Vad är kontraberoende och hur visar det sig?
Kontraberoende är ett nytt ord som beskriver ett fenomen som också är relativt nytt: att inte vilja fästa sig vid personer på grund av rädsla. För många är det normalt att man stärker banden med andra. Samhället förväntar sig därför att man skapar familjeband och även att man har relationer med andra i samhället.
Denna typ av närhet existerar i småorter. I städerna, speciellt de större, verkar det rasa en epidemi av kontraberoende. Många vill inte att någon annan ska blanda sig i deras liv. De har därför bara tillfälliga relationer. Kontraberoende personer föredrar ett liv i ensamhet.
Dessa personer tenderar ändå att klaga på att de känner sig ensamma. Många av dem vill att saker och ting ska vara annorlunda, men de är inte villiga att göra de nödvändiga förändringarna. Det är som om dessa personer vill att andra ska vara i närheten men att de inte ska vara en börda. De vill inte vara beroende, men de vill heller inte betala det pris de måste betala om de är kontraberoende. Det är den riktiga paradoxen.
Kontraberoendets egenskaper
Till skillnad från vad många först kan tro är kontraberoende personer inte enstöringar, isolerade eller har få vänner. Raka motsatsen. Deras rädsla för intimitet tar dem till den andra extremen. De går från fest till fest och hänger med alla. De är överallt.
Kontraberoendets främsta kännetecken är svårigheten att knyta band med andra människor. Det finns också andra saker som kan hjälpa oss att identifiera personer med detta problem:
- De har enkelt för att etablera relationer, men de går inte för långt inom dessa relationer.
- Dessa personer säger att de “känner sig fångade” om någon vill komma nära.
- De drar sig bort från andra utan förvarning.
- De känner dessutom sympati för beroende personer eller personer som saknar andra.
- De är nästan alltid “upptagna”.
- De ber inte om hjälp även om de behöver det.
Kontraberoende: fly innan du lider
Logiken hos personer med kontraberoende är att man bör undvika att lida till varje pris. De känner att det finns stora risker med att stärka band. De är speciellt rädda för att känna sig sårbara och risken för att bli övergivna.
De skyddar sig därför på två sätt. De skapar först och främst ett yttre skal som gör att de inte känner djupare känslor. De överger också den andra personen innan denne kan överge dem själva.
Personer med kontraberoende har sällan konflikter med andra. Konflikter kräver en viss grad av närhet, vilket är precis vad de undviker. För andra kan deras attityd vara väldigt konstig och svår att förstå sig på. De kan försvinna vilken dag som helst utan att ge en förklaring.
Det är personer som är mer fokuserade på framgång och deras mål än att ha relationer. De ser inte relationer som något viktigt. Ibland tror de att de är bättre än andra. De känner att de är för utvecklade för att andra ska kunna förstå dem eller att andra bara vill dra nytta av dem.
En inre värld som är invaderad av rädsla
Personer med kontraberoende är väldigt rädda, för detta undvikande beteende beror antagligen på tidigare erfarenheter som de inte har kommit över. Det finns antagligen konflikter som inte har lösts eller traumatiska erfarenheter i barndomen. Dessa personer har skadats eller övergivits och har därför valt att sluta känna så att de inte upplever den där smärtan igen.
Problemet är dock att det slutar med att de tror på sina egna lögner. De tror inte att de har ett problem. Faktum är att de tror raka motsatsen: de tror att de är bättre än andra. Det är en kompensationsmekanism som de använder för att hantera sin egen sårbarhet. De tenderar samtidigt att vara ganska hårda mot sig själva och dömer sina egna misstag väldigt hårt.
Personer med kontraberoende tenderar att bli spända inom personliga situationer. Om de känner att de behöver den andra personen känner de skuldkänslor och straffar sig själva. De litar heller inte på andra. De tenderar att tro att andra har en agenda eller dolda intentioner.
Dessa personer lider väldigt mycket. De känner tomhet och ensamhet. Eftersom de är så försiktiga föredrar de att helt ge upp om lyckan även om de har möjligheten att bygga positiva relationer med andra. I vilket fall som helst är det klart att dessa personer behöver förståelse, omtanke och kanske professionell hjälp så att de kan komma ut ur sina skal.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Serrani, D. (2011). Luces y sombras del trastorno Borderline de personalidad. ALCMEON, 16.