Självkänsla och HIV: att gå bortom stigmat

Har du någonsin tänkt på förhållandet mellan självkänsla och HIV? I den här artikeln ska vi gå närmare in på detta ämne.
Självkänsla och HIV: att gå bortom stigmat

Senaste uppdateringen: 25 januari, 2021

Självkänslan är en nyckelfaktor för psykiskt välbefinnande och hälsa. Det finns dock grupper som på grund av ett visst tillstånd stigmatiseras och avvisas. Som ett resultat påverkar detta deras självkänsla negativt. Detta är ofta fallet då det kommer till självkänsla och HIV.

Tack och lov händer detta allt mindre idag hos människor som har HIV, men problemet finns fortfarande. Ta en stund och tänk efter. Hur skulle du uppleva att arbeta med en person som har HIV? Hur skulle du känna om din son eller dotter delade klassrum med ett barn med HIV?

Är du bekant med sjukdomen är det mer än troligt att dessa frågor inte skapar oro hos dig. Resultat från en undersökning i Spanien visar på att detta är ett allvarligt problem det spanska samhället. I undersökningen sa mer än hälften av de svarande att de skulle vara villiga att byta jobb eller byta barnets skolgång av den ovan nämnda anledningen.

Vilka effekter kan stigma och fördomar ha på självkänslan hos personer med HIV? Kan god självkänsla förhindra ett riskabelt beteende i samband med HIV? Låt oss titta närmare.

En sorgsen kvinna

Självkänsla och stigma vid HIV

Stigma och fördomar kan vara mycket vanligt förekommande på grund av det upplevda hotet mot hälsan, men också på ett symboliskt sätt. Det kan vara symboliskt i den meningen att HIV sedan dess ursprung har associerats med beteenden som strider mot vissa ideologier och som traditionellt har ansetts omoraliska.

Mycket av rädslan kommer från okunnighet. Detta är dock inte den enda förklaringen. Eftersom HIV-infektion är förknippad med ett förebyggbart beteende, tar vissa människor sig friheten att skuldbelägga människor med HIV. De går till och med så långt som att tro att de fått vad de förtjänat.

Vi måste fråga oss vad som är mer omoraliskt. Är det de beteenden som vissa beskriver som omoraliska? Eller är det att faktiskt tro att en person förtjänar att ha just denna sjukdom? Låt oss inte glömma att när vi först fick kunskap om denna sjukdom, var den förknippad med homosexuella och narkomaner

Undersökningarna talar för sig själva

Resultaten av en studie genomförd av det spanska tvärvetenskapliga AIDS-samfundet är häpnadsväckande. De indikerar att mer än hälften av den spanska befolkningen känner sig obekväma i närvaro av en person med HIV och skulle försöka undvika kontakt med dem.

Detta leder naturligtvis till diskriminerande beteenden och attityder. Som exempelvis att vara för att offentligt namnge personer med HIV för att människor ska kunna undvika dem.

Denna rädsla härrör troligen från brist på information om denna sjukdom. Sjutton procent av befolkningen trodde att de kunde få HIV genom att dela offentliga badrum. Utöver detta trodde upp till 34 procent att de kunde smittas genom myggbett.

Det är viktigt att vara rätt informerad. När vi ​​inte är det leder det till missuppfattningar om hur viruset kan överföras från en person till en annan. Och följaktligen leder dessa missuppfattningar till att skapa fördomar, stigman och diskriminering.

Konsekvenser

Fördomar och stigma riskerar att drabba många människor, särskilt genom att hindra dem från att få socialt stöd. Detta kan leda till att personer med låg självkänsla och HIV känner skam för sin situation. De kan komma att börja klandra sig själva, och som ett resultat kan detta leda till självstigmatisering.

Detta kan sänka självkänslan ännu mer, vilket kan leda till ångest och stress. Om en försämring av självkänslan inte upptäcks tidigt kan en depressiv sjukdom utvecklas.

I de allvarligaste fallen kan en person börja tänka att det enda sättet att avsluta sitt lidande är att begå självmord. Det är väldigt oroande att självmord är 66 gånger vanligare inom den HIV-positiva befolkningen än bland allmänheten generellt.

En annan allvarlig och farlig konsekvens av låg självkänsla, liksom andra känslomässiga störningar, är att det kan leda till att man undviker den antiretrovirala behandlingen. Detta kan vara en vanlig följd för dessa patienter. Det kan leda till att läkare beslutar för att göra ett psykologiskt ingripande för att öka förmågan att följa behandlingen. Detta eftersom det krävs 95-100 procent kontinuitet för att behandlingen ska vara effektiv.

En sorgsen man

Självkänsla och riskabelt beteende i samband med HIV

Å ena sidan visar studier att en låg självkänsla är förknippad med för tidig sexuell aktivitet. Utöver detta tenderar individer med låg självkänsla att ha ett större antal sexuella partners, svårigheter med sexuellt självförtroende och utsätta sig för en större frekvens av riskabla sexuella metoder.

Å andra sidan var i undersökningen en högre självkänsla relaterad till positiva attityder gentemot kondomer och en större uppfattning om effektivitet vid användning av dem.

En tredje trend antyder dock att ungdomar med hög självkänsla också kan hänge sig åt riskabelt sexuellt beteende eftersom de anser att de inte är utsatta för några risker.

Vi vet nu vikten av självkänsla i utvecklingen av sexualiteten. I fallet med dagens artikel har vi specifikt tittat på att förebygga riskabelt beteende som är förknippat med detta och med att förebygga HIV-infektion. Vår slutsats är att vi, förutom att erbjuda unga människor adekvat sexuell utbildning, måste inkludera en modul för att arbeta med självkänsla i dessa program.

När det gäller hur vår attityd kan påverka självkänslan hos personer med HIV måste vi erbjuda sanningsenlig information om sjukdomen, öka den sociala medvetenheten och främja tolerans och förståelse. Målet? Att motverka det stigma och den diskriminering som drabbar dessa människor så hårt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • https://www.infosida.es/vivir-con-vih

  • https://www.seisida.net

  • Ruiz-Palomino, E., Ballester-Arnal, R., Gil-Llario, M. D., & Giménez-García, C. (2017). El papel de la autoestima en la prevención del VIH de jóvenes españoles. International Journal of Developmental and Educational Psychology2(1), 15-21.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.