Romanen 1984, en dystopi av George Orwell

Romanen 1984, en dystopi av George Orwell
Alejandro Sanfeliciano

Skriven och verifierad av psykologen Alejandro Sanfeliciano.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Romanen 1984, tillsammans med Djurfarmen (även utgiven som Djurens gård: en saga), är George Orwells mest kända verk. Författaren har gett oss ett politiskt laddat litteraturiskt verk som innehåller mycket intressanta psykologiska nyanser.

Orwell är känd som en demokratisk socialist (inte att förväxla med socialdemokrat) och anti-totalitarist. Faktum är att Orwell reste till Spanien för att bekämpa fascismen tillsammans med Partido Obrero de Unificación Marxista (POUM) under inbördeskriget. Han har senare sagt att det mest var av en slump som han gick med i POUM snarare än de kommunistunderstödda internationella brigaderna, men han såg med förfäran hur de Sovjetstödda kommunisterna bekämpade de socialistiska grupperna. Han återvände från Katalonien som en övertygad antistalinist och gick så med i det brittiska Independent Labour Party. Allt detta och mer återges i boken Hyllning till Katalonien.

1984 är en dystopisk roman baserad på idén om en totalitär stat. Denna stat styr en federation kallad Oceanien som har skapat ett samhälle baserat på total regeringskontroll över all information. Det viktigaste ledmottot är: ”Den som kontrollerar nuet kontrollerar det förflutna. Den som kontrollerar det förflutna kan kontrollera framtiden.” Idag anser många romanen som en nästan kusligt uppfylld framtidsteoretisering. Ett verk väl värt att reflektera över i vårt nuvarande samhälle. Frågan väcks: I vilken utsträckning lever vi i ett Orwellskt samhälle?

Under romanens gång presenterar Orwell en serie intressanta begrepp ur ett psykologiskt perspektiv. I den här artikeln ska vi analysera några av dessa begrepp djupgående. Specifikt ska vi att prata om: (a) dubbeltänkande, (b) nyspråk och (c) ett samhälle baserat på informationskontroll

Paraduppställda legogubbar som en demonstration av homogenitet i romanen 1984

Dubbeltänk i romanen 1984

Först och främst är ett av de viktigaste sätten genom vilket en regering behåller kontrollen över befolkningen fenomenet med dubbeltänk. Dubbeltänk innebär att kunna hålla två motsägande trossatser i huvudet samtidigt och att dessutom acceptera båda som sanna. Det är att kunna ljuga medvetet och ändå vara fullständigt övertygad om att man talar sanning.

I Oceanien blir befolkningen utbildad i dubbeltänkande så att de vet hur man accepterar motsägelser och förstår deras praktiska nytta. Inom det totalitära samhället i romanen 1984 döljs inte tecknen på en totalitär stat. Totalitarism blir utlärt, och folket accepterar både totalitarism och förnekar det samtidigt. Detta återspeglas i de tre statsmottona:

Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.

Det ultimata målet med dubbeltänk är att få befolkningen att tänka på detta sätt automatiskt. Staten vill att dess befolkning ska vänja sig vid att hålla två motsägelsefulla tankar i huvudet utan att ens inse att de är motsägelsefulla. Händer detta i verkliga livet? Finns det någon relation mellan dubbeltänk och vårt sätt att tänka på? Det är här det psykologiska intresset för dubbeltänk kommer in.

Tänkande i vårt samhälle

Många studier har visat att vår hjärna har lätt att anta motstridiga föreställningar. Detta kretsar kring Festingers teori angående kognitiv dissonans. Hans teori menar att det är möjligt för oss att ha dissonanta föreställningar. Men Festinger menar att det finns mekanismer i våra hjärnor för att ignorera eller lösa denna dissonans. Dubbeltänk skulle vara ett sätt att rationalisera dissonanser och kunna samexistera med dem.

