Social inlärning: Albert Banduras intressanta teori

· 31 oktober, 2018

Hur får vi kunskap om människor? Att förstå vilka mekanismer och komplexa subtiliteter som ligger bakom beteenden och färdigheter har alltid varit ett mål inom psykologin. Det var Albert Bandura som introducerade teorin om social inlärning, en teori om samverkan mellan inlärarens tankar och omgivning.

De flesta av oss har ingen aning om hur barn lär sig saker. Somliga ser fortfarande förmedling och förvärv av kunskaper ur ett klassiskt beteendemässigt perspektiv, som bygger på imitation, betingning samt positiv eller negativ uppmuntran.

”Inlärningen är dubbelriktad: vi lär från vår omgivning och vår omgivning lär sig och förändras tack vare våra handlingar.”

-Albert Bandura-

Men inget är så invecklat, komplext och fascinerande som en lärande persons tankar, ett barns hjärna eller en vuxens förmåga att frambringa ett beteende eller inhämta en viss kunskap. Ingen av oss är en tom låda som kan fyllas av yttre påtryckningar och begränsningar. Människor observerar, imiterar och utvecklas i en viss social miljö, och har i sin tur vissa mentala tillstånd som gynnar eller hämmar inlärning.

Albert Bandura, en kanadensisk psykolog och professor vid Stanford University, tog upp dessa frågor och formulerade det vi numera kallar teorin om social inlärning. Det är en modell som bygger på såväl beteendemässiga som kognitiva aspekter.

Albert Bandura – mannen bakom teorin om social inlärning

Vad säger oss teorin om social inlärning?

Banduras sociala inlärningsteori är också känd som observationsinlärning eller modellinlärning. För att förklara kontexten bör det sägas att den går tillbaka till 60-talet, då behaviorismen hade stort inflytande och inlärning sågs som ett simpelt givande och mottagande av information från lärare till inlärare. Den ene sände och den andre mottog. Med andra ord utgjorde läraren det aktiva centret och inläraren det passiva centret.

Albert Bandura utvidgade däremot den reduktionistiska behaviorismen till att även omfatta det sociala området. En annan som gjorde detta var Lev Vygotski med sin sociokulturella teori. Bandura påpekade att barn lär sig vissa ting snabbt utan att behöva pröva sig fram. Om detta är fallet finns det en viktig förklaring och det är observation och social miljö.

Bobo-dockan

Experimentet med bobo-dockan är ett av de mest välkända inom psykologin. Mellan åren 1961 och 1963 försökte Bandura och hans team att demonstrera betydelsen av observationsinlärning hos barn. De ville visa att imitation av en förebild – en vuxen – spelar mycket större roll vid barns inlärning än uppmuntran som ges eller tas ifrån.

Bobo-dockan: experiment för att testa teorin om social inlärning

  • Experimentet omfattade barn i åldrarna 3 till 6 år från förskolan vid Stanford University. Scenen var chockerande. I ett rum fyllt med leksaker fick en grupp barn bevittna hur en vuxen person slog en stor docka med en klubba. I en annan experimentgrupp representerade den vuxna personen en icke-aggressiv modell. Och i en tredje grupp användes förutom fysisk aggression även skällsord gentemot dockan.
  • Resultaten var mycket tydliga. De flesta av de barn som hade utsatts för den aggressiva modellen var mer benägna att agera på ett fysiskt aggressivt sätt än de som inte hade utsatts för den modellen.

Bandura demonstrerade att det finns tre grundläggande former av observationsinlärning:

  • Genom en levande förebild, exempelvis en verklig person som uppvisar ett beteende.
  • Genom verbala instruktioner: specificering och beskrivning av ett beteende.
  • Symbolisk metod: fiktiva personer från en bok eller en film. En verklig person vars beteende förmedlas via media räknas också.

Processer som påverkar social inlärning

Den sociala inlärningsteorin har ofta beskrivits som en ”brygga” mellan traditionell inlärningsteori (t.ex. behaviorism) och den kognitiva metoden. Bandura, till skillnad från Skinner, betraktade alltid mentala (kognitiva) faktorer som betydelsefulla vid inlärningen. Faktum är att begreppet ”inlärare” enligt honom avsåg att aktivt bearbeta information och utvärdera förhållandet mellan beteende och konsekvenser.

”Självförtroende är ingen garanti för framgång, men brist på självförtroende är definitivt inkörsporten till många misslyckanden.”

-Albert Bandura-

Därför ska vi inte missledas att tro att folk imiterar allt de ser, och att absolut alla barn kommer att uppvisa aggressivt beteende bara för att de bevittnat våldsamma scener hemma eller på TV. Tankar föregår imitation. Vidare finns det påverkande faktorer som kan främja imitationsbeteende eller en alternativ respons.

Här är några av dessa påverkande faktorer:

Miljön

Vårt samhälle är inte fullkomligt homogent. Tvärtom ser vi att det består av och producerar mycket varierade miljöer och scenarier. Somliga är gynnsamma, andra förtryckande.

Låt oss titta på ett exempel. Kalle är 11 år gammal och det här året har han en ny fiollärare. Till en början var han fascinerad av instrumentet. Han ville skaffa sig ett och lära sig mer. Men hans far fick honom raskt på andra tankar med sin demoraliserande reaktion. ”Vad tramsigt!” skrek han. Sedan dess är kalle inte längre intresserad av fioler.

Uppmärksamhet är en viktig faktor vid social inlärningUppmärksamhet

För att vi ska imitera ett beteende måste det först väcka vår uppmärksamhet, vårt intresse, det måste aktivera våra spegelneuroner. Vi iakttar varje dag en mängd olika beteenden, men det är inte alla som väcker vårt intresse.

Motivation

Motivationen är drivkraften, viljan att utföra vissa beteenden vi ser hos andra.

  • Här måste vi ta upp begreppet ”vikariell inlärning”. Enligt Bandura räcker det inte att vi bara ”observerar” vad någon gör. Vi måste även se vilka belöningar eller konsekvenser personen erhåller för sitt beteende.
  • Om iakttagaren bedömer att belöningarna uppväger kostnaderna (om sådana förekommer), så kommer han att imitera beteendet. Om den vikariella förstärkningen däremot inte uppfattas som tillräckligt betydelsefull, så kommer iakttagaren inte att imitera beteendet.
Teorin om social inlärning har haft stor betydelse inom psykologin

Sammanfattningsvis kan man säga att teorin om social inlärning är ett av de mest intressanta framsteg som gjorts inom psykologin. Vid 91 års ålder är Albert Bandura faktiskt fortfarande en av de mest uppskattade och hyllade experterna inom sitt område.

Tack vare honom har vi en bättre uppfattning om hur vi tillägnar oss kunskaper och utvecklar vissa beteenden. Vi ser hur de yttre – de sociala – processerna är kopplade till de inre – de kognitiva – processerna. Vi förstår också hur vi kan tjäna som rollmodeller för andra människor i vår omgivning, ofta utan att vara medvetna om det.

Bibliografiska referenser:

Bandura, Albert, (1987) ”Social Learning Theory”, Espasa Libros.

Bandura, Albert och Walters, Ruchards, (2004) ”Social Learning and Personality Development”, Paidós.