Teorin om användning och tillfredsställelse

Enligt teorin om användning och tillfredsställelse spelar det ingen roll hur kraftfull en kommunikationskanal är. Faktum är att en sådan bara blir relevant för människor om den tillfredsställer deras praktiska och psykologiska behov, även om de inte vet varför de har dessa behov.

Granskad och godkänd av psykologen Elena Sanz.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 24 april, 2023

Teorin om användning och tillfredsställelse är ett tillvägagångssätt som används för att förstå varför och hur människor aktivt söker efter specifika medier för att tillfredsställa sina särskilda behov. Rötterna till denna teori dök upp först på 1930-talet, när massmedia började bli en del av vardagen för de flesta. Först kom radio, sedan TV och, på senare tid, digitala medier.

Poängen med denna teori är att det idag fortfarande finns människor som föredrar radio, även om det finns andra kommunikationskanaler inom räckhåll. Andra kanske föredrar TV eller Internet. Teorin om användning och tillfredsställelse hävdar att oavsett hur kraftfull en kanal är, kommer den inte att ha någon inverkan om den inte tillfredsställer en viss användares behov.

Lite historia om teorin om användning och tillfredsställelse

I början av massmediernas historia trodde man att publiken var helt passiv. Med andra ord ansågs människor ta emot informationen eller underhållningen och helt enkelt absorbera den utan att ge mycket respons eller motstånd mot vad de fick höra eller förleddes att tro.

Mot 1940-talet, när TV blev allt viktigare, började kommunikationsteoretiker märka att det fanns olika reaktioner hos tittarna på de alternativ som de blev erbjudna. De märkte att alla inte tittade på eller hörde samma sak, inte heller media hade samma inverkan på alla.

På 1960-talet började teorin om användning och tillfredsställelse ta form. Dess pionjärer var forskare som Elihu Katz, Jay G. Blumler och Michael Gurevitch, som genomförde empiriska studier på området. De föreslog att den masspublik som informationen riktades till inte var så homogen som man tidigare trott. Dessutom fann de att ett medium var framgångsrikt när det svarade på publikens praktiska och psykologiska behov.

Principerna för teorin om användning och tillfredsställelse

Lundberg och Hulten utvecklade en uppsättning principer som började forma teorin om användning och tillfredsställelse. I praktiken korsrefererade de resultaten av empirisk forskning med Maslows behovspyramid. De tog fram fem principer.

Dessa är följande:

• Publiken är aktiv och inte passiv. Personerna som tar del av innehållet reagerar på olika sätt på vad mediekanalen erbjuder dem.
• Varje medlem av publiken bestämmer mediets relevans. Varje “mottagare” avgör om mediet erbjuder de användningsområden och den tillfredsställelse som denne önskar.
• Mediekanalerna tävlar med varandra. Den enda källan till behovstillfredsställelse är inte media eller en viss mediekanal. Därför tävlar de om människors uppmärksamhet.
• Människor är medvetna om vad de letar efter. Till exempel kanske du inte riktigt vet varför, men du vet vad du vill ha när du letar efter en mediekanal och inte en annan.
• Mediernas kulturella betydelse bestäms av allmänheten.

Implikationerna av denna teori

Baserat på de grundläggande tillvägagångssätten i teorin om användning och tillfredsställelse, fann man senare att människor närmar sig en miljö som försöker tillgodose fyra aspekter: underhållning, mellanmänskliga relationer, personlig identitet och övervakning av omgivningen.

Senare grupperades allt detta i fyra kategorier: kognitiva behov, affektiva behov, personliga integrationsbehov och sociala integrationsbehov. För varje individ har varje behovsgrupp ett visst värde. Det slutar med att de letar efter en kommunikationskanal som kan tillfredsställa det som de anser vara viktigast utifrån deras egna personliga förutsättningar.

Ankomsten av Internet och sociala nätverk genererade viktiga förändringar i denna teori. För första gången var interaktivitet mellan människor och informationskällor tvåvägs och kunde ske i realtid. Samtidigt förvandlade nätverken människor till skapare av information och underhållning m.m.

Enligt de senaste studierna letar människor på sociala nätverk i princip efter en eller flera av följande aspekter: tillit, sällskap, lycka, nöje, vaksamhet och band. Nätverk kan inte tillhandahålla alla dessa, men de skapar ibland illusionen av att tillhandahålla dem. Slutligen, efter vår korta beskrivning av teorin om användning och tillfredsställelse, kanske du vill fråga dig själv vad du letar efter hos de olika kommunikationskanaler du använder.