Vad är exponeringseffekten för något?

23 februari, 2020
Om man ständigt utsätter sig för samma stimuli så kommer upplevelsen bli betydligt mer behaglig.
 

Har det någonsin hänt dig att du har börjat tycka om en låt som du hatar och sedan har börjat lyssna på den om och om igen? Har du någonsin märkt att en person blir mer vänlig ju mer tid man spenderar med personen? Detta är vad exponeringseffekten handlar om, vilken för närvarande är väldigt relevant inom studien av mänskliga preferenser.

Det är även känt som familiaritetseffekten, och denna effekt förklarar varför vår respons blir alltmer positiv då vi upprepade gånger utsätter oss för samma stimuli.

Faktum är att detta reflekterar vårt tycke för situationer, personer och föremål som är bekanta för oss. Men vad finns det för faktorer som påverkar uppkomsten av detta fenomen? Fortsätt läsa för att upptäcka mer om vad det handlar om.

Kvinnor som pratar.

Vad är exponeringseffekten enligt forskning?

Robert Zajonc är en av de författare som har studerat denna psykologiska effekt. Ända sedan hans första undersökning 1876 så har han visat på förekomsten av denna preferens.

Ord, ljud, fotografier av ansikten… Personen verkar också tycka bättre om de personer som står honom eller henne närmast.

Forskare har utfört en studie för att testa denna effekts influens när det kommer till vilken mat som man föredrar. För att göra detta så gav de en grupp studenter flera tropiska juicer som de inte kände till sedan tidigare. Vissa provade dem fem gånger, andra 10 och andra 15. Då de blev tillfrågade vilka de tyckte om bäst, fanns det en klar tendens att se de som de drack mest som bättre.

 

Andra forskare fick samma resultat vid studier av personlig attraktion. Ju mer du ser en person desto mer sympatisk kommer du bli mot personen och desto mer kommer du föredra personens närvaro.

Ett omedvetet fenomen

Men en av de mest intressanta aspekterna med exponeringseffekten är att det är nödvändigt att personen känner sig bekant med stimulit. Effekten verkar även förstärkas under subliminala tillstånd.

Zajonc utförde en undersökning där han visade upp olika bilder av kinesiska tecken för deltagarna. Den tid som personen blev utsatt för varje symbol var så kort att personen inte hann uppfatta vad han såg framför sig.

Forskarna sade till personerna att tecknen representerade adjektiv och bad dem att utvärdera huruvida de hade positiva eller negativa konnotationer. De personer som deltog i testgruppen gav högre poäng på de symboler som de redan hade sett.

Olika företag har såklart i åtanke hur mycket de syns i sina reklamkampanjer. Om du känner igen en logo, en slogan eller en företagsbild så kan du bli mer benägen att välja denna specifika produkt.

Detta mentala arbetssätt hade kunnat förklara varför man känner sig mer benägen att gå till restauranger man redan känner till då man besöker en ny stad trots att man vill utforska den lokala marknaden.

Vad är det som orsakar exponeringseffekten?

Shoppingvagn och hjärna.
 

Fechner författade en av de första studierna som undersökte detta fenomen. Denna tyske psykolog, som är fadern till några av de nuvarande psykologiska teorierna, ger oss en förklaring till denna effekt. Folk tenderar att bli rädda eller ängsliga då de bemöts av nya element.

Man bör dock vara medveten om att man kan bli uttråkad om man ständigt blir utsatt för samma stimuli. Detta begränsar nämligen effekten. Om du äter samma sak varje dag så kommer du till slut att hata detta. Och om du tittar på samma film varje dag så kommer den inte längre att vara lika intressant.

Denna familiaritetseffekt är därför grunden till många av våra preferenser, även om vi inte är medvetna om det. Oavsett om du är mer eller mindre äventyrs- och riskbenägen, är ett flertal av de beslut du fattar dagligen styrda av denna effekt.

De produkter du köper, de platser du frekvent vistas på och de personer som du tycker om kan alla påverkas av denna princip. Det är därför viktigt att man blir medveten om hur detta påverkar sinnet.

 
  • Pliner, P. (1982). The effects of mere exposure on liking for edible substances. Appetite3(3), 283-290.
  • Zajonc, R. B. (1968). Attitudinal effects of mere exposure. Journal of personality and social psychology9(2p2), 1.