Socialtjänstens roll i kampen mot fattigdomen

Vet du vad socialtjänsten erbjuder de fattiga? Idag kommer vi utforska detta ämne.

De mest sårbara medlemmarna i samhället är alltid de som har störst behov av sociala tjänster i kampen mot fattigdomen.

Den ekonomiska kris som uppstod 2008 ökade de klyftor som redan fanns mellan de rika och de fattiga. Krisens påverkade gjorde att tusentals personer hamnade i ekonomiskt vanskliga situationer.

Folk relaterar generellt fattigdom till låga löner. Forskarna mäter ofta fattigdomen enligt individens eller hushållets inkomst. Det finns dock inga universala kriterier, endast relativa.

Dessa relativa kriterier tar i beaktande tidsperioden och det geografiska området för att analysera fattigdom och inkomstnivån (Del Barrio, 2014).

Det är viktigt att förstå att konceptet fattigdom är multidimensionellt. Det finns inte bara ett fokus eller ett drabbat område.

Fattigdom och marginalisering

Som nämnt ovan så finns det inte en definition eller klassificering av fattigdom. Det finns många sätt att mäta detta fenomen (Del Barrio 2014):

• Enligt den typ av information som du använder för att mäta den. Objektiv eller subjektiv.
• Ta i beaktande den referens som används för att etablera tröskelvärdet för fattigdomen. Absolut eller relativ.
• I enlighet med tidsperioden hos det studerade föremålet. Transversal (under ett visst år) eller på längre sikt.
• Genom den analys som baseras på oförmågan att ha tillgång till grundläggande resurser.

För UNDP (United Nations Development Program) innebär fattigdom att personen inte har tillgång till möjligheter och alternativ för att leva ett värdigt liv.

Detta program använder något som kallas MPI (Multidimensional Poverty Index) som referens för att utröna vem som lever i fattigdom.

FN designade MPI för att reflektera effekten och intensiteten av förlusterna hos de personer som lider.

Termen marginalisering är också multidimensionell. Den påverkar individer, grupper med människor och geografiska regioner.

Man kan titta på marginalisering när det gäller inkomst, hälsa, utbildning, tillgång till tjänster, boende och skuldsättning. Enligt Spicker, Alvares och Gordon (2009) så kan marginalisering leda till följande problem:

• Hemlöshet
• Urbana kriser
• Etniska spänningar
• En ökning av arbetslöshet på lång sikt
• Kontinuerligt höga nivåer av fattigdom

Socialtjänstens roll i kampen mot fattigdomen

Det finns ingen tvekan om att socialtjänsten är grundläggande inom ett integrerat hälsosystem.

De som arbetar varje dag med att ge människor stöd måste tänka på den tid det tar för att studera varje individuellt fall. De kommer då förstå behovet av riktlinjer som kan anpassas till varje situation.

Det finns många tjänster som helt enkelt hjälper med att förbättra eller lösa de problem som uppstår, men tanken är inte att bara sätta ett plåster på problemet.

Det är därför viktigt att man fokuserar på paternalism och att ge människorna bättre redskap. Socialtjänsten måste arbeta med individer och hjälpa dem att utveckla sina förmågor för att bemöta sina vardagsproblem.

Utbildning är det enda sättet att se till att fattigdomen inte blir kronisk.

Individerna måste vanligtvis uppfylla vissa kriterier för att kunna ha tillgång till de existerande tjänsterna. Vissa av de tillgängliga tjänsterna i kampen mot fattigdomen inkluderar:

• Hjälp med hyra och amortering
• Matkuponger
• Inkomstbaserad hjälp med räkningar
• Ekonomisk hjälp för personer som uppfyller vissa tröskelvärden
• Pensioner
• Hjälp med att hitta anställning
• Utbildning
• Planering och organisering av familjeresurser

Pengar är extremt viktigt för att lyfta folk ur fattigdom, men man bör prioritera att arbeta med individer och familjer för att komma fram med varaktiga lösningar på deras problem.

Det är bästa att skapa individualiserade projekt med mål som går att uppnå.

Socialtjänstens roll är inte att skapa et beroende; det är att hjälpa med att skapa ett samhälle med fria människor som kan lösa sina egna problem i livet.