Allmän sjukvård: en avgörande rättighet

04 oktober, 2020
Ett universellt sjukvårdssystem borde inte vara en lyx. I själva verket borde alla kunna få tillgång till sjukvård oavsett ekonomisk situation, etnicitet, nationalitet eller religion.

I många olika länder förblir det allmänna sjukvårdssystemet något isolerat och punktligt, till stor grad en lyx. Men i verkligheten borde allmän sjukvård vara den största prioriteringen för alla samhällssystem som kallar sig avancerade, eller ens civiliserade. Vi menar att utvecklade länder bör ge utrymme, uppmärksamhet och prioritering åt alla medborgares hälsa oavsett deras sociala status eller storleken på deras bankkonto.

De samhällen som väljer att privatisera sina vårdtjänster skapar en allvarlig social påverkan både på kort och på lång sikt. På grund av detta förlorar vi många liv på vägen. USA representerar ett tydligt exempel på ekonomisk hegemoni eftersom det är en av de största världsmakterna. Det här landet är bland de länder som erbjuder sjukvård i en relativt större omfattning. Trots detta har cirka 25 % av befolkningen inte råd att betala kostnaderna för en medicinsk konsultation. Gratiskliniker finns att tillgå men dessa erbjuder ibland en undermålig vårdprodukt.

Sanningen är att många familjer saknar sjukförsäkring. Som en konsekvens är det omöjligt för dem att få korrekt diagnos och behandling för mindre och ibland även allvarliga sjukdomar. I några fall innebär det att ett benbrott eller att föda ett barn kan leda till ekonomisk ruinering.

Samtidigt finns det en annan verklighet vi inte får glömma bort: invandrarnas. Vi menar då individer som befinner sig inom landets gränser på laglig grund för att de varit tvungna, eller valt, att lämna sina länder på grund av väpnade konflikter eller på grund av bristen på möjligheter i sitt ursprungsland. I dagsläget kan bristen på kostnadsfri och allmän sjukvård leda till onödigt lidande. I dessa stunder kan inverkan bli förödande. Låt oss titta närmare på detta ämne.

Allmän sjukvård: det evigt väntande projektet

Den 7 april 1948 grundades Världshälsoorganisationen (WHO). Ända sedan dess firas världshälsodagen på detta datum. Vi nämner detta för att försöka lyfta fram den prioritering som den berömda och trots sina problem nödvändiga organisationen borde eftersträva. WHO syftar till att försvara människors fysiska och mentala välbefinnande och främja allmän sjukvård.

Vad har uppnåtts sedan mitten av 1950-talet till denna dag? Visst har det förekommit många framsteg. Faktum är att gratis allmän sjukvård har konsoliderats i flera länder. Men det finns fortfarande stora luckor och exkluderade territorier när det gäller denna fråga. Enligt WHO saknar cirka 50 % av världens befolkning tillgång till grundläggande hälsovårdstjänster.

En läkare som undersöker en flicka

De som utesluts från sjukvården: en försummad befolkning

Hälso- och sjukvård är inte något negativt och borde inte heller vara någon lyx. Sanningen är att god sjukvård är en universell rättighet. Av denna anledning har länder som utesluter människor med få resurser, eller är av andra nationaliteter, annan etnicitet eller religion fortfarande en lång väg att gå.

I framstående länder finns det begränsningar när det gäller allmän sjukvård. Som ett resultat inför varje distributör, försäkringsgivare och sjukhus sina egna regler. Läkemedelsindustrin prioriterar inte alltid människors välbefinnande eller utrotandet av vissa sjukdomar. I många fall är deras huvudmål att skapa en marknad, öka efterfrågan och konkurrera.

Det finns ingen utveckling utan allmän sjukvård

världshälsodagen 2020 uttalade hälsovårdsorganisationerna en kraftfull varning. De sa att effekterna av coronaviruset skulle komma att bli förödande i länder där det inte finns något allmänt sjukvårdssystem. Och det är exakt så som det har blivit: förödande, för att säga det milt. Om länder som redan har detta system kollapsar, föreställ dig lidandet i de där sjukvårdssystemen är ojämlika.

Mycket få länder är tekniskt och personligen beredda att hantera effekten av en pandemi. De länder som har försummat sitt sjukvårdssystem kommer säkert att uppleva konsekvenser. För det är omöjligt för en nation att vara trygg och säker utan god hälsa och utan allmän (och kvalitativ) sjukvård.

En läkare som håller en patients händer, representerar allmän sjukvård

Allmän sjukvård är en grundprincip för humanitet

Allmän sjukvård bör vara pelaren i alla sociala system. I motsats till vad vissa kanske tycker är det långt ifrån ett område där man bör begränsa budgeten. Och det finns  inga vinster med att välja bort det för att prioritera privat sjukvård. Faktum är att det är en viktig del av utvecklingsmotorn. Att säkerställa dess kvalitet och styrka är av yttersta vikt.

Man kan tycka att politiska åsikter inte skulle spela någon roll här. Det som verkligen är viktigt är statens moraliska, etiska och mänskliga skyldighet att inte lämna någon utanför. När man investerar i hälso- och sjukvård, effektiv teknik och resurser, forskning och utveckling, behandlingar och förebyggande sjukvård gynnar man hela samhället.

Hälsoinstitutioner och deras arbetare bör få den respekt de förtjänar. Låt oss lära av det förflutna för att göra det bättre i framtiden.