Orkidébarn och maskrosbarn

Har du hört talas om orkidé- och maskrosbarn? Vet du vad som gör dem så speciella? I den här artikeln kommer vi att prata om deras egenheter, med fokus på hur dessa förutsättningar skapar svårigheter respektive fördelar för dem.

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 21 mars, 2023

Barn är fascinerande. Om vi som de som utbildar och älskar dem vet något om dem så är det att de verkar komma till världen med sina egna personligheter. Vi pratar ofta om miljöns påverkan på dem, men det är tydligt att det också finns aspekter som dikteras av genetiken som präglar deras attityder till livet. Här kikar vi närmare på begreppen orkidébarn och maskrosbarn.

Vissa små barn blir inte alltför påverkade av förändringar och ser på världen med passion och intresse. Å andra sidan finns det lite mer känsliga barn som svarar med rädsla, tårar och stress på nästan alla omständigheter. Ljud, närheten till en främling eller till och med att vara på en plats de inte känner igen, gör dem oroliga.

Vetenskapen har varit intresserad av detta fenomen i decennier. Dr. Thomas Boyce, professor emeritus i pediatrik och psykiatri vid University of California, har ägnat sitt liv åt studiet av barndomsstress. Efter många analyser, intervjuer och studier formulerade han sin intressanta teori om orkidébarn och maskrosbarn.

Skillnaderna mellan orkidébarn och maskrosbarn

Som föräldrar och pedagoger måste vi förstå att varje barn är unikt, exceptionellt och definierat av sina specifika behov. Men när det kommer till uppfostran och utbildning, tenderar vi att gå på autopilot. Vi förutsätter att det som är bra för ett barn är bra för alla. Det här är ett misstag. Det finns orkidébarn och maskrosbarn och vi behöver veta hur vi ska hantera båda typerna.

Dr Thomas Boyce har studerat stressresponsen hos människor i mer än 40 år. Han har ofta observerat att vissa människor som har varit med om en hemsk barndom fortfarande lyckas uppnå ett fullvärdigt liv, utan några konsekvenser. Hur kan det vara möjligt när andra bär med sig tyngden av djupa trauman som förvränger allt i deras liv?

I sin bok The Orchid and the Dandelion: Why Sensitive People Struggle and How All Can Thrive (2020) ger han oss svaren. Först och främst hävdar han att barn visar två extremt olika reaktioner på sin miljö: antingen motståndskraft eller känslighet. Dessutom är deras ursprung genetiskt.

Maskrostemperamentet: sinnen som kan frodas i vilken miljö som helst

Bortom den miljö, den uppväxt och det sociala sammanhang barnen utvecklas i, finns deras biologi. Genetiska faktorer avgör om de är mer eller mindre motståndskraftiga mot stress. Senare i livet lär de sig lämpliga strategier för att hantera motgångar. Det ger dem en fördel som påminner om den hos dem som kommer till världen med denna förmåga.

Dr Thomas Boyce och Bruce Ellis genomförde en studie som visar att vi alla definieras av en typ av biologisk reaktivitet mot stress. I det här fallet är de så kallade maskrosbarnen de mest motståndskraftiga. Dessa barn visar följande egenskaper:

• De har en nyfiken natur och gillar att interagera med sin omgivning utan alltför många rädslor.
• De är extroverta, inte särskilt oroliga och benägna att ta risker.
• De hanterar stress bra och överreagerar inte på förändringar.
• De är extremt aktiva och styrs av viljan att lära och interagera.
• De ser ingen fara någonstans.
• De är mycket livliga och glada.

Orkidébarn: känsliga med stor potential

En femtedel av människorna har inget val när det kommer till reaktioner på stress. Det betyder att det är viktigt att veta hur man kan skilja mellan orkidé- och maskrosbarn. Det tillåter oss att tillhandahålla lämpliga strategier till de förstnämnda så att de kan nå sin fulla potential och bättre anpassa sig till vilken miljö som helst.

• Ur biologisk synvinkel visar små orkidéer en större sårbarhet för stimuli. De påverkas av sin kost, ljud, ljus, alla små förändringar och framför allt den sociala miljön som omger dem.
• De förstorar vilken situation som helst och ser den som hotfull.
• De har en tendens att i högre grad lida av sjukdomar som astma och tillstånd som ångest, depression etc.
• En försummande uppväxt där skrik är frekvent och det råder brist på tillgivenhet och trygghet är mycket traumatiskt för dessa barn. Självklart är detta också fallet för nästan alla, men orkidébarn, enligt definitionen av Dr Boyce, kommer sannolikt att utveckla fler sjukdomar och psykiska problem i framtiden.
• Även om de är mer känsliga för negativa aspekter, upplever de också alla positiva händelser riktigt intensivt. De blomstrar i lyckliga, trygga och vårdande miljöer men “vissnar” redan i lätt stressande situationer.

Att förstå behoven hos orkidébarn respektive maskrosbarn

Det finns en frekvent kritik i förhållande till teorin om orkidébarn och maskrosbarn. Det är det faktum att de flesta barn i realiteten uppvisar en kombination av båda temperamenten. De är de så kallade tulpanbarnen, som befinner sig i någonstans mellan extremerna skörhet och motståndskraft. Men hur som helst finns det ett obestridligt bevis.

Det är det faktum att det finns en genetisk variabel som vi inte kan kontrollera, och som definierar hur barn reagerar på sin miljö. Vissa är mer öppna och förtroendefulla medan andra är mer sårbara för stimuli. Följaktligen är det oerhört viktigt att känna till våra barns särdrag. Sedan kan vi utbilda dem därefter, på ett känsligt, intelligent och uppmärksamt sätt.

Om du tror att du har ett orkidébarn, bör du hjälpa det att känna sig säkrare under alla omständigheter. Utsätt det inte för press, och överväldiga eller döm det inte. Å andra sidan är maskrosbarn mer öppna för upplevelser och impulsiva. Så om du har ett maskrosbarn, bör du försöka få det att se behovet av att vara mer omtänksam och försiktig.

Utöver dessa egenskaper får vi aldrig glömma att alla barn behöver älskas och skyddas för att kunna blomstra. Därför ska vi alltid försöka vara bästa möjliga trädgårdsmästare för deras uppväxt.