Lekmannaepistemologi och generering av kunskap
Var kommer kunskapen ifrån? Hur vet man om något är sant eller falskt? Det är svåra frågor att svara på. Än mer så idag, när du ständigt bombarderas av ny information via den moderna tekniken. Teorin om lekmannaepistemologi förklarar hur du väljer den information du sedan omvandlar till kunskap.
För det första måste du förstå att all information är data. Allt är dock inte kunskap. Faktum är att den bara blir kunskap när du tror på den. Ändå behöver informationen inte nödvändigtvis vara sann för att du ska tro på den.
Ta till exempel tandfen. Du överväger informationen och avgör själv om historien är sann eller inte. Sedan om du bestämmer dig för att du tror på en älva som byter mjölktänder mot pengar, har du skapat kunskap. Å andra sidan, om du väljer att inte tro på det är det bara information, “falsk information”. Därför är kunskap den information du accepterar som sanning.
“Människan talar om allt, och han talar om allt som om förståelsen för allt fanns inom honom.”
-Antonio Porchia-
Empiri kontra lekmannaepistemologi
Du får kunskap genom perception via dina sinnen. Med andra ord, att se är att tro. Om du till exempel ser eller hör tandfen, kommer du att generera kunskap om att den är verklig. Det kommer också att påverka ditt resonemang. För om du hör ett ljud och tror att det kan vara tandfen, kommer du att fundera på om det ljudet verkligen indikerar om tandfen finns eller inte.
Å andra sidan finns det andra metoder för att generera kunskap. Hittills är den mest användbara metoden den vetenskapliga metoden. Vetenskapen genererar kunskap med hjälp av hypoteser som den sedan försöker bekräfta eller förkasta.
Till exempel har läkemedlen du tar genomgått en rad tester för att bevisa sin effekt. Men alternativa terapier genomgår inte dessa processer. Faktum är att om du tror att de fungerar eller inte och om du gör detta till kunskap, är upp till dig.
Vad är epistemologi?
Som du har sett finns det olika sätt att skaffa kunskap. Den vetenskapsgren som studerar kunskap är epistemologi. Med andra ord, epistemologi studerar kriterierna som används för att fastställa att något är sant. Som vi nämnde tidigare finns det olika sätt att validera den kunskapen, från dina sinnen till den vetenskapliga metoden.
Följaktligen finns det olika typer av epistemologisk kunskap. Den här artikeln fokuserar dock på lekmannaepistemologi, som handlar om hur du skaffar din subjektiva kunskap. Det här är kunskapen som tillhör dig, oavsett om den är sann och om andra håller med eller inte.
Lekmannaepistemologi
Om man antar att kunskap är vad du vet (eller tror att du vet), föreslår lekmannaepistemologi att kunskap uppstår från genereringen av hypoteser. Därför genererar du olika hypoteser i ditt eget liv. Du värderar sedan relevansen av var och en utifrån de bevis du har.
Till exempel, om du äter ett livsmedel du aldrig har provat förut och blir sjuk nästa dag, skulle du förmodligen skapa andra hypoteser. En hypotes skulle vara att livsmedlet gjorde dig sjuk. En annan hypotes skulle vara att livsmedlet inte hade något med din sjukdom att göra.
Även om dessa två hypoteser inte är de enda möjliga, illustrerar detta exempel hur en hypotes fungerar. I det här specifika fallet, för att ta reda på om livsmedlet gjorde dig sjuk eller inte. Dessa två hypoteser är raka motsatser och skulle därför orsaka dig osäkerhet om orsaken till din sjukdom. Följaktligen, för att eliminera den osäkerheten, måste du välja en av dem. Detta skulle leda dig till att bilda kunskap.
Därför skulle du ha två alternativ i den här situationen. Antingen kan du aldrig veta vad som gjorde dig sjuk. Eller så kan du acceptera någon av hypoteserna och bilda dig kunskap om din sjukdom. Vilket alternativ du än väljer beror på fördelarna och kostnaderna för att du skaffar dig kunskapen. Till exempel, om det verkligen var viktigt att veta vad som gjorde dig sjuk, skulle du förmodligen välja den första hypotesen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Kruglanski, A. W. (1989). Lay epistemics and human knowledge: Cognitive and motivational bases. New York: Plenum.
- Kruglanski, A. W. (2004). The psychology of closed mindedness. New York: Psychology Press.
- Kruglanski, A. W., & Webster, D. M. (1996). Motivated closing of the mind: “seizing” and “freezing”. Psychological Review, 103(2), 263-283.