Paranoia och schizofreni är vanligare i städer
Författaren Kate Milford sa att “Det finns fler dolda utrymmen i en stad, fler dolda liv och dolda tomrum och fler mörka fönster där skuggmänniskor passerar flyktigt inom och utom synhåll”. Det finns faktiskt något förödande gömt i våra städer, under deras hektiska och bullriga exteriörer. Vissa kallar dem asfaltsdjungler. Därför är det kanske inte någon slump att paranoia och schizofreni är vanligare i städer.
Även om det är sant att städer erbjuder en bättre tillgång till jobb och fritidsaktiviteter, är något fel. Faktum är att de skadar vår hälsa. Du behöver bara titta på arkitekturen på många av byggnaderna. De är som bikupor vända mot varandra och får knappt något solljus. Andra ser ut som betongbarrikader och är belägna intill tungt trafikerade vägar.
Det spelar ingen roll om det gäller missgynnade förortsområden eller de rikare centrala delarna. Sanningen är att många stadsmiljöer är förtryckande för sinnet och kroppen, antingen på grund av deras höga stressbelastning eller deras miljö- och bullerföroreningar. Detta påverkar var och en av oss, oavsett vår status och sociala klass.
Städer symboliserar dock stora framsteg och är ofta det mest utmärkande kännetecknet för ett lands utveckling. Tänk till exempel på Tokyo, Seoul, London, Köpenhamn och Singapore. Förutom att vara några av världens främsta ekonomiska och kulturella centrum, innefattar de också en annan verklighet. Det är det faktum att urbaniserade områden har högre nivåer av allvarlig psykisk ohälsa.
Varför är det så? Vad ligger bakom det faktum att det finns fler schizofrenipatienter i en stad i södra London än i Pembrokeshire-området i Wales, till exempel?
Depression uppträder lika frekvent i städer som på landsbygden. Tillstånd som schizofreni är dock vanligare i storstäder.
Paranoia och schizofreni i städer
Det har länge varit känt att psykiska störningar som paranoia och schizofreni är vanligare i urbana områden. Under hela 1900-talet har experter faktiskt spekulerat i att städer orsakar “galenskap”. Även om denna term är något stigmatiserande, finns det en förklaring bakom den.
De allvarligaste psykiska tillstånden är mycket vanligare i städerna. Å andra sidan förekommer tillstånd som ångest och depression (mer hanterbara) i lika stor utsträckning hos dem som bor på landsbygden, vid havet eller i centrala New Delhi. Detta fenomen har länge varit av intresse för områdena psykiatri, psykologi och neurovetenskap.
Nu finns det några svar på pusslet.
Enligt olika studier skulle grönområden kunna minska risken för psykoser tack vare lägre nivåer av stress och föroreningar.
Städer, stress och genetisk predisposition
Under 2019 genomförde University of London en forskningsstudie som kastade nytt ljus på denna fråga. I den framgår att epidemiologiska studier hittills har förknippat livet i staden med en hög risk för psykoser och schizofreni. Dessa uppgifter har inte förändrats under åren. En sak som de vet om dessa tillstånd är att de har en genetisk komponent.
Faktum är att det har visats att ärftligheten av schizofreni är cirka 50 procent. Därmed löper en person med en förstagradssläkting som lider av detta tillstånd en tio gånger större risk att utveckla det jämfört med någon utan denna genetiska historia. Med det sagt finns det vissa andra faktorer som avsevärt kan öka risken för att utveckla detta tillstånd.
Stress fungerar som en utlösande faktor. Det kan aktivera genen som predisponerar individer för paranoia och schizofreni. Städer och stadsmiljöer är som bekant miljöer där livsstilen får en annan rytm. Det föreligger större press, oro och osäkerhet. Det betyder att stadsbor lider av en nästan kronisk stress som fungerar som en utlösande faktor för dessa psykiska störningar.
Ensamhet i stadskärnor har en koppling till paranoia och schizofreni
Schizofrenipatienter upplever ensamhet och känslor av avbrott från sin miljö. Dessutom uppmuntrar och förstärker städer uppfattningen av att känna sig ensam hos individer från mycket tidig ålder. Oavsett hur livligt ett samhälle är och hur många människor som bor där, verkar det som att känslor av frånkoppling och isolering är återkommande.
Fabian Lamster och hans kollegor, från universitetet i Marburg i Tyskland, genomförde en forskningsstudie som visar att känslor av ensamhet är mer påtagliga i städer än på landsbygden. När denna känsla blir konstant, dyker en annan upp, den av misstro. Det beror på att när människor känner sig isolerade från sin omgivning tenderar de att utveckla paranoida idéer.
Naturligtvis är de som bor i byar på landet inte befriade från risken att drabbas av ensamhet. Det kan hända även där. I storstäder är å andra sidan ensamhetsfrekvensen överväldigande. Denna känsla är förödande för hjärnan. Det kan också vara en utlösande faktor för paranoia och schizofreni.
Det verkar vara bevisat att det att bo i en storstad ofta förvärrar psykiskt obehag. I själva verket verkar det vara det farligaste receptet för uppkomsten av paranoia och psykos.
Slutsats
Även om det är sant att paranoia och schizofreni är vanligare i städer, krävs mer data för att förklara detta förhållande. Till exempel måste vi lära oss mer om hur föroreningar påverkar orsak-verkan-sambandet. Vidare måste vi ta reda på i vilken utsträckning psykiska störningar diagnostiseras på landsbygden.
Hur det än må vara så är det ett obestridligt faktum att städer försämrar vår psykiska hälsa. Förutom luften vi andas i stora städer som innehåller högre halter av CO2, fäster även stress, press, rädsla och ensamhet till oss på ett giftigt sätt i dem.
Det är uppenbart att många områden behöver omstruktureras. Våra asfaltsdjungler behöver till exempel bli mer naturliga och mindre betongartade. Andra mycket relevanta element som vi inte kan ignorera är de psykologiska och sociala aspekterna. Vi behöver mer resurser när det gäller psykisk hälsa. Vi måste också stärka våra sociala band av hög kvalitet för att undvika isolering.
Många människor lämnar sina hemorter för att söka bättre jobb i storstäderna. Det är knappast rättvist att de skadar sin hälsa för att skapa sig en framtid. En förändring måste komma till stånd.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fett AJ, Lemmers-Jansen ILJ, Krabbendam L. Psychosis and urbanicity: a review of the recent literature from epidemiology to neurourbanism. Curr Opin Psychiatry. 2019 May;32(3):232-241. doi: 10.1097/YCO.0000000000000486. PMID: 30724751; PMCID: PMC6493678.
- Lamster F, Nittel C, Rief W, Mehl S, Lincoln T. The impact of loneliness on paranoia: An experimental approach. J Behav Ther Exp Psychiatry. 2017 Mar;54:51-57. doi: 10.1016/j.jbtep.2016.06.005. Epub 2016 Jun 21. PMID: 27362838.