Seneca den yngre: en filosofs biografi
Seneca den yngre var en av de visaste och mest inspirerande männen i antika Rom. Han gick till historien som en filosof som reflekterade över etik och var en mäktig man.
Han lyckades förstå människans natur på djupet under en av historiens mest dekadenta perioder.
Likt andra stora figurer hade Seneca den yngre en osläckbar nyfikenhet som lät honom fördjupa sig i olika vetenskaper, kulturer och övertygelser med stor öppenhet.
Han studerade egyptisk kultur med samma passion som han studerade romersk och grekisk kultur. Till slut valde han att följa stoicismens skola och blev en av dess mest framstående representanter.
En av de stora paradoxerna inom historia och makt är att Seneca var lärare till någon som skulle komma att bli hans motståndare: den romerska kejsaren Nero, som faktiskt dömde honom till döden.
Den klassiska antiken lämnade efter sig många litterära och filosofiska verk som än idag fångar vår uppmärksamhet. Av alla latinska texter som tros ha skrivits känner vi bara till en bråkdel.
De räcker dock för att lära oss om vad författare så intressanta som Seneca den yngre hade att säga. I denna artikel bjuder vi in dig att upptäcka en av de mest briljanta tänkarna i historien.
Seneca den yngre: barndomen
Även om vi inte är helt säkra så verkar allt tyda på att Seneca föddes i dagens Córdoba, Spanien, fyra år före Kristus. Han var ett bräckligt barn som led av svår astma.
Hans far var Roms chefsåklagare och tillika orator samt retoriker.
Ett intressant faktum om denna store filosof är att han hade två bröder. Alla tre ansågs vara “VIP” på den tiden, men tragiskt nog begick de alla självmord.
Seneca uppfostrades nästan helt av sin mammas styvsyster i Rom. Han levde även i Alexandria med sin adoptivfamilj, där han lärde sig mycket om egyptisk kultur.
Det var under denna period som han började utforska olika vetenskaper och kunskaper. Därefter spenderade han tid i Aten (det är åtminstone vad som hävdas).
Makt och dess ljus
När Seneca var 35 år gammal blev han en romersk magistrat. Han var briljant och blev den huvudsakliga talesmannen för senaten bara några år senare. Vid det laget hade Caligula bestigit tronen.
Han var väldigt avundsjuk på Seneca och dömde honom till döden. En kurtisan ska dock ha övertalat honom att inte fullfölja domen.
När kejsare Claudius tog makten försökte hans hustru Messalina att återigen döma Seneca till döden, men istället skickades han i exil. Han reste därför till Corsica, där han blev kvar i åtta år.
Claudius andra hustru, Agrippina, ingrep dock för att låta honom återvända eftersom hon såg Corsica som en allierad som kunde hjälpa hennes makes prestige.
Hon ansåg även att Seneca kunde hjälpa henne att nå sitt främsta mål, vilket var att göra Nero till kejsare, trots att han inte var Claudius legitima son.
Nero – lärjungen
Agrippinas planer bar till slut frukt när Claudius dog när Nero var 17 år gammal. Vid den tidpunkten blev Seneca politisk rådgivare och minister.
I praktiken var han faktiskt den som styrde riket i åtta år tillsammans med en annan av Neros rådgivare: Sexto Afranio Burro.
Det verkar som att Nero hade stor tilltro för sin rådgivare och lärare. Vidare hölls riket i ett stabilt och blomstrande skick under filosofens styre. I takt med att kejsaren blev äldre blev han dock misstänksam.
Även om Seneca den yngre var en stoisk moralist är sanningen att han under detta skede samlade på sig mer rikedomar än någon annan person i en maktposition under denna tid.
Av denna anledning och en rad olika intriger började Nero se honom som en potentiell fiende. Han anklagade honom faktiskt för hyckleri och till och med för att vara hans mors älskare.
Seneca den yngre: hans död
En av de mest motsägande och beklagliga händelserna i Senecas liv var när Nero mördade sin egen mor. Istället för att ifrågasätta det så försökte dock filosofen att rättfärdiga dådet.
Det var uppenbart att han var rädd för kejsaren och endast ville rädda sig själv. Sedan dog Burro, vilket lämnade Seneca praktiskt taget ensam. I ett försök att vinna Neros gunst erbjöd han honom alla sina tillgångar.
Samtidigt bad han om kejsarens tillåtelse att dra sig tillbaka från det offentliga livet. Det var åtminstone vad han skrev om faran han upplevde. Seneca befarade för sitt liv och försökte rädda sig med alla medel.
Nero hävdade dock att han deltagit i en komplott för att kunna döma honom till döden. Om man på den tiden var patricier så var man själv tvungen att ta sitt liv vid en dödsdom, vilket Seneca också gjorde.
Efter sin död tog hans bröder och hans brorson också livet av sig av rädsla för att utsättas för Neros grymhet.
Och därmed slutade livet för denna stora tänkare på ett väldigt tragiskt och orättvist sätt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Zambrano, M., & Seneca, L. A. (1987). El pensamiento vivo de Séneca. Cátedra.