Polariserat tänkande: en kognitiv förvridning

Polariserat tänkande är automatiskt och får oss att generalisera situationer utan att stanna upp för att undersöka dem först. Personer som tänker på detta sätt säger ofta saker som "Jag gör aldrig något rätt" eller "Det slutar alltid med att jag förlorar".
Polariserat tänkande: en kognitiv förvridning
Gema Sánchez Cuevas

Skriven och verifierad av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Senaste uppdateringen: 05 juni, 2019

Polariserat tänkande är en kognitiv förvridning. Med andra ord är det ett logiskt misstag som vi gör utan att inse det. Det gör att vi hanterar information på fel sätt, vilket leder till emotionell stress.

Kognitiva störningar beskrevs först av Albert Ellis och Aaron Beck. Generellt sätt handlar det om missförstånd som leder till dysfunktionella emotionella tillstånd. Detta inkluderar rädslor, ledsamhet utan anledning, etc. Polariserat tänkande är en av många kognitiva förvridningar.

Polariserat tänkande är ett extremt sätt att förenkla verkligheten. Saker är varken svarta eller vita, bra eller dåliga. Man ser inte de nyanser som existerar mellan olika extremer. Folk med denna typ av förvridning placerar verkligheten mellan två extremer. Varför händer detta? Låt oss ta en titt.

Egenskaperna hos det polariserade tänkandet

Den främsta egenskapen hos det polariserande tänkandet är tendensen att generalisera och placera alla verkligheter under en viss kategori. De personer som tänker på detta sätt använder ofta absoluta ord som “allt”, “aldrig”, “allt” och “inget”. De gör detta automatiskt och lägger varje isolerad händelse i ett av dessa fack.

Dessa extrema kategorier är generellt väldigt negativa. De används för att upprepa existensen av något dåligt. Folk med detta tänkande säger ofta saker som “Jag gör allt fel” eller “Alla utnyttjar mig”.

För dem som har polariserade tankar så är det som om nyanser inte existerade. Personen bygger upp en stor del av sin identitet runt dessa klassificeringar och letar efter ett sätt att placera allt i dessa kategorier. Även om verkligheten visar att personen har fel så vill personen inte överge detta radikala tänkande.

Kvinna som tänker.

Vad är det som ger upphov till denna kognitiva förvridning?

Detta polariserade tänkande är generellt en egenskap hos de personer som har antagit en offerroll i livet. Ingen gör detta för att han eller hon vill. Det är en emotionell blockering som orsakas av dåliga erfarenheter. Personen anser dessutom att han eller hon har upplevt dåliga erfarenheter som varit oförtjänta.

Offret antar en roll som ett passivt föremål p.g.a. de omständigheter som har uppstått och tror inte att han eller hon har någon kontroll över de negativa upplevelser som har uppstått och vet heller inte hur man ska hantera dem. Personen anser sig ha varit ett förvaringsställe för smärta och kan inte göra något åt det.

Personer som ser sig själva som offer har inte upptäckt verktyg eller skaffat de resurser som behövs för att komma över sina utmaningar. Personen har istället utvecklat ett polariserat tänkande.

Att komma över polariserat tänkande

Denna typ av tänkande uppstår som ett resultat av utmaningar som personen inte klarat av tidigare. Att komma över detta innebär att man antar ett annat perspektiv rörande ens förflutna och nutid. Om man anser sig själv vara ett offer så väljer man samtidigt att inte ta ansvar för sin situation. För att fly så måste du acceptera att du har ett ansvar för vad som händer dig och hur du reagerar.

Man som funderar.

Ett bra sätt att uppmärksamma våra automatiska svar är att ringa ett mental alarm då man säger kategoriska ord som “aldrig”, “alltid”, “allting” eller “inget”. Därefter bör vi stanna upp och tänka på hur oresonligt detta är.

Det är också viktigt att tänka på situationen då man kände sig som ett offer. Det kanske har att göra med en romantisk relation där man kände sig olycklig eller jobb som man känner är för krävande.

Har man då inget annat val än att stå ut med det? Eller finns det andra som man inte vågar ta? Det polariserade tänkande kanske är en indikator på att man inte tar sig själv på allvar. Man kanske behöver lite tid och utrymme för att tänka på vad det är man hanterar.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Sedran, S. (2017). El rol de la información en los cambios de opinión: ¿actualización sesgada o racional?

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.