Postfaktisk sanning är väldigt ”inne” i dessa dagar. Detta lilla uttryck nämns titt som tätt, även om det inte alltid förklaras. Men oroa dig inte, för vi finns här för att hjälpa dig förstå vad det handlar om.
Postfaktisk sanning är en medveten förvrängning av sanningen. Med andra ord är det en manipulation av övertygelser och känslor i syfte att influera allmänheten när det kommer till folks attityder.
Postfaktisk sanning refererar till bruket av känslor för att släppa ut andra personers känslor för att förändra deras tankar och samtidigt dölja fakta. Fältet där detta främst används i är politik. På grund av detta har man skapat termer såsom ”populistisk diskurs” och ”fake news”. Längre ned i denna artikel ska vi förklara dessa termer och de psykologiska nycklar som hjälper oss förstå dem.
Som vi påpekat kan du hitta postfaktisk sanning i tal. Många politiker använder det för att få folkets stöd. En av de vanligaste resurserna är det populistiska talet. Dessa tal rör upp massorna eftersom de lovar omöjliga saker. De lovar dem policyer ”av folket för folket” eller enkla lösningar på alla deras problem.
Det finns å andra sidan mycket fake news i dagsläget. Detta eftersom folk drar nytta av sociala nätverk och internet. Fake news innebär inte helt överraskande nyheter som är falska, som rykten, som används för att medvetet sprida felinformation.
Vi bombarderas med så mycket information nuförtiden att man skapat termen informationsberusning. På grund av detta är det väldigt svårt att verifiera huruvida saker och ting är sanna eller inte. Detta bidrar till att många tror på falska nyheter.
Varför är postfaktisk sanning så attraktiv? Och varför får dessa tal och nyhetsartiklar oss att tro på dem? Mestadels ligger det attraktiva i postfaktisk sanning i narrativet. Talen och artiklarna delar många karaktärsdrag som får oss att sukta efter dem. Några av dessa egenskaper är att de är enkla och förnuftiga. De sprider väldigt enkla förklaringar som vi kan förstå och som verkar logiska.
Postfaktisk sanning baseras på dikotomier såsom ”allt är antingen svart eller vitt” och ”om du inte är med oss så är du emot oss”. Postfaktisk sanning förespråkar dessutom en väldigt hoppfull framtid. Dessa egenskaper får den att se bra ut, speciellt för vissa personer; personer som känner sig förvirrade, desorienterade och osäkra.
Dessa karaktärsdrag gör att folk blir mer angenäma att eftersöka en högre nivå av avslut. Utöver detta känner sig dessa personer normalt sett hotade, förödmjukade eller obetydliga. På grund av detta har de en intensiv önskan att söka efter något av vikt.
Som vi förklarat finns det två psykologiska faktorer som gör oss mer benägna att tro på postfaktisk sanning eller det postfaktiska narrativet. Dessa är behovet av avslut och motivation att söka efter en källa för vikt. Båda dessa faktorer beskriver mentaliteten hos ”globaliseringens förlorare”, som känner sig övergivna i en värld som förändras snabbt och där de inte kan finna sin plats.
Personer med dessa karaktärsdrag känner sig desorienterade och förvirrade. Deras sätt att göra saker fungerar inte längre. Teknologin har gjort deras färdigheter föråldrade och tagit ifrån dem deras anställningsmöjligheter. De känner sig förödmjukade och undervärderade. I sin desperation greppar de passionerat efter narrativet hos postfaktisk sanning, som blåser bort deras osäkerheter och lovar att göra dem välmående igen.
Löftena om att göra slut på alla deras problem och erbjuda säkerhet och hopp accepteras enkelt av dessa personer.
Men även om internet har ökat mängden fake news så kommer det även med resurser för att känna igen dem. Det finns specialiserade webbplatser där falska nyheter avslöjas och där man lär folk att skilja på dikt och sanning.
För att undvika att luras måste man helt enkelt utveckla sina egna förmågor inom kritiskt tänkande.
Ronald David Laing var en brittisk psykiater känd för sin alternativa metod för behandling av schizofreni. Han var också grundaren av en rörelse som senare skulle komma att kallas antipsykiatri under 60- och 70-talet. Liksom många andra brittiska psykologer och…
Den nya Quentin Tarantino-filmen Once Upon a Time in Hollywood har återupplivat intresset för morden som utfördes av Charles Mansons kult och vad som kallas för mordsouvenirer, eller ”murderabilia”. Händelsen chockade Hollywood och fortsätter att fascinera folk än idag, vilket lett…
Tarantino har gjort det igen. I den hetsiga, otåliga värld vi lever i lyckades han samla folk i biograferna och hålla kvar dem där, förtrollade, i nästan tre timmar. Filmen Once Upon a Time in Hollywood är hans senaste alster.…
George Orwell var en brittisk skönlitterär författare, essäist och journalist som skrev kritiskt om totalitarism och vars böcker Animal Farm, eller Djurfarmen, och 1984 gjorde honom känd över världen. Hans arbete, som han baserade på sina personliga erfarenheter, är indelat i tre…
Författaren Imre Kertész var en berömd ungersk medborgare. Faktum är att han är den ende ungrare som har fått ta emot Nobelpriset. Han blev dock inte erkänd i sitt hemland. Ungern var faktiskt en tung börda för denna imponerande författare,…
Historien om julen hör samman med känslorna vi har om vintern på det norra halvklotet, där den här helgen har sina rötter. Vintern gör allt vitt och fullt av snö. För länge sedan fick detta folk att sitta tillsammans för…
