vet vi att genetisk information i själva verket är oerhört flexibel och att detta gäller livet ut.

Ett av de forskningsprojekt som bekräftat denna flexibilitet, och som senare gett upphov till studier om hur meditation leder till genförändringar, leddes av Michael Meaney vid McGill University i Montreal. Han och hans team observerade epigenetiska förändringar i hjärnan hos gnagare som inte hade fått tillräcklig moderlig omsorg under sina första levnadsveckor.

Detta ledde redan i ung ålder till kronisk stress hos djuren. Honorna som hade genomgått denna epigenetiska förändring uppträdde dessutom på ett vårdslöst sätt med sina egna ungar.

Om de däremot ersattes av omsorgsfulla fostermödrar växte ungarna upp på normalt vis. Detta visade att arvsanlagen var flexibla och även att mentala erfarenheter kunde medföra förändringar i generna.

En avslöjande studie om hur meditation kan leda till genförändringar

Vid University of Wisconsin i Madison genomförde man en studie om meditation som ledde till häpnadsväckande resultat. Detta är ett av pionjärarbetena inom ämnet som visar hur meditation kan leda till genförändringar och det är oerhört värdefullt.

Vad forskarna gjorde var att analysera de kroppsliga förändringar som inträffade hos två grupper av människor. Den ena gruppen mediterade, medan den andra utförde tysta aktiviteter som inte hade med meditation att göra.

Som följd upptäckte de att de som hade mediterat hade undergått förändringar i generna RIPK2 och COX2. Dessa är kopplade till kroppens inflammatoriska processer.

Molekylerna som påvisade dessa förändringar analyserades vid institutet för biomedicinsk forskning i Barcelona (IIBB-CSIC-IDIBAPS). Perla Kaliman, artikelns huvudförfattare, uppgav att man hade funnit en epigenetisk förändring i genomet (arvsmassan) som uppstått på grund av meditationen. Hon klargjorde emellertid att det fortfarande var för tidigt att dra några definitiva slutsatser.

Stress och meditation

Kronisk stress är en av de faktorer som enligt experterna är förknippade med många kroniska sjukdomar och som dessutom har en effekt på olika förstämningssyndrom och psykiska störningar. Den är också kopplad till åldrande, såväl av hjärnan som av kroppen i övrigt. Stressminskning är en av de mest dokumenterade effekterna av meditation.

På grundval av studier kan man nu utgå från att stress orsakar epigenetiska förändringar och att dessa kan återställas med hjälp av meditation.

Likaså hävdar Susan Lee Smalley att människor som uppnår ett tillstånd av s.k. “full uppmärksamhet” upplever mer aktivitet i frontalloben, vilket har en rogivande effekt. Om de upprätthåller detta tillstånd under en viss tid leder det till att stressmönstren genomgår en genetisk förändring.

Det är viktigt att notera att epigenetiska förändringar är modifieringar som kan “tysta” vissa genetiska faktorer. Experterna bedömer att detta är anledningen till att DNA inte avgör vårt “öde”.

En person kan t.ex. vara född med en viss gen som gör vederbörande mer mottaglig för cancer, men en epigenetisk förändring kan “tysta” denna gen. Detta pekar på vikten av alla dessa studier och de olika slutsatser man kan dra från dem.

Fitzgerald, P. ¿Puede la meditación cambiar tu cerebro y afectar tus genes?