4 tips för att studera bättre och höja inlärningen

Parafrasering, sammanfattningar, syntes och rutiner är några tekniker som kan hjälpa dig att förbättra dina studiedagar.
4 tips för att studera bättre och höja inlärningen
Fátima Servián Franco

Skriven och verifierad av psykologen Fátima Servián Franco.

Senaste uppdateringen: 13 februari, 2024

Hur lärde du dig att cykla? Någon gav dig förmodligen råd och sedan övade du på egen hand. Du kan faktiskt lära dig att studera bättre på ett liknande sätt.

Ingen föds med vetskapen hur man studerar, och alla kan förbättra den förmåga att studera som de föds med. Du måste dock lära dig en serie studietekniker och sedan börja använda dem för att utveckla goda vanor. Du kommer därmed lära dig bättre och använda din tid mer effektivt.

Studietekniker är värdefulla verktyg när det kommer till att uppnå betydelsefull inlärning. Detta eftersom de hjälper dig förstå, kvarhålla och absorbera informationen. Men det är inte många studenter som har bemästrat dessa färdigheter.

Många försöker desperat memorera i sista minuten, vilket gör att betygen inte möter deras förväntningar. De glömmer snabbt vad de lärt sig. Att studera från minnet kommer inte ge dig poängen du vill ha.

Lyckligtvis finns det många andra studietekniker som är roligare och mer dynamiska. Dessa kommer hjälpa dig att studera bättre och även bidra till att förbättra din prestationsförmåga.

Färdigheter för att studera bättre

Att föra anteckningar är en av de mest utbredda studieteknikerna. Det innebär att man summerar de viktigaste punkterna i sina egna ord, så att man kan minnas dem enklare.

I de flesta fall är nyckeln att kunna summera dem snabbt, men utan att utelämna viktig information. Den andra nyckeln för att summera väl är att se till att kopplingen mellan huvudkoncepten är tydlig.

Utmattad student

Ibland är det svårt att absorbera stora idéer inom vissa ämnen. Men att lösa övningsuppgifter och läsa fallstudier kan hjälpa dig att få en bättre bild i huvudet och absorbera kunskapen på ett enklare sätt. Detta är framförallt användbart i ämnen som matematik, fysik, juridik och andra ämnen med siffror.

Det kan vara en god idé att utföra fallstudier samtidigt som du studerar idéerna. På så sätt kommer du få bättre förståelse för vad de är till för och vilken information alla dessa bokstäver försöker förmedla.

En annan färdighet för att hjälpa dig att studera bättre – denna gång i grupp – är “brainstorming”. Det går ut på att gruppen träffas och deltagarna kastar ut idéer de har om ett specifikt ämne i luften.

Brainstorming kan framförallt vara användbart för att göra grupparbeten, så att man kan ta hänsyn till olika idéer och synpunkter. Men det kan även vara bra för att snabbstudera inför ett prov. Det kan reda ut frågetecken och hjälpa dig att gräva djupare i ämnet.

Studera bättre

Många av dessa studietekniker är inte nya, och ofta relativt välkända bland studenter. Men vad som är nytt är sättet du kan använda dem på för att studera bättre. Det är därför vi föreslår att du läser denna artikel om du studerar på högskola, förbereder dig för ett inträdesprov eller bara vill förbättra din inlärningsprocess.

“I tider av förändring ärver inlärare Jorden, medan de lärda finner sig vackert utrustade för att hantera en värld som inte längre existerar.”

-Eric Hoffer-

Strategier för att förbättra din inlärning

Weinstein och Mayer (1986) identifierar fem allmänna kategorier av studietekniker:

  • Repetition (att upprepa termer)
  • Utarbetning (omskrivning, summering)
  • Organisering (att summera en text)
  • Förståelse (ställa frågor, kontrollera din egen kunskap)
  • Affektiva parametrar (att etablera och bibehålla din motivation)

De intellektuella förmågor du behöver stärka beror på vad uppgiften kräver. Att till exempel träna en förmåga att minnas, omvandla, kvarhålla och förmedla information kommer aktivera tankeprocesserna som är kopplade till problemlösning.

Klassificering enligt Palinscar och Brown

För att studera bättre och förbättra din inlärning har Palinscar och Brown (1984) följande förslag:

  • Omformulera: att uttrycka informationen i texten med dina egna ord.
  • Dra slutsatser: dra slutsatser från det som förklaras.
  • Summera: välj nyckeldelar och plocka ut fundamentala idéer.
  • Förutse: anta, förutse, gissa, etablera slutsatser.
  • Klargör: specificera, beskriv och förklara vissa delar av texten.
  • Ifrågasätt: hjälper dig att aktivera tankeprocesser och tidigare kunskap.

