Lider du av nattätningssyndromet?

Har du hört talas om nattätningssyndromet? I den här artikeln förklarar vi vad det är och hur det behandlas.
Lider du av nattätningssyndromet?
Julia Marquez Arrico

Skriven och verifierad av psykologen Julia Marquez Arrico.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Nattätningssyndromet klassificeras antingen som en ätstörning eller sömnstörning. Den kategori som det faller under beror på om individen är vaken eller inte när denne äter.

I båda fallen definieras detta syndrom som handlingen att hetsäta stora mängder mat efter middagen eller mitt i natten, med preferens för kaloririka och kolhydratrika livsmedel.

De tyska forskarna Zwaan, Muller, Allison, Brahler och Hilbert uppskattade 2014 att nattätningssyndromet (NES) drabbar 1,5% av befolkningen och har allvarliga hälsokonsekvenser.

I den här artikeln kommer vi att prata mer om symtomen, orsakerna och behandlingen av NES. Det är ett sällsynt syndrom, men det är tillräckligt allvarligt för att förtjäna vår uppmärksamhet.

Vad är nattätningssyndromet (NES)?

Dr. Albert Stunkard var den första som pratade om nattätningssyndromet (NES) år 1955.

Den diagnostiska och statistiska manualen för mentala störningar (DSM-5) klassificerar det under Other Specified Feeding or Eat Disorder (OSFED).

Sömnrelaterad ätstörning liknar denna. Skillnaden mellan de två är att personer med NES är vakna när de äter. Personer med sömnrelaterad ätstörning äter faktiskt i sömnen.

En kvinna som äter en munk på natten.

När individen sover medan denne äter och inte är medveten om vad denne gör, har vi att göra med en undertyp av sömngång. Det händer under REM-sömn och kännetecknas av mycket djupa sömncykler.

En individ med denna störning kommer att stiga upp och äta tvångsmässigt utan att inse det. Personen kan verka som om denne är vaken och kan öppna kylen, tugga och svälja.

Precis som sömngångare har sömnätare ingen aning om vad de gör och kommer inte ihåg något nästa morgon.

När det gäller nattätningssyndromet är personen dock vaken hela tiden och kommer ihåg allt. Detta är också ett fall av tvångsmässigt ätande, men det har en viss mån av frivillighet.

Vilka är symtomen på nattätningssyndromet?

Nattätningssyndromet är lätt att diagnostisera på grund av ofta förekommande episoder av tvångsätande under natten eller före sänggåendet. Med andra ord är det ett slags matberoende.

Trots att de drabbade inte vill äta eller försöker gå ner i vikt, äter de på natten. Även om det inte är lätt för dem att erkänna eller upptäcka sina problem så är de vakna och medvetna om sina handlingar.

Å andra sidan är sömnrelaterad ätstörning mycket svårare att diagnostisera. Det som vanligtvis händer är att en vän eller familjemedlem kommer att ertappa personen och att denne börjar gå upp i vikt utan att veta varför.

En annan möjlighet är att de märker att saker försvinner från kylen och ingen kommer ihåg att de tagit något.

Men eftersom människor med detta problem äter under mycket djup sömn, är det mycket osannolikt att de inser att de har ett problem.

Båda fallen kännetecknas av ett överdrivet och tvångsmässigt ätande efter middagen eller mitt i natten.

Psykologer kommer endast att ge denna speciella diagnos efter att ha uteslutit andra psykologiska eller psykiatriska problem.

Vad orsakar NES och sömnrelaterad ätstörning?

När det gäller nattätningssyndromet (NES) använder individen mat för att fly från depression och ångest. Ätandet är en mekanism för att hantera problemet. Det utvecklas precis som matberoende.

Personer med NES känner ett akut behov av att äta och de kan inte lugna sig förrän de gjort det.

Sömnrelaterad ätstörning (SRED) orsakas å andra sidan av ett problem som inträffar när personerna vaknar. De är inte redo att vakna, men när de gör det så aktiveras deras motoriska system för frivillig rörelse.

Det utlöser i sin tur “automatiserade” handlingar eller väl inlärda beteenden, som att gå, prata och äta. Det är därför de flesta med SRED inte är medvetna om sitt beteende.

De kan vakna medan de äter utan att förstå vad de gör eller hur de tog sig till kylskåpet.

I samtliga fall är dessa ätstörningar på natten vanligare hos personer med fetma. De har vanligtvis något att göra med hormonobalans (melatonin och kortisol) och neurotransmittorer som serotonin.

Följaktligen visar olika studier att vissa läkemedel effektivt kan behandla dessa störningar.

Dessa studier studerade specifikt läkemedel som selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), melatonin (sömnhormonet) och läkemedel som minskar stressresponsen (Zapp, Fischer och Deuschle, 2017).

I allmänhet tenderar störningar i sömnmönster och dygnsrytm att leda till ätande på natten.

Även om vi inte har många studier om orsakerna till dessa störningar, antar experter att faktorer som ångest, stress, fetma och störningar i dygnsrytm är de mest troliga orsakerna.

En kvinna som tittar i sitt kylskåp.

Behandling mot NES och SRED

Både NES och SRED kräver en tvärvetenskaplig behandlingsmetod.

Dietister engagerar sig för att hjälpa patienterna att gå ner i vikt. Psykiatriker föreskriver alla nödvändiga läkemedel, och psykologer hjälper dem att hantera sina problem på ett beteendemässigt, emotionellt och kognitivt plan.

Det är viktigt att komma ihåg att den fysiska konsekvensen av viktökning inte är den enda biverkningen. Människor med dessa störningar har att göra med höga nivåer av ångest och depression.

De behöver psykologisk behandling som hjälper dem att övervinna sina problem.

Å andra sidan finns det också åtgärder som de kan vidta för att bryta cykeln av hetsätande.

Att låsa kylskåpet, låsa sovrumsdörren eller komma på något som hjälper dem att vakna upp om de går ur sängen kan vara effektiva åtgärder.

Om problemet är en ätstörning kommer patienterna att behöva terapi som behandlar sömnlöshet. Det beror på att ätandet hjälper dem att somna.

Om de inte får äta innan sänggåendet kan de ha problem att somna.

Personer som lider av en ätstörning på natten måste hursomhelst göra en serie förändringar i sina liv för att övervinna sina problem.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • de Zwaan M., Muller A., Allison K. C., Brahler E., & Hilbert A. (2014).Prevalence and correlates of night eating in the German general population. PLoS One, 9(5):e97667.
  • Zapp, A. A., Fischer, E. C., & Deuschle, M. (2017). The effect of agomelatine and melatonin on sleep-related eating: a case report.
  • Journal of Medical Case Reports, 11:275.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.