Skillnaderna mellan Alzheimers och demens
Det råder ingen tvekan om att kognitiva förmågor minskar med åldern. Faktum är att forskarna har ökat kunskapen om denna process och dess associerade sjukdomar under de senaste åren. Vissa diagnosproblem kvarstår dock. Till exempel är det svårt att skilja mellan Alzheimers och demens, liksom andra sjukdomar.
Många familjer har svårt att veta hur man skiljer de normala tecknen på åldrande från dem i de tidiga stadierna av neurodegenerativa sjukdomar. Detta betyder ofta att demenssjukdomar kan avancera till en punkt som allvarligt försvårar patientens liv.
I den här artikeln kommer du att lära dig att se skillnaden mellan Alzheimers sjukdom och demens.
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är en degenerativ hjärnstörning som stör neuronernas funktion. Det påverkar främst neocortex och orsakar celldöd. Men i avancerade stadier når det inre delar av hjärnan.
Under många år tenderar det att förbli asymtomatiskt eftersom hjärnans plasticitet och kompensation löser förlusten av funktioner. Men när den inte längre kan “dölja” det börjar tecken på kognitiv försämring och minnesförlust att visa sig, och sjukdomen kan avancera tills personen dör.
Nya studier av Alzheimers biomarkörer gör det möjligt att upptäcka denna sjukdom tidigt, redan innan den ger symtom. Detta är särskilt användbart för personer som har en familjehistoria av sjukdomen. Biomarkörerna för denna sjukdom är följande:
- Nivåerna av beta-amyloid och tau-proteiner i cerebrospinalvätskan. Dessa analyseras genom att man extraherar dem från ett ryggvätskeprov.
- Upptäckt av ackumulering av dessa proteiner i hjärnan med hjälp av positronemissionstomografi (PET).
- Strukturella eller funktionella avbildningsstudier av hjärnan och dess områden genom magnetisk resonans- och positronemissionstomografiteknik med en glukosspårare.
Demens
Demens är en uppsättning symtom som är relaterade till förmågan att tänka, resonera och komma ihåg. De orsakar svårigheter i den normala prestationen av patientens liv. Det är dock inte en sjukdom, men det kan orsakas av en.
DSM-V (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) har bytt namn på tillståndet från demens till större neurokognitiv störning. Dessutom lade de till en ny, mindre allvarlig kategori av kognitiv funktionsnedsättning, kallad mild neurokognitiv störning. Detta tillstånd diagnostiseras när försämringen av en enda kognitiv förmåga är tillräckligt allvarlig för att störa patientens självständighet. Tillståndet kan dock inte ha orsakats av droganvändning, delirium eller andra tillstånd.
De kognitiva förmågorna som man utvärderar för denna diagnos är följande:
- Komplex vård.
- Uttryck och språkförståelse.
- Exekutiva funktioner: förmåga att planera, organisera, komma ihåg saker, prioritera eller uppmärksamma uppgifter.
- Perceptuell-motorisk funktion: visuell uppfattning av de rumsliga förhållandena mellan objekt.
- Inlärning och minne.
- Social kognition.
Skillnader mellan Alzheimers och demens
Nu när du vet lite mer om dessa båda tillstånd kan du se att det finns stora likheter mellan dem. Till exempel minnesförlust och försämring av de högre kognitiva funktionerna. Skillnaderna mellan de två tillstånden är emellertid betydande och, när de relevanta diagnostiska testerna är gjorda, kommer behandlingen också att vara annorlunda.
De viktigaste skillnaderna mellan Alzheimers och demens är följande:
- Alzheimers är en sjukdom. Demens är däremot ett syndrom, med andra ord en uppsättning symtom.
- Demens försämrar kognitiva funktioner, men det är inte degenerativt. Men sjukdomen som orsakar demens kan vara degenerativ.
- Demens leder inte direkt till döden, men det gör Alzheimers.
- Symtomen på båda följer olika steg. Vid Alzheimers börjar det med små minnesförluster och symtom tillkommer efterhand. Vid demens varierar de första symtomen beroende på sjukdomen som orsakar det.
- Demens är inte ärftligt. Det finns dock bevis på att familjemedlemmar med tillståndet kan öka risken att utveckla det. Å andra sidan har Alzheimers en tydlig genetisk koppling. Till exempel kommer någon med en förälder eller ett syskon med Alzheimers att löpa en något högre risk att drabbas av det.
Man uppskattar att en av tio personer över 65 år lider av någon form av demens. Cirka 75 procent av dessa fall beror på Alzheimers sjukdom. Även om studier och läkemedelsutveckling fortsätter att gå framåt, finns det fortfarande inget botemedel mot dessa tillstånd och för närvarande kan vi bara sakta ner deras utveckling.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- García-Ribas, G., Moreno, L. S., & García Caldentey, J. (2014). Biomarcadores en la enfermedad de Alzheimer. Rev Neurología, 58(7), 308-17.
- Morrison, J. (2015). DSM-5® Guía para el diagnóstico clínico. Editorial El Manual Moderno.
- Mateu, K. A., Guzmán, M. D. L. Á. A., & Jiménez, L. F. H. (2014). Función ejecutiva en adultos mayores con patologías asociadas a la evolución del deterioro cognitivo. Neuropsicologia Latinoamericana, 6(2).https://www.neuropsicolatina.org/index.php/Neuropsicologia_Latinoamericana/article/view/180