Amygdala och ångest: Vad är kopplingen?

8 juni, 2020
Neuroforskarna kallar de neurologiska strukturer som är inblandade i ångeststörningar för "rädslans nät". Av alla dessa områden är det mest relevanta hjärnans amygdala, som inte är större än en glaskula.

Det föreligger ett direkt samband mellan amygdala och ångest. Detta är något man känt till under en lång tid. Men det finns ett annat faktum som är lika egendomligt som det är anmärkningsvärt. Neuroforskare har nämligen upptäckt att vissa människor har större amygdala och att detta ökar riskerna för förstämningssyndrom.

Är detta möjligen en tillfällighet? Eller kan man verkligen vara född med en sådan neurologisk störning? Forskning har visat oss att denna egenhet i själva verket främst beror på en mycket specifik faktor. Förklaringen är helt enkelt lidande som uppstått till följd av en svår uppväxt med oupphörlig stress, oavsett om denna orsakats av misshandel, fysiskt övergivande eller känslomässig försummelse.

Med andra ord är det dina tidigare erfarenheter och det sätt på vilket de påverkat dig som formar din hjärnas arkitektur. Och detta gör de på ett mycket speciellt vis: om du utsätts för stress i barndomen, inverkar det på den del av neurobiologin som har att göra med det som forskarna kallar ”rädslans nät”.

Områden som amygdala, hippocampus och dorsala främre gördelvindlingen genomgår små förändringar som ökar risken för att personen i fråga ska drabbas av ångeststörningar som vuxen.

Under livets gång upplever vi alla ångest i varierande grad

Amygdala och ångest: vad är kopplingen?

Under hela våra liv upplever vi alla ångest i varierande grad. Stressiga situationer som du måste handskas med, som det att stå inför en anställningsintervju, ett test eller en konferens där du förväntas tala, sätter dig på prov. De skapar rädsla, osäkerhet och oro över vad som ska ske och om du kommer att kunna göra bra ifrån dig.

Men oavsett hur komplexa dessa erfarenheter kan tyckas, så är de helt normala. Dock är det inte normalt att ständigt lida av ångest.

Ibland finns det inte några framkallande faktorer som ligger bakom. Du kan ha en ihållande ångestkänsla som du inte kan förklara och som helt ändrar din verklighet, både fysiskt och psykologiskt. Detta är en patologisk ångest och den fungerar som ett gift som påverkar din hälsa och din potential.

Du kan drabbas av psykologiska tillstånd som fobier, posttraumatiskt stressyndrom och generaliserat ångestsyndrom och dessa är kopplade till ångest. Därför har neuroforskare under årtionden ställt sig frågan vad som egentligen händer i människans hjärna och vilka hjärnstrukturer som orsakar denna ångest.

”Rädslans nät” kopplat till amygdala och ångest

Ångest är inte något som uppstår på grund av aktiviteten i en enda hjärnstruktur. I själva verket är det resultatet av en komplex kombination av olika hjärnområden. Dessa bildar det som forskarna kallar ”rädslans nät”. Namnet i sig är skrämmande nog. Men vad är det egentligen?

För att ge en bättre förståelse ska vi börja med att förklara att den mänskliga hjärnan både är emotionell och rationell. I den finns områden som under mycket lång tid har varit förenande med och styrt de processer som är kopplade till våra upplevelser, emotioner och känslor. I synnerhet är det de främre delarna av hjärnbarken som kontrollerar de kognitiva och mer reflekterande processerna.

När en person upplever en ångeststörning har dennes hjärna låtit rädslan ta överhanden. Man skulle kunna säga att hjärnan ”kidnappats” av en rad strukturer som begränsar det mer logiska och reflekterande tänkandet.

Dessutom är amygdala den del av hjärnan som sörjer för denna kontroll. Detta var något man upptäckte under 90-talet, tack vare en studie som Dr. Michael Davies genomförde vid Yale University.

  • Vi vet att amygdala har kapaciteten att blixtsnabbt inhämta information om vår omgivning. Den detekterar risker och hot, såväl verkliga som inbillade.
  • Strax därefter aktiverar den en förnimmelse av rädsla, för att göra dig redo att fly eller försvara dig själv.
  • Därpå når denna upplevelse av rädsla och vakenhet även dorsala främre gördelvindlingen, som sitter i pannloben. Vad denna struktur gör är att förstärka känslan av rädsla och blockera de mest rationella tankarna. Dina sinnestillstånd, eller mer bestämt din ångest, kontrollerar nu din hjärna, som vill att du ska reagera på situationen.
En traumatisk barndom kan leda till förändringar i hjärnan

Förändringar i amygdala till följd av en stressig barndom

År 2013 gjorde man en stor upptäckt vid Stanford University. Dr. Vinrod Menon, professor i psykiatri, påvisade med hjälp av MRT-bilder att en del människors amygdala är större än normalt. Hos dessa människor konstaterade man även andra korrelerande faktorer.

För det första led många av dem av ångeststörningar. För det andra hade de upplevt en barndom som var traumatisk, eller åtminstone stressig, vilket berodde på faktorer som exempelvis bristande omsorg och känslomässig försummelse.

Alltså verkar det som om en större amygdala leder till förändringar i förbindelserna mellan andra områden i hjärnan som är ansvariga för hur man uppfattar och reglerar känslor.

Detta skapar hyperaktivitet och hjärnans amygdala blir känsligare och får allt svårare att reglera bl.a. rädsla, oro, ångest och hotupplevelser. Emellertid vill Dr. Menon understryka en sak: bara för att man har upplevt en svår barndom betyder inte detta nödvändigtvis att man kommer att lida av förstämningssyndrom som vuxen. Dock föreligger det en risk och en större sannolikhet.

Det är mot denna bakgrund som vetenskapen fokuserar på att reglera aktiviteten i amygdala. Detta kan komma att ge oss nya och värdefulla verktyg för att hjälpa oss behandla ångest – ett tillstånd som vi alla vet är mycket vanligt nuförtiden.

  • Davis, M. (1992). The Role Of The Amygdala In Fear And Anxiety. Annual Review of Neuroscience15(1), 353–375. https://doi.org/10.1146/annurev.neuro.15.1.353
  • Tye, K. M., Prakash, R., Kim, S. Y., Fenno, L. E., Grosenick, L., Zarabi, H., … Deisseroth, K. (2011). Amygdala circuitry mediating reversible and bidirectional control of anxiety. Nature471(7338), 358–362. https://doi.org/10.1038/nature09820