Varför gillar vissa personer skräckfilmer?

· 14 januari, 2017

Varifrån kommer människans kärlek för rädsla? Den berömde forskaren och psykologen Arthur Westermayr sade: Från den mänskliga tankens början har rädsla betraktats med förakt.” Om detta uttalande är sant, varför gillar då så många personer rädsla i form av skräckfilmer och dylikt?

Kanske finns det inget genuint och komplett svar. Men vi ska försöka hitta roten till denna känsla. Nu kör vi!

Nöjet med kontrollerad rädsla

Vi börjar med att referera till sociologen Margee Kerr, som även arbetar permanent i attraktionen House of Terror i Pittsburgh, USA. För henne är nyckeln kontroll.

Man med spöke

Vilken kontroll refererar Kerr till? Svaret är enkelt. När den mänskliga hjärnan upplever rädsla i en miljö som är fri från fara, kan den fysiologiska reaktionen vara väldigt rolig, och därmed nöjet av att befinna sig i sådana situationer.

”Inget i livet ska fruktas. Det bör endast förstås.”

-Marie Curie-

I detta uttalande tillade Kerr att det faktum att vi övervunnit en situation som lett till hög stress för vår hjärna, lämnar rester av självförtroende och en avundsvärd känsla. En cocktail som låter vår hjärna njuta av omständigheter som borde vara negativa.

Vad är egentligen rädsla?

Vet vi vad rädsla faktiskt är? Det beskrivs oftast som en serie känslor relaterade till en psykologisk process som indikerar möjliga faror, stress eller mycket negativa situationer.

Flyr från fåglar

Det finns faktiskt ett antal system som aktiveras fysiologiskt och beteendemässigt i hotfulla situationer. Allt sker så snabbt. Efter en första blick är vår hjärna redan medveten om vilken typ av rädsla som har väckts hos oss.

Uppenbarligen kan en situation där vår hjärna tolkar en rädsla vi ställs inför som en kontrollerad vara njutbar. Till exempel skräckfilmer, spökhus, Halloween…

Om hjärnan istället känner av en rädsla som inte är relaterad till en kontrollerad situation så kan du vara säker på att denna njutning uteblir. Okontrollerad skräck i kropp och sinne är en påtaglig känsla.

Att formas för att bli rädd

Kan en person formas för att lida av rädsla? Om vi tittar på experimentet ”Conditioned Emotional Reactions” från 1920 av Rosalie Rayner och John Watson, kan vi dra slutsatsen att det går.

I ovan nämna experiment skapade forskare en fobi hos en fyra månader gammal pojke. I studien beskriver man faktiskt steg för steg hur man formade rädslan. Idag skulle detta experiment anses vara oetiskt, men det belyser trots det detta fenomen.

Det föreslår att våra hjärnor kan formas för att uppleva rädsla. Denna rädsla är, återigen, väldigt belönande för många människor när den upplevs inom ett kontrollerat ramverk.

Psykologiska reaktioner på rädsla

De positiva och negativa reaktionerna på rädsla kan förstås genom de psykologiska reaktioner som inträffar i hjärnan. Enligt stimulansen vi får kommer vi kunna tolka och förstå denna känsla.

Rädd pojke

Inom vårt limbiska system, i djupet av vår temporala lob, finner vi amygdala. Denna subkortikala struktur ansvarar för att definiera huruvida det är ”nöjesrädsla” eller ”verklig rädsla”.

I en situation där denna känsla inträffar kan vi reagera på olika sätt. Vi kan vilja springa, attackera, fly… hur som helst reagerar våra kroppar genom att släppa ut adrenalin och höja nivån av kortisol och blodsocker.

Är denna stora förändring i våra kroppar normal? Om du befinner dig i en kontrollerad miljö och ditt sinne vet att det inte finns någon fara så kommer det faktiskt vara en njutning för kroppen. Du kommer njuta utan störning från något faktiskt hot.

”Rädsla är det lilla mörkerrum där negativen visas.”

-Michael Pritchard-

Så nu vet du. Om allt är under kontroll kan nöjet hos bland annat skräckfilmer vara ett verktyg för att förbättra humöret. Ett sätt att ge din hjärna en impuls som tillhandahåller den med en cocktail av substanser den kommer älska utan risk för skada.

Håll din hjärna ung med 3 dagliga vanor

Känner du ibland att du inte kommer ihåg saker lika bra som förr? Kanske du känner dig mentalt tung när det kommer till att organisera din arbetsdag eller att hitta de resurser som du behöver för att möta… Läs mer»