Neurobiologin bakom besvikelse: Den längsta smärtan
Neurobiologin bakom besvikelse ger oss ytterligare ett exempel på att det finns vissa aspekter av våra liv som hjärnan uppfattar på ett särskilt smärtsamt sätt. Det är detta som gör att vissa personer av till synes oförklarlig anledning lider längre än andra när de går miste om en möjlighet eller tappar förtroendet för någon.
Shakespeare brukade säga att förväntningar är roten till alla brustna hjärtan, och kanske hade han rätt. Men det är också sant att man ibland kan behöva hålla fast vid vissa övertygelser för att hitta stabilitet så att man inte går sönder när livet känns osäkert. Detta är en anledning till varför man ofta tror att ens närmaste aldrig på något sätt skulle kunna svika en.
Man kan också ha vissa förväntningar om sig själv; kanske man antar att man aldrig kommer att misslyckas med sådana saker som man vanligtvis är väldigt bra på, och kanske man tror att allting som man har idag också kommer finnas där imorgon. Men ibland tar saker och ting en vändning, och bubblan spricker. När detta händer, förlorar man lite av sin självsäkerhet, och detta tolkar hjärnan som ett varningstecken för ens överlevnad.
När du går miste om någonting som du varit riktigt förväntansfull inför, eller din chef plötsligt ger dig sparken, eller din käresta sviker dig, gör detta självklart att du upplever smärta. Det är på ett sätt en attack mot allting som varit betydelsefullt för dig. Så vad händer i hjärnan när detta sker?
“Vår erfarenhet är sammansatt snarare av illusioner än av samlad visdom.”
-Joseph Roux-
Neurobiologin bakom besvikelse
Det kommer mer och mer forskning på neurobiologin bakom besvikelse på grund av ett ökat intresse för detta ämne. Psykologer, psykiatrer och neurologer har under många år undrat över varför det är så smärtsamt med besvikelse. Förstås är besvikelse också en del av personligheten hos varje individ.
De som har gått igenom det ett antal gånger blir misstrogna. Besvikelse minskar lite av hoppets energi vilket kan göra att man blir mer aktsam angående förväntningar man har på andra. Dock måste det vara någonting som händer i hjärnan för att denna upplevelse ska bli så tydlig. Låt oss se vad vetenskapen säger om det.
Neurotransmittorer och besvikelse
Neurotransmittorer är kemiska substanser som överför signaler till nerverna. Tack vare denna neurokemi har du förmågan att känna, tänka och bete dig på visa sätt. Ett intressant faktum är att det är väldigt specifika neurotransmittorer som helt kontrollerar ditt humör, bland annat dopamin och serotonin.
En intressant studie som utförts av Roberto Malinow på avdelningen för neurovetenskap på Kaliforniens medicinska universitet i San Diego visar att känslan av besvikelse styrs av två specifika neurotransmittorer. Dessa är glutaminsyra och GABA, vilka förekommer i mellanhjärnan.
Mellanhjärnan och utsöndringen av glutaminsyra och GABA
Mellanhjärnan är en av hjärnans äldsta delar. Bland annat vet vi att den är en del av känsloprocesserna bakom beslutsfattande. Men trots det faktum att dess huvudsakliga funktion främst har positiva effekter genom att öka motivationen, har den också en “mörk sida”.
För att den ska kunna fungera korrekt, måste utsöndringen av glutaminsyra och GABA vara balanserad och korrekt. Så ju större flöde av en neurotransmittor till mellanhjärnan, desto starkare känsla av besvikelse. Och motsatt, ju lägre utsöndring av GABA och glutaminsyra, desto mindre påverkar denna känsla hjärnan.
Depression i relation till neurobiologin bakom besvikelse
Roberto Malinow visade också på en annan viktig sak rörande detta ämne. Det finns bevis på att påverkan av långvarig besvikelse i många fall leder till depressiva störningar. Detta betyder att när det pågår en intensiv utsöndring av GABA och glutaminsyra i hjärnan, är riskerna högre att man drabbas av denna störning.
Hög aktivitet i mellanhjärnan orsakad av för stor utsöndring av dessa neurotransmittorer gör också så att patienten blir besatt av vissa tankar, minnen, eller gamla smärtfyllda upplevelser. Det blir svårare att gå vidare, och det är i detta skede som man börjar uppleva känslomässig stagnering och smärta.
Men upptäckten av förhållandet mellan glutaminsyra och GABA på besvikelse och depression öppnar också portarna för nya behandlingar. För inte så länge sedan var den allmänna övertygelsen att antidepressiva medel och serotoninreglering kunde hjälpa till att balansera förhållandet mellan GABA och glutaminsyra. Men nu står det klart att trots att det leder till en förbättring, kan det fortfarande innebära olika biverkningar.
Därför är utmaningen nu att ta fram en behandling som verkar specifikt på vissa transmittorer men inte på andra. På så vis kan läkare ge rätta svar till de patienter som, på grund av olika neurokemiska förändringar, upplever vissa situationer mer intensivt. Som du kanske märker, så är neurobiologin bakom besvikelse ett mycket intressant ämnesområde.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Shabel S, Proulx C, Piriz J y Malinow R. La liberación conjunta de GABA / glutamato controla la producción de habénula y se modifica mediante tratamiento antidepresivo. Science 345: 1494-8 (2014).