Signalsubstanser relaterade till njutning

Påverkar signalsubstanser dina känslor? I den här artikeln får du reda på vilka typer som är förknippade med upplevelsen av njutning.
Signalsubstanser relaterade till njutning
Isabel Ortega

Skriven och verifierad av psykologen Isabel Ortega.

Senaste uppdateringen: 17 juni, 2023

Signalsubstanser påverkar våra känslomässiga tillstånd och är relaterade till njutning. Faktum är att de möjliggör kommunikation mellan hjärnmolekyler. Signalsubstanser är de ämnen som ansvarar för att skicka nervsignaler från en neuron till en annan genom synapserna.

Nervimpulser färdas mellan neuroner och genererar utbyte av signalsubstanser. De frisätts av en neuron och fångas upp av nästa. Tack vare denna synaptiska aktivitet deltar de i olika förnimmelser.

Signalsubstanser kopplade till njutning

Det finns många signalsubstanser med olika funktioner. Inte alla av dem finns i nervsystemet. De kan också finnas i andra delar av kroppen. Vissa av dem är relaterade till det behag vi känner när vi möter vissa stimuli. Vi beskriver dessa signalsubstanser i detalj nedan.

Dopamin

Dopamin anses vara njutningshormonet eftersom det är relaterat till denna känsla. Det kan dock också förstås som motivationshormonet. Det är faktiskt inte ansvarigt för att generera behag, utan för att främja öppenhet i sökandet efter behagliga upplevelser. Som sådant främjar det beteenden som får oss att må bra.

Man tror också att det finns ett samband mellan dopaminnivåer och motivation. En forskningsstudie publicerad i The Journal of Neuroscience belyser denna koppling.

Faktum är att den här studien fann att personer som var som mest engagerade i att uppnå sina mål hade förhöjda nivåer av dopamin i prefrontala cortex och striatum. Å andra sidan var motivationen att uppnå mål kopplad till utförandet av lustfyllda beteenden.



Aktivitet hos signalsubstanser relaterade till njutning
Serotoninvägar påverkar humör och lycka. Detta hormon är direkt kopplat till njutning.

Serotonin

Serotonin kallas lyckohormonet och är kopplat till välbefinnande. Låga nivåer av denna signalsubstans är faktiskt förknippat med depression. En viktig grupp läkemedel som föreskrivs för behandling av detta tillstånd verkar genom att hämma återupptaget av serotonin. Tanken är att öka dess koncentration i det intersynaptiska utrymmet.

Enligt en artikel publicerad i tidskriften RD-ICUAP leder minskad aktivitet i det serotonerga systemet till en stor effekt på depressionens psykopatologi. Artikeln nämner också att serotoninvägar är involverade i humöret och i styrningen av lycka.

Serotonin påverkar också andra funktioner som kroppstemperatur, aptit och sömn-vaken-cykeln. Låga serotoninnivåer kan vara relaterade till förändringar i immunsystemet.

Så hur kan vi höja serotoninnivåerna? Samma artikel föreslår att förse kroppen med livsmedel rika på omega-3, som mörk choklad och bananer. Även livsmedel som innehåller tryptofan är viktiga. Till exempel mjölk, ägg och baljväxter, bland annat. Å andra sidan är de livsmedel som negativt påverkar serotoninnivåerna sockerarter och raffinerat mjöl.

Regelbunden fysisk träning bidrar till att höja nivåerna av denna signalsubstans, vilket leder till känslor av välbefinnande och avslappning. Serotonin hjälper också till att kontrollera ångest och aggression och ger oss behagliga upplevelser.

Oxytocin

Denna signalsubstans är välkänd för sin roll vid förlossning och amning. Den är också kopplad till beteende i allmänhet. Till exempel påverkar oxytocin social kognition, empati, föräldrars beteenden och sexuella beteenden (och ger en högre eller lägre grad av njutning).

