Missuppfattningar angående behandling av depression
Det finns många missuppfattningar angående behandling av depression. Det brukade vara så att felaktiga idéer spreds från mun till mun, men nu kan de komma från till synes kunniga källor på internet.
Intressena från den farmaceutiska industrin är delvis skyldiga. De sprider idéer genom att förlita sig på samhällets enfald. Personer tar dessa idéer som sanning utan att ifrågasätta budskap från auktoritära figurer.
Ur denna synvinkel är felaktiga idéer och argument utan vetenskaplig grund inte harmlösa. På grund av dessa missuppfattningar söker folk inte psykologisk behandling. Det skapar även en situation där läkare och psykiatriker inte erbjuder behandling; de remitterar inte patienter till kapabla och utbildare psykologer.
Låt oss ta en titt på tre huvudsakliga missuppfattningar om behandling av depression.
3 missuppfattningar om behandling av depression
1. Psykoterapi kan inte bota depression
Webbplatsen DMedicine – en del av tidningen El Mundo – säger (översatt): “det finns ingen studie som visar att psykologiska tekniker kan bota allvarlig depression. […] I fall av allvarlig depression är farmakologisk behandling den enda som bevisats vara effektiv.”
Det är intressant att man med lite sökande kan finna många seriösa, rigorösa studier som motsäger uttalandet ovan. Vidare talar vi inte ens om individuella studier, utan metaanalyser. Dessa är studier som samlat in data från diverse individuella studier.
Statistiska tekniker används sedan för att analysera och jämföra resultatet från de många studierna.
Metaanalys om behandling av depression
Dessa typer av studier är väldigt värdefulla för att komma till generaliserade slutsatser. De inkluderar många olika underprover istället för bara ett stort prov.
Exempel på denna typ av metaanalys som demonstrerar effektiviteten hos psykoterapi inkluderar Cuijper och Berking et al (2013) eller den senare Johnsen och Friborg (2015).
I den senare analyserade forskarna fler än 43 olika studier. De fann att 57% av patienterna kunde anses “botade” av sin depression efter att ha genomgått kognitiv beteendeterapi.
Det är sant att kognitiv beteendeterapi är den vanligaste såväl som mest studerade metoden; det är därför den har så stor vikt i dessa metaanalyser. Studier visar dock att även andra terapier är effektiva för behandling av depression.
American Psychology Association (APA) bekräftar att följande former är effektiva:
- Beteendeaktiveringsterapi (eller beteendeterapi)
- Kognitiv beteendeterapi
- Problemlösningsterapi
- McCulloughs psykoterapeutiska kognitiva beteendesystem
- Rehms självkontrollterapi
Behandling av depression: allvarlighet
En annan vanlig missuppfattning om behandling av depression är att psykoterapi endast är effektiv för mild eller måttlig depression, inte allvarlig.
Men Driessen, Cuijpers, Hollon, and Dekler (2010) motsätter sig dock detta med sin analys av 132 studier. De fann inte att allvarligheten hos depressionen hade någon påverkan på skillnaderna mellan personer som fick terapi och de i kontrollgruppen. Med andra ord skilde sig interaktionen mellan allvarligheten hos sjukdomen som variabel och fördelarna med psykoterapi inte avsevärt från noll.
Med dessa resultat i åtanke kan vi se att uppfattningen om psykoterapins effekt för att behandla depression ofta är inkorrekt. Idén att psykoterapi är värdelös för allvarlig depression är alltså också fel.
Ett annat relaterat problem är frågan om läkemedel. De kan vara användbara vid vissa fall av allvarlig depression och hjälpa till att normalisera en patient tillräckligt för att påbörja terapi i ett mer balanserad stadie.
2. Psykoterapi är mindre effektivt än läkemedel
I studien Cuijpers, Berking et al (2013) finns det ännu mer data. Deras metaanalys innehåller minst 20 studier som jämför effektiviteten hos olika behandlingar för depression. De jämför medicinering med kognitiv beteendeterapi.
De fann att skillnaden i effektiviteten nästan var noll (g=0.03). Vidare var frånvaron av skillnad oberoende av utvärderingsproceduren och läkemedlen som användes (interaktionen mellan faktorerna hade inte någon betydande skillnad).
Det är dock viktigt att klargöra denna punkt. Studier som jämför resultaten av mellanpersonlig terapi med läkemedelsbehandling visade en skillnad. Läkemedelsbehandling var något bättre än mellanpersonlig terapi.
Hur som helst måste vi ta dessa studier med en nypa salt. Det finns mycket färre studier om mellanpersonlig terapi än om kognitiv beteendeterapi. Idén att psykoterapi är mindre effektiv än läkemedelsbehandling är en missuppfattning.
3. Behandling av depression tar lång tid
Till att börja med beror “lång” och “kort” på vad den uppskattade mitten är. För tillfället är tidsramen för ovan nämna terapier 16-20 möten över 3-4 månader. Givetvis finns det alltid fall där psykoterapi tar längre eller kortare tid.
Hursomhelst tar ingen av dessa terapier längre än sex månader. Om patienten inte når sitt mål under denna period måste terapeuten omvärdera situationen. Alla psykoterapier fungerar inte för alla patienter i alla omständigheter.
Alla psykologer skapas inte heller lika. Precis som kirurger och operationer så har inte alla psykologer samma förmågor. De behandlar inte åkommorna från samma vinkel varje gång.
Studier berättar dock för oss att snittiden för framgångsrik kognitiv beteendeterapi är 15 möten (Cuijpers, Berking, et al.).
Vi måste dock separera återfall från dessa fall. Återfall kan ske av många anledningar som inte alltid är kopplade till det psykoterapeutiska ingripandet. Bland de olika orsakerna till återfall hittar vi:
- Traumatiska händelser
- Felanpassad familjedynamik
- Vanor som leder till isolering och social marginalisering
Det finns fler missuppfattningar om behandling av depression än vi nämnt här. Psykologer är bra på att forska och utveckla effektiva terapier, men vi är inte alltid bra på att förklara dem för allmänheten. Vi har fortfarande mycket att jobba på när det kommer till den aspekten.
Detta kanske intresserar dig
