Neurovetenskapen om lycka: en genomgång
Under senare år har flera neurovetenskapliga studier gjorts om lycka. Faktum är att forskarna inom neurovetenskap och psykologerna har undersökt hjärnans tillstånd som associeras med lycka. Likaså undersöker forskarna dess förhållande till välmående. Idag ska vi tala mer om neurovetenskapen om lycka.
Under flera år har forskningen visat att våra erfarenheter omformar vår hjärna. Dessutom kan de även förändra vårt nervsystem. Nuvarande forskare inom neurovetenskapen fokuserar på hur vi kan dra fördel av hjärnans plasticitet. Speciellt intresserade är de av hur vi kan kultivera och bibehålla positiva känslor.
Positiva känslor är nyckeln till psykologiskt välmående
Förmågan att bibehålla positiva känslor är nyckelkomponenten av psykologiskt välmående. Fördelarna av positiva känslor är väl dokumenterade. Till exempel har studier visat att positiva känslor kan förbättra fysisk hälsa och skapa tilltro och medkänsla. Likaså kan de kompensera för eller dämpa depressiva symptom.
Forskarna har också funnit att positiva känslor hjälper människor att återhämta sig från stress. Dessutom kan de balansera ut effekterna av negativa känslor. Som en konsekvens främjar positiva känslor en bättre social anknytning.
Oförmågan att bibehålla positiva känslor med tiden är ett kännetecken på depression och andra psykopatologier. Fram till alldeles nyligen förstod vi väldigt lite om mekanismerna som tillåter oss att stödja positiva känslomässiga svar.
En studie som publicerades i The Journal of Neuroscience i juli 2015 upptäckte att en förlängd aktivering av ventral striatum, en del av hjärnan, är direkt kopplad till bibehållandet av positiva känslor och belöningar.
Den goda nyheten är att vi kan kontrollera aktiveringen av ventral striatum. Med andra ord ligger det i våra händer att uppleva positiva känslor.
Neurovetenskapen om lycka
Enligt studien vi nämnde visar människor som har högre nivåer av bibehållen aktivitet i ventral striatum även högre nivåer av välmående och lägre kortisolnivåer.
Forskarna i en tidigare studie identifierade att det att njuta av saker som en vacker solnedgång och en positiv omgivning kan bidra till att höja välmåendet. Forskarna vill identifiera hur och varför vissa människor är kapabla att bibehålla positiva känslor.
Det finns många stora fördelar med att identifiera ett visst område av hjärnan som relateras till underhållet av positiva känslor. Till exempel underlättar det visualiseringen av vad som skulle kunna vara en strömbrytare som låter oss aktivera det här området medvetet.
I den här nya studien analyserade forskarna neurovetenskapen om lycka, som studerar underhållet av positiva känslor. För att göra detta utförde de två experiment på människor. Först riggade de en uppsättning belönande svar, som man sedan bevakade med magnetresonanstomografi.
Det andra experimentet bestod av en provuppgift som mätte det känslomässiga svaret på att få en belöning. Experimenten förutsade korrekt varaktigheten av det positiva känslomässiga svaret i den verkliga världen.
Varaktigheten av positiva känslor är viktig enligt neurovetenskapen om lycka
Att undersöka denna dynamik främjar en bättre förståelse av de beteendemässiga associationerna i hjärnan. Ur den här synvinkeln bör vi notera att det enligt flera författare är viktigt att inte bara beakta hur stor känslan som du upplever är, utan även hur länge denna känsla varar.
Den exakta mekanismen som skapar känslomässiga tillstånd i hjärnan när det kommer till sekunder, minuter eller timmar kvarstår som ett mysterium. Hursomhelst säger forskarna att dessa resultat visar att varaktigheten av aktivitet i vissa kretsar i hjärnan, även under relativt korta tidsperioder, kan förutsäga varaktigheten av en persons positiva känslor enbart minuter eller timmar senare.
Aktivering av ventral striatum
Resultaten av den här studien bidrar till bättre förståelse av hur mentala störningar såsom depression manifesterar sig i hjärnan. Likaså kan dessa upptäckter även hjälpa till att förklara varför vissa människor är mer cyniska än andra. Det kan också förklara varför vissa människor har en tendens att se glaset som halvfullt.
Enligt författaren av studien, förutsåg det neurala mönstret de observerade, speciellt i ventral striatum, högre nivåer av välmående även i andra studier. Enligt dem hjälper bland annat medkänsla och vänlighet till att öka ens förmåga att njuta av positiva känslor. Vänlighet och medkänsla strävar efter att kultivera särskilda former av positiva känslor.
Enligt författarna kan även dessa metodologiska innovationer tillämpas för att undersöka huruvida enkla former av meditation kan öka bibehållandet av positiva känslor i en vardaglig “verkliga världen”-kontext, likaväl som den bibehållna aktiviteten av ventral striatum mätt i laboratorium med hjälp av hjärnläsningsteknologi. I vilket fall som helst kan de hjälpa oss att utveckla och förstå neurovetenskapen om lycka.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Dunn, J. R., & Schweitzer, M. E. (2005). Feeling and Believing: The Influence of Emotion on Trust. Journal of Personality and Social Psychology, 88(5), 736-748.
- L. Fredrickson, B. y Levenson, R. (1998). Positive Emotions Speed Recovery from the Cardiovascular Sequelae of Negative Emotions. Cognition and Emotion, 12(2), pp.191-220.
- Heller, A., Fox, A., Wing, E., McQuisition, K., Vack, N. y Davidson, R. (2015). The Neurodynamics of Affect in the Laboratory Predicts Persistence of Real-World Emotional Responses. Journal of Neuroscience, 35(29), pp.10503-10509.
- Kringelbach, M. L., & Berridge, K. C. (2010). The Neuroscience of Happiness and Pleasure. Social research, 77(2), 659-678.
- Lyubomirsky, S., King, L., & Diener, E. (2005). The Benefits of Frequent Positive Affect: Does Happiness Lead to Success? Psychological Bulletin, 131(6), 803-855.
- (2007) Health benefits: Meta-analytically determining the impact of well-being on objective health outcomes, Health Psychology Review, 1:1, 83-136