Oxytocin påverkar tilliten till andra människor och altruism. Höga nivåer av detta ämne påverkar vårt beteende positivt när vi skapar band med andra. Därför är oxytocin relaterat till mänskligt socialt beteende, vilket man har bekräftat i en studie publicerad i tidskriften The Neuroscientist.

Endorfiner

Endorfiner är kända som kroppens naturliga morfin. De har effekter som liknar opium men genereras av kroppen själv.

Endorfiner aktiverar neurala nätverk som dämpar smärta tillsammans med nervsystem relaterade till upplevelsen av njutning. Därför kan vi förstå dem som naturliga läkemedel som ger känslor av smärtlindring och välbefinnande. Ett sätt att producera endorfiner är att utföra måttlig och regelbunden fysisk träning.



Njutning och belöningssystemet är kopplade till signalsubstanser

Synaptisk aktivitet av signalsubstanser i hjärnan
Signalsubstansernas roll hjälper oss att förstå det mänskliga sinnet och ursprunget till njutning.

Hjärnans belöningssystem är ansvarigt för att reglera den subjektiva känslan av njutning i kroppen. Detta aktiveras av behagliga och givande stimuli. Det består av olika områden och strukturer, inklusive ventrala tegmentområdet och accumbenskärnan. Följande områden deltar också:

  • Amygdala
  • Hippocampus
  • Hypotalamus
  • Prefrontala cortex
  • Hypofysen

Dopamin är den huvudsakliga signalsubstansen som verkar i belöningssystemet, förutom glutamat och GABA. Detta system påverkar minne och inlärning. Dess mål är att få människan att vilja upprepa vissa beteenden för att säkerställa sin överlevnad.

När det gäller motivation och dess relation till belöningssystemet, förstås det som en vektor inriktad på aspekter som leder till förstärkning.

Man har också observerat att förekomsten av förändringar rörande orienteringen av denna vektor (att förutse belöningar med mer eller mindre framgång) är kopplade till depression, schizofreni, bipolär sjukdom och olika beroenden.

Bestäms njutning av nivåerna av dessa signalsubstanser?

Svaret är nej. Njutning är faktiskt subjektivt och inte alla människor känner det som svar på samma stimuli. I den här artikeln har vi bara granskat de signalsubstanser som är relaterade till njutning enligt vetenskapliga bevis.

Slutligen bör vi betona vikten av att studera signalsubstanser bortom njutningsområdet för att förstå hur det mänskliga sinnet fungerar.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bromberg-Martin, E. S. y Hikosaka, O. (2009). Midbrain dopamine neurons signal preference for advance information about upcoming rewards. Neuron63(1), 119–126. https://doi.org/10.1016/j.neuron.2009.06.009

  • Marsh, N., Marsh, A. A., Lee, M. R. y Hurlemann, R. (2021). Oxytocin and the Neurobiology of Prosocial Behavior. The Neuroscientist : a review journal bringing neurobiology, neurology and psychiatry27(6), 604–619. https://doi.org/10.1177/1073858420960111

  • Ramos, A. de J., Noalles Dols, A. y Rujas Arranz, A. (2019). Serotonina: un neurotransmisor que impacta nuestras emociones. RD-ICUAP5(13). http://rd.buap.mx/ojs-dm/index.php/rdicuap/article/view/358

  • Ray, R. D. y Zald, D. H. (2012). Anatomical insights into the interaction of emotion and cognition in the prefrontal cortex. Neuroscience and biobehavioral reviews36(1), 479–501. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2011.08.005

  • Treadway, M. T., Buckholtz, J. W., Cowan, R. L., Woodward, N. D., Li, R., Ansari, M. S., Baldwin, R. M., Schwartzman, A. N., Kessler, R. M. y Zald, D. H. (2012). Dopaminergic mechanisms of individual differences in human effort-based decision-making. The Journal of neuroscience : the official journal of the Society for Neuroscience32(18), 6170–6176. https://doi.org/10.1523/JNEUROSCI.6459-11.2012


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.