Orexinets påverkan på sömnen och matvanorna

18 januari, 2020
Orexinet har en stor påverkan på dygnsrytmen. Vi kommer berätta om vad som kan hända i den här artikeln.

I den här artikeln kommer vi pratar om orexinets påverkan på sömnen. Orexiner (även kända som hypokretiner) är välkända hos forskar och upptäcktes 1998.

Dessa två neuropeptidhormoner förekommer hos de flesta ryggradsdjur och kommer från ett protein som kallas prepro-orexin:

  • Orexin A eller hypokretin 1. Utgörs av 33 aminosyror och 2 disulfidbrigader.
  • Orexin B eller hypokretin 2. Utgörs av 28 aminosyror.

Deras främsta funktion är bl.a. att skicka tarmarnas svar till hjärnan. De utsöndras i hypotalamus, nervcellerna samt tarmarnas, magens och sköldkörtelns celler.

De spelar även en stor roll vid näringsintag och kontroll av aptiten.

Forskarna har dock även observerat att orexin även är involverat vid regleringen av dygnsrytmen, samt inom den reproduktiva processen. Fortsätt läsa för att lära dig mer om detta.

Kvinna som är trött.

Hur fungerar orexin?

Det finns två specifika orexinmottagare: OX1R och OX2R. Båda dessa receptorer är kopplade till protein G. Orexin A har dock förmågan att binda båda receptorerna, medan orexin B främst binds till OX2-receptorn.

Även om det endast förekommer orexin-neuroner i vissa delar av thalamus så har de en påverkan på hela hjärnan. Det kan exempelvis röra sig om vissa delar av det limbiska systemet.

De har dock en betydande roll för viktiga belöningsprocesser.

Orexinets påverkan på sömnen

Orexinets påverkan på dygnsrytmen var en av de främsta anledningarna till att man upptäckte neuropeptider. Detta orexinsystem är väldigt aktivt då man är vaken.

Denna aktivitet minskas dock under sömnen; speciellt under REM-fasen. Forskarna har också märkt att narkolepsi är relaterat till en brist på dessa hormoner och deras receptorer.

Sömnen hos folk med denna sjukdom är därför både fragmenterad och oorganiserad och episoder med REM-sömn kan uppstå då personen vaknar.

Forskarna arbetar för närvarande inom detta fält för att upptäcka effektiva mediciner mot denna typ av sömnsjukdom. Man har exempelvis tagit fram en medicin som kallas Suvorexant, och som kan köpas i vissa länder.

Orexinets roll vid intag och aptiten

När det gäller matintaget så kan orexinet öka aptiten. Forskarna har märkt att orexinsystemet faktiskt är nära relaterat till interaktionen mellan hjärnan och matsmältningssystemet.

Som vi har nämnt ovan så utsöndras orexinet inte bara i hypotalamus, utan även i tarmarna och magen. Det kan därför reglera gastriska rörelser och utsöndringen av sköldkörtelhormon.

Dessa neuropeptidhormon har därför som uppgift att föra tarmarnas information till hjärnan för att reglera aptiten, speciellt på kort sikt.

I en situation då man fastar så kommer orexinets nivåer i tarmarna att ökas och föra med sig information rörande näringsbrist till hjärnan.

Person som är sömnig.

Andra roller utöver orexinets påverkan på sömnen

Som ovan nämnt är orexinet också relaterat till känslorna och humöret, givet dessa neuroners anslutningar till det limbiska systemet. Forskarna märkte också att det hade en påverkan på minneshantering och inlärning.

De har nyligen även upptäckt orexinets påverkan på den hypotalamiska hypofys-gonadaxeln. Enligt denna forskning så är neuropeptiderna även viktiga för regleringen av de reproduktiva processerna. De påverkar bl.a.

  • Regleringen av utsöndringen av sexhormon
  • Ägglossning
  • Reglering av testiklarnas och äggstockarnas funktioner
  • Regleringen av sexuellt beteende

Som du kan se så har orexinet en viktig potential tack vare sin påverkan på olika funktioner i kroppen.

Det bör därför utföras mer forskning inom detta fält eftersom detta kan vara väldigt användbart vid behandlingen av olika typer av sjukdomar.

  • Pascual-Leone, A. M. (2004). Eje cerebro-intestinal: orexinas. In Anales de la Real Academia Nacional de Farmacia (Vol. 70, No. 4).
  • Salín-Pascual, R. J. (2016). Nuevas estrategias farmacológicas para el manejo del insomnio: Suvorexant, un antagonistas de los receptores a orexinas. Revista Mexicana de Neurociencia17(6), 97-105.
  • Norma, G. T., Ulises, A. R., & Oscar, G. C. (2014). Las orexinas dos péptidos hipotalámicos: Su localización y acción en el eje hipotálamo-hipófisis-gónadas. Rev Mex Neuroci Noviembre-Diciembre15(6), 345-350.