Integrerad psykologisk terapi för schizofreni?

17 september, 2019
I denna artikel ska vi tala om integrerad psykologisk terapi som behandling för schizofreni och som ett komplement till läkemedel.

I dagsläget finns det många olika typer av psykologisk hjälp för schizofrena personer. En av de senaste är integrerad psykologisk terapi för att behandla schizofreni, men vad är det exakt?

På senare år är behandlingsmetoderna dominerats av den pessimistiska och organiserade visionen av psykiatri som representeras av Kraepelins psykoanalys.

Han ansåg att demens var en narcissistisk neuros där överföringsbehandling och analytisk behandling var omöjliga.

En förändring i din terapeutiska vården

Som ett resultat har en förändring skett i den terapeutiska vården. Inledningsvis fokuserade vi bara på behandlingen av själva schizofrenin, eller på rehabiliteringen efter den resulterande försämringen.

Nu finns det dock terapier för att behandla själva symptomen. En av dem är integrerad psykologisk terapi för schizofreni från Roder och Brenner.

De huvudsakliga framstegen i strategin för schizofrenibehandling har utvecklats och förfinats baserat på sårbarhets-stress-modellen.

Detta är ett ramverk som visar hur miljömässiga stressfaktorer interagerar med biologisk sårbarhet.

Vi kan börja från antagandet att schizofrena personer uppvisar brister på olika beteendemässiga nivåer. Dessa är medvetande-perceptuella, kognitiva, mikrosociala och makrosociala.

Brister på en nivå kan negativt påverka de andra, och därmed finns det en hierarkisk relation mellan dem. Från denna hypotes utvecklade Brenner och kollegor penetreringsmodellen.

Denna tjänade som bas för förklaringen för schizofrena symptom och för utvecklingen av integrerad psykologisk terapi (IPT).

Härifrån kan vi se att förbättringarna på kognitiv nivå har en direkt effekt på att förbättra beteendet.

Gruppterapi för schizofrena

Kännetecken hos integrerad psykologisk terapi för schizofreni

Denna behandling fungerar i gruppformat med generellt 5-7 patienter, och experter utvecklade den specifikt för personer med schizofreni.

Målet med denna terapi är att förbättra patientens kognitiva och sociala färdigheterSessionerna varar i 30-60 minuter och äger rum tre gånger per vecka under tre månaders tid.

Den perfekta patienten för behandlingen är:

  • Mellan 18 och 40 år gammal.
  • Använder inte läkemedel kontinuerligt (endast sporadiskt).
  • Någon som lever med sin familj.
  • En person som inte spenderat för mycket tid inlagd på sjukhus.
  • Någon som bara har lindriga till måttliga problem med frontalloben.

Experter har använt denna behandling med fler än 700 patienter i olika sociokulturella sammanhang. Som ett resultat kan vi bekräfta att det är ett effektivt program (ur en psykologisk synvinkel) för att behandla symptomen.

De fem underprogrammen

Integrerad psykologisk terapi för schizofreni består av fem underprogram. Dessa ämnar att förbättra kognitiva nedsättningar och de sociala samt beteendemässiga brister som är så karaktäristiska för denna sjukdom.

Underprogrammen arrangeras hierarkiskt:

  • Först och främst siktar de inledande skedena in sig på grundläggande kognitiva färdigheter.
  • De mellanliggande skedena omvandlar kognitiva färdigheter till verbala och sociala svar.
  • Avslutningsvis involverar de sista skedena att träna patienterna i att lösa de mest komplexa mellanpersonliga beteendena.

Varje underprogram är framtaget på ett sätt som gör att mer och mer krävs av patienten i takt med att terapin går framåt. Framsteg görs med start från enkla och förutsägbara uppgifter som sedan blir svårare.

Samtidigt minskar struktureringen hos terapin. Inledningsvis är tillvägagångssättet väldigt strukturerat, men blir allt mer spontant i takt med att tiden går.

Varje underprogram börjar även med material som inte kräver så mycket rent känslomässigt. Under behandlingens gång kommer psykologen gradvis öka den känslomässiga involveringen.

Terapins underprogram

Här kommer de olika underprogram som integrerad psykologisk terapi använder:

  • Kognitiv differentiering: detta fokuserar primärt på uppmärksamhet och bildandet av koncept. För att implementera detta underprogram kommer psykologen använda kort och övningar med verbala koncept som huvudsakliga tekniker.
  • Social uppfattning: målet här är analysen av social stimuli. För att uppnå detta kommer psykologen först använda beskrivningen av social stimuli och tolkningen av dessa stimuli. Man kommer sedan diskutera betydelsen hos olika situationer.
  • Verbal kommunikation: psykologen kommer jobba med patientens konversationsfärdigheter med övningar som verbal repetition, liknelser, frågor, konversationer om aktuella ämnen och generella konversationer.
  • Sociala färdigheter: detta underprogram är väldigt nödvändigt för personer med schizofreni. De använder rollspel och jobbar sedan med simulerade situationer.
  • Mellanpersonlig problemlösning: patienter blir lärda hur använder tekniker för problemlösning inom mellanpersonliga relationer. Teknikerna som används är identifiering och analys av problemet, kognitiv omstrukturering samt applicering av de valda lösningarna i verkliga livet.

De inledande underprogrammet kognitiv differentiering förbättrar den grundläggande kognitiva processerna hos patienten, såsom uppmärksamhet eller delande av idéer.

Vid det laget kommer dock prestationsförmågan fortfarande vara under det normala.

Terapi i grupp

Effekterna av integrerad psykologisk terapi

Datan som finns tillgänglig hittills kan inte bekräfta effektiviteten hos penetreringshypotesen inom integrerad psykologisk terapi för schizofreni.

Effekterna på kognitiva variabler producerar inte alltid konsekventa beteendemässiga förbättringar.

Förmågan att bearbeta information ordentligt är väldigt nödvändig, men det är inte allt som behövs för att skapa vad vi kallar för ”normalt” beteende.

Det är möjligt att föränderliga faktorer som självbild kan störa penetreringsmodellen. Andra studier utförda av andra forskare har man dock funnit att det kan fungera på motsatt sätt.

Om man börjar med social rehabilitering är det möjligt att utöva en mer märkbar effekt på grundläggande kognitiva förmågor.

Det aktiverar sedan hanteringsförmågor, utvecklar icke-försämrade kognitiva processer och förbättrar självbilden.

För tillfället finns det flera program tillgängliga, såsom utbildning i känslohantering, vilket ämnar att minska inflytelsen som dysfunktionella känslomässiga tillstånd har på kognitiv och social funktion.

Experter har även utvecklat ett träningsprogram för fritids-, livs- och arbetsförmågor. De har gjort detta för att underlätta generaliseringen av färdigheterna som man lär sig i terapin.

De kommer sedan kunna skapa hanteringsorienterade behandlingar baserade på psyko-utbildningsprogram i syfte att korrigera sättet vi hanterar schizofrena patienter.

  • Perez, M. Guía de tratamientos psicológicos eficaces I. Adultos. (2018). Edición Pirámide