Nej till restriktiva dieter, ja till hälsosamma vanor

09 februari, 2020
Är det hälsosamt med restriktiva dieter? Finns det andra sätt att gå ner i vikt?

Ja eller nej till restriktiva dieter? Det är frågan. Är du den typ av person som påbörjar en diet bara för att du känner skuldkänslor eller för att du är frustrerad? Känner du att du inte är helt bekväm?

Här är några tips för att hjälpa dig förstå vad som ligger bakom dietkulturen. Vi tar även upp hur du kan skilja populär mirakeldieter från hälsosamma livsstilsvanor.

Säg adjö till restriktiva dieter och ta hand om dig själv för att du ska kunna bryta den onda cirkeln.

Vad ligger bakom dietkulturen?

Person som skriver.

Meningen med ordet “diet” kommer från grekiskan och betyder “den typ av mat som en person regelbundet äter”.

Under årens lopp har detta ord fått många fler innebörder. Det har blivit ett koncept som inte bara är relaterat till kosten, utan även en persons livsstil.

En som inte alltid innebär ett hälsosamt liv, och en som har haft en negativ påverkan på både den fysiska och mentala hälsan.

Man kan lätt se hur ordet “diet” kan påverka en persons emotionella tillstånd. Dess mening kan bli polariserad, och om man går på diet så begränsar man sig själv.

Att ta hand om sig själv innebär mycket mer än bara hälsosamma matvanor

Att ta hand om sig själv handlar inte bara om vad man äter. Det implicerar dessutom integritet och harmoni.

Det är inte heller möjligt att separera fysiska och emotionella aspekter, både på en generell nivå och då man förändrar sina matvanor.

Ta t.ex. en överviktig person som vill gå ner några kilo. Han vet instinktivt att han bör minska sitt matintag, för han tror att ju mindre han äter, desto snabbare kommer han nå sitt mål.

Men en restriktiv diet är skadlig för hälsan, för den tar inte i åtanke andra viktiga aspekter hos personen, som exempelvis personens känslor.

Studier har visat att det går bättre då folk dessutom inkluderar psykologiska element. Dessa bör gå hand i hand med ett dietprogram. Man bör således inte bara fokusera sig på att äta mindre.

Man kan därför få ut mycket av blandade program, inte bara när det kommer till självkänsla utan även när det gäller kroppsuppfattning.

Dessa program inkluderar även motivationsnivåer och fokuserar sig på en förändringsprocess.

Egenskaper hos den restriktiva dietens mentalitet

Den felaktiva uppfattningen att man måste följa en restriktiv diet för att gå ner i vikt måste få ett stopp.

Först och främst måste du lära dig hur dietkulturen fungerar samt de negativa tankar och känslor som den för med sig. Vad kännetecknar dietmentaliteten? Här tar vi upp det mest generella:

  • Det finns ett start- och slutdatum.
  • Det handlar om att minska ned på och ta bort vissa typer av mat. Det leder därför till ångest och negativa känslor som skuldkänslor och frustration.
  • Går inte i linje med sociala händelser. Människan är ett socialt djur. Kostplaner som inte går i linje med ditt sociala liv kommer inte kunna bibehållas i det långa loppet.
  • Uppmanar dig till snabb viktminskning, vilket leder till att du bränner muskelmassa istället för fett.
  • Effektivt på kort sikt.
  • Dessa dieter har en hög risk för återfall.
  • De leder till negativa känslor och en låg självkänsla. Anledningen till detta är att själva målet är omöjligt att uppnå; en given vikt inom en kort tidsperiod.

Säg nej till restriktiva dieter och ja till hälsosamma vanor

Kvinna med måttband.

Konceptet hälsa innebär inte längre bara frånvaron av sjukdomar, utan det handlar nuförtiden även om ett holistiskt synsätt, både fysiskt och psykologiskt. Det finns därför en annan definition av “hälsosamma vanor”.

Det handlar om beteendemönster som repeteras över tid och som ger upphov till en positiv effekt på din hälsa.

De aspekter som karaktäriserar hälsosamma kostvanor är:

  • De styrs av realistiska mål där man uppnår små framgångar.
  • Hälsosamma kostvanor involverar en gradvis förändring av personens livsstil och kostvanor.
  • De involverar en progressiv viktminskning, och är därför en konsekvens och inte ett mål.
  • De är inte restriktiva och ej heller påtvingade. Det handlar om att lära sig hur man förbättrar sina kriterier när det kommer till att välja ut mat.
  • Hälsosamma matvanor hjälper oss att uppnå hälsosamma mål som bibehålls över tid.
  • De är även lämpliga på både en fysisk och psykologisk nivå, vilket gör att välmående ökar.
  • De ger inte upphov till skuldkänslor och frustration.
  • De är dessutom kompatibla med ditt sociala liv.

Slutsatser om att säga nej till restriktiva dieter

Du har nu lärt dig om de främsta skillnaderna mellan en dietkultur och en förändring av ens kostvanor. Det är dock vanligt att man tvivlar rörande hur lång tid det bör ta.

Du bör även tänka på att det tar tid att ändra på ens vanor. Innan du börjar överväga att påbörja en restriktiv diet bör du därför reflektera över hur många år som du redan har sysslat med detta.

Kan man ta hand om sig själv om man bara fokuserar på det som man ser? Kommer det i slutändan drabba din självkänsla om du straffar dig själv med restriktiva dieter som inte kan vara för evigt?

Svaret är såklart nej, iallafall inte på ett hälsosamt sätt. Men skulle du kunna förändra ditt fokus? Tänk om du istället lärde dig att ta hand om dig själv utan dieter?

  • Villalba, F. (2016). Estudio comparativo de la eficacia de dos programas dietéticos con apoyo psicológico y un programa dietético sin apoyo psicológico para el tratamiento del sobrepeso y la obesidad en la infancia y la adolescencia. Implicaciones de la ansiedad, la depresión y la satisfacción con la imagen corporal. Tesis Doctoral. Universidad de Murcia. Recuperado de: https://dialnet.unirioja.es/servlet/tesis?codigo=126989