I verkligheten använder vi dubbeltänk mer än vi kan föreställa oss. Myndigheter utnyttjar detta och förespråkar i stor utsträckning dubbeltänk. Ett tydligt exempel är vår fientlighet mot terrorattacker. Samtidigt genomför många länder handlingar av samma karaktär samt säljer gladeligen vapen till vad som kan anses vara terroristgrupper.

Sverige är också ett fantastiskt exempel på detta. Samtidigt som vi profilerar oss som en neutral, fredlig, moralisk stormakt, så är vår inkomst från vapenexport per invånare en av världens högsta. Dessutom är några av våra största kunder länder som Saudiarabien och Pakistan med allt förtryck som kommer med detta bagage.

Vi måste vara extremt försiktiga. Rationalisering av motsägelser är en automatisk process, och vi kan genomföra denna process utan att ens inse det.

1984:s nyspråk

En annan viktig aspekt av statens kontroll i romanen 1984 är tankekontrollen. För att uppnå kontroll över tänkandet försöker staten ändra språket så att tanken blir praktisk istället för att möjliggöra resonerande. Faran är att folk tänker överdrivet – detta kan förhindra dubbeltänket och i förlängningen leda till statens fall. Om vi ​​följer Sapir-Whorf-hypotesen föreslår Orwell att vi kan begränsa det mänskliga sinnet genom att ändra språket.

För att uppnå tankekontroll reducerar Oceaniens regering språket till sin enklaste form och förvandlar det till ett helt pragmatiskt språk. På detta sätt förlorar synonymer och antonymer sin mening. Det är inte längre intressant att kommunicera nyanser av ord som leder till bedömningar och tolkningar. Antonymer skapar konflikt, och konflikt ger plats för resonemang. Ett exempel på detta kan vara att ta bort ordet världskrig från ordboken och endast tala i termer av mer fred eller mindre fred.

En labyrint där hjärnan ska vara

Den lärdom vi kan ta från idén om nyspråk är att språkbruk kan vara besvärande, eller rent av farligt, i våra liv. Språk kan förändra vår uppfattning och vårt tänkande. Således kan en politisk diskurs verka mycket annorlunda beroende på orden som används för att beskriva den. När politiker försöker applicera ord som ”demokrati”, ”konstitutionell” och ”fred” där ord som ”attack” eller ”krig” hade varit mer sanningsenliga, försöker de söka sympati från sina medborgare. Av denna anledning är det viktigt att undersöka resonemanget bakom varför människor använder ett visst språk.

Samhället baserat på kontroll av information i romanen 1984

I slutändan övervakar och kontrollerar Storebror 1984; han ser och kontrollerar allt. Storebror övervakar medborgare överallt, även i deras egna hem. Till och med inom familjer blir barn utbildade till att spionera på sina föräldrar och anmäla dem om de begår ett brott. En viktig aspekt av kontrollen är manipulering av information.

I Oceanien reviderar staten det förflutna för att upprätthålla statens stabilitet. I romanen ägnar sig sanningsministeriet åt att ändra i skrifter, tidningar och böcker för att gynna Storebror. Om Storebror lovat att chokladransonerna skulle gå upp, men de nu faktiskt är mindre än tidigare, skulle ministeriet ändra tidigare uppgifter så att det ser ut som att chokladrationerna faktiskt har ökat.

Vi är inte immuna mot manipulation och kontroll av information. Massmedierna, inklusive TV, radio och tidningar, har vanligtvis politiska partier och myndigheter bakom sig som ändrar information för att påverka våra åsikter. Därför kräver all information vi tar emot att vi se kritiskt på det vi läser.

Sammanfattningsvis utgör Orwells 1984 ett mycket intressant dystopiskt samhälle med stora paralleller till vårt nuvarande samhälle. Det är viktigt att reflektera över dessa paralleller och se de potentiella problemen i våra egna samhällen. Om vi ​​vill undvika att utvecklas mot en orwellsk värld är det viktigt att upprätthålla en kritisk inställning till de mekanismer som påverkar och övertygar oss.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.