Varför är vi romantiska? Varför är vi så fascinerade av kärleken?

22 september, 2017

Är vi naturligt romantiska? Vad leder oss till att ibland älska så mycket att det nästan skadar oss? Varför säger viktiga personer som Leonard Cohen saker som att ”Kärleken har inget botemedel, men den är det enda som kan bota varje sjukdom”?

Sanningen kan beskrivas enkelt, men kärleken är också väldigt komplex när vi väntar på den, genomlever den eller ställer den åt sidan. Det finns dock forskare som har försökt hitta kognitiva och även historiska förklaringar till den. En av dem är Helen Fisher. Hon är en antropolog och biolog som har försökt hitta svaren på denna gåta sedan 30 år tillbaka.

Fishers undersökning för att reda ut varför vi är romantiska

Helen Fisher har fokuserat sina utredningar på att reda ut de mentala processer som uppstår när vi bemöts av kärlek och romantik. Vi kommer här att stipulera romantik som en grupp av känslor som är associerade med att bli kär.

Fisher använde flera försökspersoner som ansåg sig vara förälskade upp över öronen. Hon placerade dem sedan i en scanner för att reda ut vilka områden som aktiverades då de tänkte på den andra personen.

Romantiska bilder

Fishers test bestod av att studera hjärnflödet medan personerna fick titta på bilder av sin partner. Därefter tittade de på ett nummer och subtraherade siffran sju från detta nummer flera gånger medan de tittade på ett neutralt fotografi av en person som inte betydde något för dem. Dessa test utfördes flera gånger för att säkerställa resultaten.

Varför är vi då romantiska enligt Helen Fisher?

Reaktionerna mot kärleken var väldigt olika och uppkom i olika delar av hjärnan. Men det fanns en viss hjärnregion som var speciellt aktiv, som kallas svanskärnan. Detta är en primitiv del av hjärnan som redan existerade hos reptiler. Den utvecklades redan innan däggdjur uppkom för miljontals år sedan.

Fisher slog även fast att belöningssystemet i hjärnan är väldigt viktigt. När vi tittar på ett foto av någon vi älskar kommer vi att utsöndra dopamin, som är en neurotransmittor som skapar motivation och förnöjelse. Belöningssystemen aktiverar även andra regioner i hjärnan som är relaterade till känslor av eufori.

Att förstå romantisk kärlek

Så det är uppenbart att vi är romantiska för att vi blir kära. Det verkar även vara logiskt att tänka att vi blir kära för att det får oss att känna oss bra. Något som är väldigt berättigat eftersom belöningssystemen spelar en fundamental roll i dessa processer.

Enligt Fisher handlar det mer om en impuls än en känsla av kärlek. Anledningen till detta är att det tar mycket möda att försöka kontrollera den, och det är väldigt svårt att få den att försvinna. Vi kan alltid vara romantiska, men känslor kan vara tillfälliga.

Par

Fisher drog även slutsatsen att den romantiska kärleken helt beror på den belöning som erhålles av belöningssystemet. Känslor fäster dock sig själva vid andra objekt, som exempelvis rädsla.

Det slogs även fast att de grundläggande känslorna är associerade med olika ansiktsuttryck. Även när romantisk kärlek varar så finns det ingen sådan association eftersom ansiktsuttrycken är så skilda.

Som slutsats ansågs den romantiska kärleken vara en nödvändighet. Vi känner en impuls att älska och bli älskade eftersom detta gör oss lyckliga och vi kommer att känna oss mer fulländade och motiverade.

”Det finns alltid en viss galenskap i kärleken. Men det finns alltid en anledning inom galenskapen.”
-Friedrich Nietzsche-

Vi är romantiska

Enligt Helen Fisher har den romantiska kärleken utvecklats inom den mänskliga hjärnan. Nuförtiden riktar den sig mot en specifik person. Hon säger också att den har en nära relation med sexuella impulser. Det har även att göra med ett behov av att knyta viktiga band med andra.

Det finns därför vissa fraser som inte verkar passa in, exempelvis ”Jag är inte romantisk alls”. Och kom ihåg att vi baserar vårt synsätt på Fishers forskning. Att vara romantisk är därför inte ett personligt val, utan en del av vår natur.

”Kom och älska med mig: vi kommer inte att älska, kärleken komma att älska oss.”
-Julio Cortazar-

Oavsett om det rör sig om en impuls, en känsla eller ett mysterium är romantiken och kärleken viktiga delar av våra liv. Vår hjärna vet om detta. Det rekommenderas därför att man uppmärksammar och njuter av den fantastiska sötman av att vara kär.