Vad är neuromyter och vilka är de vanligaste?

13 februari, 2020
Tror du att människor inte använder hela sin hjärnkapacitet? Eller att vänsterhänta personer är mer kreativa? Detta är populära idéer, men de har ingen vetenskaplig grund. Idag ska vi slå hål på några vanliga neuromyter.

I takt med att neurovetenskapen gjort allt fler upptäcker om den mänskliga hjärnan har feltolkningar och missvisande generaliseringar dessvärre uppstått, vilket gett upphov till vad vi kallar “neuromyter”.

Dessa myter om neurovetenskapligt kunnande tycks vara särskilt utbredda i skolvärlden. Följden är att föräldrar, lärare och elever bildat sig en del felaktiga föreställningar om hjärnan och inlärningsprocessen.

Den här typen av informationsbias har resulterat i utbildningsmetoder som inte är evidensbaserade.

Det har också lett till missbedömningar och missuppfattningar som påverkar pedagogers (föräldrars och lärares) syn på inlärningsprocessen.

Det finns fortfarande många mysterium inom hjärnforskningen

Att slå hål på neuromyter

Alla neuromyter bygger på faktiska vetenskapliga kunskaper. Men av en eller annan anledning händer det att människor förvränger informationen eller nöjer sig med att se på en mycket speciell aspekt av forskningen.

Nedan sticker vi hål på tre av de vanligaste neuromyterna.

1. Vi använder bara 10% av vår hjärna

Detta är förmodligen den vanligaste av alla neuromyter och sprids vidare av bl.a. pedagoger, parapsykologer och reklambyråer.

Myten gör gällande att människan bara använder 10 procent av sin hjärna, men att vi kan öka denna andel med hjälp av särskild träning och speciella inlärningsmetoder.

Med andra ord skulle de övriga 90 procenten i princip vara outnyttjade.

Om det finns ett korn av sanning i denna neuromyt så är det att hjärnan är ett välutvecklat organ och dess sätt att fungera gör att det aldrig använder 100 procent av sin kapacitet.

Men det betyder inte att du inte kan förbättra dina färdigheter. Dock sker dessa förbättringar genom en förstärkning av kopplingarna, skapandet av nya nätverk och främjandet av hjärnhälsa. Det är inte fråga om “utrymme”.

Om din hjärna vore aktiverad till 100 procent skulle det kräva en enorm mängd av energi. Dessutom skulle det utlösa alla möjliga olika beteenden på en och samma gång.

Hjärnan fungerar genom att aktivera vissa områden som är kopplade till varandra för att framkalla vissa beteenden och kognitiva processer.

Vidare har forskare observerat att vår hjärna även under sömnen uppvisar en viss grad av aktivitet. Så vi använder faktiskt 100 procent av vår hjärna, bara inte samtidigt.

2. Vi lär oss bättre om vi respekterar vår “inlärningsstil”

En annan vanligt förekommande tro är att elever lär bättre om presentationen av information överensstämmer med deras inlärningsstil. Människor identifierar ofta tre olika stilar: auditiv, kinestetisk och visuell.

Enligt denna uppfattning bör varje elev få lära sig på det sätt som passar honom eller henne bäst. En del skolor har till och med gått så långt att de registrerar barnen med första bokstaven i deras inlärningsstil.

Med tanke på hur utbredd denna övertygelse är förvånar det dig kanske att den inte har något vetenskapligt stöd.

Inte heller finns det några studier som pekar på att människor lär bättre när de inhämtar information via specifika kanaler.

Tvärtom är forskningen inom detta område påtagligt bristfällig.

Men visst är det sant att varje individs hjärna är produkten av distinkta erfarenheter och biologiska förutsättningar. Därför är det rimligt att varje individ har sina egna preferenser när gäller inlärningsprocessen.

Men betyder det att en viss stil är bättre?

En sak vi säkert vet är att när hjärnan mottar olika sensoriska stimuli som den inte kan integrera, så kan förvirring uppstå. I sådana fall måste hjärnan tillgripa fler resurser för att absorbera och bearbeta informationen.

Men om informationen å andra sidan är riklig och omfattar olika sensoriska kanaler, blir inlärningserfarenheten starkare.

3. Hjärnhalvorna är oberoende av varandra och avgör vår personlighet

Denna populära myt hävdar att var hjärnhalva är ansvarig för vissa processer och fungerar oberoende av den andra. En annan del av denna myt är att en sida av hjärnan alltid är dominant och att detta leder till vissa karaktärsdrag.

Enligt denna idé är den högra hjärnhalvan ansvarig för mer mångsidigt tänkande. Den är mer konstnärlig, sensorisk och lättsinnig.

I motsats till denna är den vänstra hjärnhalvan analytisk, ansvarsfull, noggrann, strukturerad och logisk.

Dock har vetenskaplig forskning visat att dessa idéer om höger och vänster hjärnhalva är helt osanna. Det framgår istället att båda hjärnhalvorna mottar och bearbetat alla typer av information.

Emellertid är det mer troligt att vissa funktioner äger rum i områden lokaliserade i antingen den ena eller den andra hjärnhalvan.

Men dessa områden bearbetar informationen på ett samordnat sätt, såtillvida det inte förekommer någon slags hjärnsjukdom.

Och även om det att vara höger- eller vänsterhänt innebär att ena hjärnhalvan dominerar, så har detta inget att göra med människors personligheter eller deras sätt att bearbeta information.

För oavsett om vi är höger- eller vänsterhänta, så beror vår kompetens och förmåga på våra erfarenheter och andra ärftliga faktorer.

  • Ansari, D., y Coch, D. (2006). Bridges over troubled waters: Education and cognitive neuroscience. Trends in Cognitive Sciences, 10, 146-151.
  • Coch, D., y Ansari, D. (2009). Thinking about mechanisms is crucial to connecting neuroscience and education. Cortex, 45, 546-547.