Varför äter du mer när du är stressad?

03 april, 2021
Du äter förmodligen mer när du är stressad. Denna typ av aptit, till skillnad från en organisk hunger, kommer inte från magen. Den kommer från din hjärna. Varför händer detta?

Varför äter du mer när du är stressad? Förhållandet mellan stress och mat har en lång historia. Stress drabbar många människor runt om i världen. Samtidigt kräver samhället att vi ska veta hur vi löser emotionella och sociala frågor i snabb takt.

Hans Selye var den förste att 1926 definiera stress som ett ”ospecifikt svar från människokroppen på alla krav”. Kroppen svarar på liknande sätt till allt som den anser vara stressande, oavsett vad som orsakar det.

På grund av detta, så när det föreligger mycket fysisk eller psykisk stress, drabbas din kropp av fysiska, biologiska och hormonella förändringar.

Nästan alla dina organ är en del av denna process. Detta inkluderar bland annat hjärnan, nerverna, hjärtat, magen och musklerna. Således skapas en överdriven aktivitet i det centrala nervsystemet och de endokrina och immunologiska systemen. Detta producerar ett flertal olika hormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol.

En, vad som verkar, instabil kvinna som frossar på gräddtårta med händerna

Vad orsakar stress?

Stress uppstår på grund av två faktorer: externa orsaker; ekonomiska, emotionella eller arbetsrelaterade problem och interna orsaker; smärta, sjukdom eller psykologiska problem.

Att uppleva stress under lång tid kan påverka din hälsa negativt. Den gör det lättare för patologier att få fäste i kroppen och ökar riskerna för att drabbas av ätstörningar, som att du äter mer när du är stressad.

Ångesten skapar ett behov av att tillgripa ämnen som ökar serotonin eller andra signalsubstanser för att motverka stress. Dessa ämnen är vanligtvis söta och feta livsmedel. Stress ökar kortisolproduktionen i kroppen och dess fettlager.

-Javier Aranceta-

En kvinna njuter av en chokladbit i ett soligt höstväder

Varför äter du mer när du är stressad?

Stress kan förändra din aptit och hunger. På samma sätt skapar den en dissociation mellan aptit (mental) till hunger (organisk).

Att vilja äta mer eller inte beror på kroppens kemi och cirkulationsförändringar. Samt impulser som skickas till mitthjärnan från andra organ i kroppen.

Känslomässig hunger leder till att du äter mer som svar på känslor, särskilt negativa känslor. De huvudsakliga tecknen på detta är:

  • besatthet av mat
  • användandet av mat som belöning
  • tvångsmässigt ätande
  • fortsatt konsumtion trots mättnadskänslor
  • viktförändringar
  • oförmåga att identifiera varför man äter
  • brist på koppling mellan psykologiska tecken på mättnad och hunger
  • omedvetet hetsätande.
En kvinna poserar med en enorm smörgås

Att du äter mer när du är stressad påverkar din kropp

När de är stressade äter vissa människor mat med mycket fett, kalorier, socker och salt. De äter helt enkelt betydligt mer då de är stressade.

Att bete sig på detta vis under lång tid kan ha biverkningar för din hälsa och kan inte bara leda till att du blir överviktig eller drabbas av fetma, utan det kan också öka risken för att du drabbas av följande:

  • hyperkolesterolemi
  • högt blodtryck
  • hypertriglyceridemi
  • hjärnblödning
  • hjärtsjukdom
  • hjärtattack
  • muskelproblem
  • andningssvårigheter
  • cancer
  • diabetes
  • sömnlöshet

”Stress påverkar inte bara dina matvanor utan också den bakomliggande orsaken, såsom näringsmetabolismen. Konsekvenserna kan vara flera: en långsam matsmältning och en skadad ämnesomsättning, vilket kan leda till störningar som kan bli kroniska och påverka personens hälsa.

-Juan José Díaz Franco-

Några studier

I en studie utförd av Lattimore och Caswell vid University of Liverpool förklarar de varför människor som går på en diet äter när de blir stressade. Författarna menar att:

”Dessa människor lägger så mycket energi på att kontrollera sina biologiska signaler att de inte har tillräckligt med resurser kvar för att hantera vardagliga problem. Detta gör att de de blir stressade tappar kontrollen, och om de har mat till hands, äter de den. De är också så vana vid att ignorera sin kropp att de inte märker av eller misstolkar signalerna kopplade till kamp eller flykt.”

I en annan srudie, från University of Leeds i Storbritannien, drar Laitinen och Sovio slutsatsen att nervösa spänningar leder till skadliga förändringar i ätandet vilket i sin tur leder till ohälsosamma ätbeteenden. Med forskarnas ord:

”Människor som har störst tendens att äta under stress är känslomässiga ätare som är känsligare och som tenderar att vända sig till mat som en flykt från självinsikt. När de känner sig oroliga eller känslosamma eller mår dåligt i koppling till sig själva, försöker de undvika dessa negativa känslor genom att fokusera sin uppmärksamhet på mat.”

Baratucci, Y. (2011). Estrés y alimentación.

Greeno CG &Wing RR (1994) Stress-induced eating. Psychological Bulletin 115: 444-464.

Laitinen J & Sovio U (2002) Stress-related eating and drinking behaviour and body mass index and predictors of this behaviour. Preventive Medicine 34: 29-39.

Lattimore P & Caswell N (2004) Differential effects of active and passive stress on food intake in restrained and unrestrained eaters. Appetite 42: 167-173.