Vad gör egentligen hjärnan när vi sover?

21 januari, 2020
När du sover återställer hjärnan den energi den använt under dagen och bearbetar ny information. Det är en oerhört viktig process som förbättrar ditt minne och din inlärningsförmåga.

Idag har vi tillgång till många vetenskapliga studier som förklarar vad som sker i hjärnan när vi sover, men så var inte alltid fallet.

Sömnen är både en fascinerande och en nödvändig process för oss alla. Detta är ett fenomen som alltid varit höljt i mystik och spekulationer eftersom vi tidigare saknade fysiologisk och neuroanatomisk information.

Många studier har undersökt vad som händer i hjärnan när vi sover

Vad händer i hjärnan när vi sover?

Under nattvilan går hjärnan igenom olika stadier av sömn som karakteriseras av olika grader av hjärnaktivitet: fyra av dessa stadier utgörs av icke-REM-sömn och den femte av REM-sömn.

  • Under första stadiet känner du dig sömnig, dina muskler börjar slappna av och din hjärnaktivitet minskar. Men detta är ett stadium av ytlig sömn, så du kan lätt vakna ur den.
  • Under det andra stadiet faller efterhand din kroppstemperatur liksom din hjärt- och andningsfrekvens.
  • I det tredje och fjärde stadiet befinner du dig i ett djupare sömntillstånd och din hjärnaktivitet uppvisar en mycket låg frekvens. I det här skedet är det svårare att vakna och det är vanligen då som parasomni uppträder, d.v.s. mardrömmar eller sömngång.
  • Därefter infaller REM-stadiet, som kännetecknas av snabba ögonrörelser (rapid eye movements). Din muskelspänning minskar avsevärt och din andning och puls blir oregelbundna.
    Det är under denna fas som du får mer livliga drömmar. Om du vaknar under detta skede kommer du med all sannolikhet att minnas vad du drömt om.

Hela drömcykeln varar ungefär 100 minuter, varav de första 60 till 70 minuterna upptas av de fyra första drömstadierna. Så efter en normal nattsömn har du fullföljt fyra till sex cykler.

Vad gör hjärnan när vi sover?

Inlärning och minne

Det har visat sig att minnet och minnesförmågan markant förbättras efter en period av sömn jämfört med en motsvarande period av vaken vila.

De positiva effekterna är mer påtagliga vad gäller deklarativt minne (som avser fakta och händelser) och procedurminne (som hänför sig till kompetens och motoriska färdigheter).

Även korta sömnperioder (6 minuter långa tupplurar) kan ha positiva effekter på förmågan att komma ihåg information. Ju mer du sover, desto bättre för din minnesförmåga.

Ett annat intressant faktum är att den tid som förlöper mellan inlärningen och sömnen är av stor betydelse. Så om du vill befästa ny kunskap gör du klokt i att sova efter att ha studerat.

Energibesparing

Även om detta inte är sömnens primära syfte, så är det sant att den bidrar till att bevara och återuppbygga den energi du använt i dina dagliga aktiviteter.

Särskilt under det tredje och fjärde stadiet minskar ämnesomsättningen: din kroppstemperatur sjunker, pulsen och andningen blir långsammare, du förbrukar mindre syre och du har lägre muskelspänning.

Och om du gör av med mycket energi under dagen, så sover du i allmänhet längre.

Återhämtning

Sömnen är nödvändig för att du ska kunna bekämpa trötthet och få din kropp att återgå till sitt normaltillstånd.

Studier visar att ökad sömn efter en stressfylld händelse kan kompensera för den mentala påfrestningen på hjärnan.

Medan fysisk utmattning försvinner med vila, så kräver psykisk utmattning ovillkorligen sömn.

Inlärningen befästs i hjärnan när vi sover

Problemlösning

Du har antagligen hört frasen: “Jag måste sova på saken”. Faktum är det ligger en viss vetenskaplig sanning i det uttrycket. Det är nämligen så att de individer som befinner sig längre perioder i REM-sömn är bättre på att finna kreativa lösningar.

Sömnen är kopplad till människors kreativitet och problemlösningsförmåga. När du sover tolkar din hjärna information och kombinerar olika idéer.

Så alla de egendomliga drömmar som du tycker är helt befängda är din hjärnas sätt att bearbeta, utforska och pröva flera olika lösningar till de problem du brottas med.

Därför är det så viktigt med god sömn. Din kropp, och framför allt ditt sinne, behöver tid till att återhämta sig, befästa information och hitta nya perspektiv och lösningar. Så genom att måna om din sömn, månar du även om din hjärna.

Carrillo-Mora, P., Ramírez-Peris, J., & Magaña-Vázquez, K. (2013). Neurobiología del sueño y su importancia: antología para el estudiante universitario. Revista de la Facultad de Medicina UNAM56(4), 5-15.

Gala, F. J., Lupiani-Giménez, M., Guillén, C., Gómez-Sanabria, A., Lupiani-Cerdeira, N., & Roa, J. (2003). El sueño normal: perspectivas actuales. C Med Psicosom67(68), 7-19.