Enligt en studie från 2012 som utfördes vid Brigham Young University och publicerades i tidskriften The Eastern Economic Journal, är två av de mest betydande strategierna för att förbättra din inlärning goda sömnvanor och vanan att konstant testa dig själv på vad du lärt dig.

Sömnvanor och vila har en direkt påverkan på din prestationsförmåga.

Undvik distraktioner

Forskarna säger att du behöver runt sju timmars sömn för att lära dig bättre. Sömn hjälper dig att cementera minnet och vad du lärt dig.

Å andra sidan kan brist på sömn skada nervcellsnätverken i prefrontala cortex, vilket gör det svårare för dig att assimilera, kvarhålla och cementera informationen du lär dig.

Forskning från 2011 som publicerades i tidskriften Science analyserade tre utbrett använda studiemetoder: memorering och repetition, att göra teckningar och diagram, samt att göra utvärderingar och prov för att se om man lärt sig något.

För att se hur effektiva de var följde man 200 studenter som delades upp i tre grupper, varje med sin egen studiemetod.

Forskarna upptäckte att den mest effektiva metoden var att göra utvärderingar av vad man lärt sig. Detta ökade inlärningsvolymen med upp till 50%.

“Jag är övertygad om att den bästa inlärningen sker när den studerande tar tyglarna.”

-Seymour Papert-

Hur kan man studera bättre?

Den klassiska studiemetoden involverar fem nivåer:

  • Snabbläsning, för att ge dig själv en generell bild av de viktigaste idéerna.
  • Noggrann läsning där du stryker under de viktigaste idéerna.
  • Summering eller ramverk. Det innebär att du summerar nyckelpunkterna i dina egna ord så att du kan minnas dem enklare.
  • Studera och memorera. För den här delen är det bäst att läsa summeringarna högt.
  • Genomgång med kurskamrater. Konsten att “berätta” vad du lärt dig kommer hjälpa dig att internalisera det bättre.

För att förbättra dessa studietekniker bör du följa en serie steg som gör dem till vanor:

Skaffa en studierutin

Vanan att sätta upp ett studieschema och följa det har stor påverkan på hur effektiva dina studier är. Att studera på ett oorganiserat sätt är en bra metod för att inte bli klar förrän på småtimmarna, då sömn och trötthet kommer i vägen för din koncentrationsförmåga.

Att vänja sig vid ett schema kommer även göra det enklare att inte hoppa över studierna; chansen är högre att du kommer ge dem den tid de behöver.

Håll distraktioner borta

Detta kan verka uppenbart men är lätt att glömma. Distraktioner kan komma i oväntade former, och det är bra att veta hur man känner igen dem. Några exempel på svarta listan över distraktioner är Facebook, Instagram, mobiler och TV. Men det finns även andra saker du kan vilja hålla på armlängds avstånd när du studerar.

Lär dig att studera bättre

Ta dig bort från bokstavlig memorering

Du måste göra informationen i texterna till din egen. Det innebär att du kopplar den till andra saker i ditt liv, omformulerar den med egna ord eller använder exempel du kan komma på.

På så sätt kommer du kunna uppnå betydelsefull inlärning. Den är mer motståndskraftig mot tidens tand jämfört med att bara memorera information som inte känns logisk för dig.

Testa dig själv

Om du kan bör du utvärdera dig själv med prov eller listor av frågor om ämnet du studerar. Detta kanske verkar som bortkastad tid om du tror att du bara måste “leva dig in” i informationen. Men det är inte sant, för det kommer hjälpa dig att upptäcka misstag och låta dig mäta dina framsteg.

Om du använder alla dessa tekniker för att studera bättre kommer du inte bara få ut mest möjligt av tiden du spenderar med att absorbera kunskap, utan även göra det svårare att glömma vad du lärt dig. Det är värt det.

Bibliografi

Palinscar, A. S., & Brown, A. L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and instruction, 1(2), 117-175.

Weinstein, J. D., Mayer, S. M., & Beale, S. I. (1986). Stimulation of δ-aminolevulinic acid formation in algal extracts by heterologous RNA. Plant physiology, 82(4), 1096-1101.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.