Skillnaderna mellan Alzheimers och Parkinsons

Har du lärt dig skillnaderna mellan Alzheimers och Parkinsons? Dessa sjukdomar är bland de vanligaste orsakerna till demens. Läs den här artikeln för att lära dig mer!
Skillnaderna mellan Alzheimers och Parkinsons

Senaste uppdateringen: 14 januari, 2021

Känner du till skillnaderna mellan Alzheimers och Parkinsons? Först och främst bör vi påpeka att båda sjukdomarna utgör två av orsakerna till demens. Men vi ska vara lite mer specifika i den här artikeln. Enligt uppgifter från WHO (Världshälsoorganisationen) representerar demens på grund av Alzheimers sjukdom 60-70 % av alla demensfall i världen.

Det är dock viktigt att komma ihåg att de båda är mycket olika sjukdomar. Dessutom måste vi klargöra att dessa sjukdomar inte alltid leder till utvecklingen av demens (även om det förekommer i de flesta fall). I den meningen vet vi att mellan 20-60 % av alla människor med Parkinsons sjukdom utvecklar demens.

Buter et al. (2008) genomförde en studie som publicerades i tidskriften Neurology. Den utfördes med hjälp av 233 patienter med Parkinsons sjukdom. Forskarna kunde observera att cirka 60 % av dem utvecklade Parkinsons med demens under en period av 12 år.

Så vad innebär demens? Det hänvisar till den uppsättning symtom som uppstår till följd av neurologisk skada eller sjukdom. Dessa symtom involverar förlust eller försvagning av de mentala förmågorna och påverkar främst tre olika områden: kognition (till exempel minnesförlust eller förändringar i förnuftet), beteende (förändringar i agerandet) och personlighet (förändringar i emotionell respons, irritabilitet och emotionell labilitet, bland annat).

Skillnader mellan Alzheimers och Parkinsons

Vi ska gruppera skillnaderna mellan båda sjukdomarna i olika block och förklara vad var och en av dem består av. Skillnaderna är hämtade från två referenshandböcker för psykopatologi: Belloch, Sandín and Ramos (2010) och DSM-5 (APA, 2014).

Det första blocket av skillnader mellan Alzheimers och Parkinsons hänvisar till deras typ av symtom. Låt oss titta på vilka de är.

En äldre dam sitter på en soffa framför blommor

Kognitiva symtom

En av de största skillnaderna mellan dessa två sjukdomar handlar om hur de påverkar det kognitiva området. När det gäller Parkinsons skapar sjukdomen problem med informationsinhämtningen (minnet), medan Alzheimers problem inträffar senare i minnesprocessen (informationskodningen). Dessutom påverkas minnet och uppmärksamhet mer vid Alzheimers än vid Parkinsons.

Motoriska symtom

I fallet med Parkinsons uppträder den så kallade parkinsonismen, ett kliniskt syndrom som kännetecknas av följande symtom: stelhet, skakningar, långsamt rörelseschema och instabilitet. Däremot är det mycket sällsynt att Alzheimers skapar motoriska problem av liknande slag.

Stelhet och långsamma rörelser sker mycket ofta vid Parkinsons, medan dessa symtom bara förekommer ibland vid Alzheimers. Slutligen är skakningar ett typiskt symtom vid Parkinsons men ganska sällsynt vid Alzheimers.

Psykotiska symtom och annat

Förutom de symtom vi redan nämnt finns det andra som kan förekomma hos båda sjukdomarna. Vid Alzheimers sjukdom uppträder exempelvis ibland delirium. Detta uppträder emellertid endast sällan vid Parkinsons. Det är viktigt att komma ihåg att delirium är en organisk störning som främst påverkar medvetandet och uppmärksamheten.

När det gäller psykotiska symtom kan visuella hallucinationer förekomma hos båda sjukdomarna, mer eller mindre i samma proportion. Vanföreställningar kan också uppstå. De förekommer ofta med Alzheimers och ibland med Parkinsons.

Patologiska symtom

En annan skillnad mellan dessa två sjukdomar är relaterad till hjärnan (nervsystemet och atypiska strukturer). Till exempel medan senila plack vanligtvis förekommer vid Alzheimers (extracellulära avlagringar av molekyler i hjärnans gråa ämnen), så uppstår det sällan vid Parkinsons.

Liknande gäller andra strukturer. Till exempel neurofibrillärt trassel, som ofta förekommer vid Alzheimers men mycket sällan vid Parkinsons.

Å andra sidan uppstår Lewy-kroppar oftare vid Parkinsons än vid Alzheimers. När det gäller signalsubstanser vet vi att acetylkolinbrist ofta förekommer i hjärnan hos personer med Alzheimers, men detta förekommer bara ibland hos individer med Parkinsons.

Tänk också på att det finns ett dopaminunderskott vid Parkinsons, något som inte förekommer vid Alzheimers.

Ålder vid uppkomst

Startåldern är också olika. För det första uppträder Parkinsons vanligtvis före Alzheimers (mellan 50 och 60 år), medan Alzheimers vanligtvis förekommer hos patienter äldre än 65 år.

En äldre dam som lider av skakiga händer

Utbredning

Förekomsten av demens vid Alzheimers är högre än demens vid Parkinsons. Enligt DSM-5 (2014) ligger andelen för den förstnämnda på 6,4 % i Europa.

Typ av demens

Slutligen, när det gäller Alzheimers, uppträder demens tidigare än när det gäller Parkinsons.

När det gäller typen av demens, är denna vid Alzheimers kortikal (det innebär att cerebrala cortex är involverad). Däremot är demens vid Parkinsons subkortikal (den involverar hjärnans subkortikala områden).

I denna mening är det viktigt att notera att kortikal demens i allmänhet kännetecknas av kognitiva symtom, medan subkortikal demens kännetecknas av motoriska symtom. Båda typerna av symtom kan dock förekomma kombinerade i mer eller mindre utsträckning.

Värt att notera är följande: Å ena sidan inkluderar kortikal demens vid Alzheimers även fronttemporal demens, Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och Lewy-kroppsdemens. Subkortikal demens, å andra sidan, inkluderar för det mesta Parkinsons, Huntingtons och HIV-associerad demens.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • APA (2014). DSM-5. Manual diagnóstico y estadístico de los trastornos mentales. Madrid: Panamericana.
  • Belloch, A.; Sandín, B. y Ramos (2010). Manial de Psicopatología. Volumen II. Madrid: McGraw-Hill.
  • Buter, T.C., Van den Hout, A., Matthews, F.E., Larsen, J.P., Brayne, C. & Aarsland, D. (2008). Dementia and survival in Parkinson disease: a 12-year population study. Neurology, 70(13): 1017-1022.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.