Att anamma acceptans och förändring

· 7 april, 2016

I livet ställs vi ofta inför situationer som vi inte vet hur vi ska reagera på, och vi kan antingen anamma acceptans eller förbli i förnekelse om vad som händer. Men vilket är det bättre valet?

Svaret är att acceptera vad som händer omkring oss. Vi måste lära oss att acceptera alla situationer där livet eller våra relationer överraskar oss. Om vi motsätter oss och förnekar det kommer tankarna bara bli starkare.

”Inget är permanent förutom förändring.”
–Herakleitos–

Att konfrontera, inte undvika

Att konfrontera en situation betyder att man letar efter lösningar. Det innebär att leva med situationen på bästa möjliga sätt och kunna vara glad ändå.

När vi talar om acceptans överväger vi aldrig ens undvikande som ett alternativ. Undanflykt skapar avstånd till verkligheten och skickar oss i fel riktning; inte mot att lösa det som finns framför oss. Acceptans är dessutom det första steget mot förändring.

Acceptans kontra att ge upp

Att acceptera något är att finna den perfekta balansen för att vara lycklig med korten vi fått. Det betyder att hitta den bästa formeln för att lösa, förbättra, anpassa, respektera och se den ljusa sidan av en situation. Det betyder att vi förstår saker som de är.

Att ge upp betyder å andra sidan att leva med denna jobbiga situation eftersom vi inte har något annat val eller är rädda för att pressa oss mot förändring. Vi hanterar motsträvigt sorgen bäst vi kan och uthärdar bara livet.

Det är bäst att alltid välja acceptans. Blanda inte ihop acceptans med att ge upp. Att ge upp i en situation betyder att man passivt utstår det lidande den för med sig medan acceptans av en situation betyder att man tar en aktiv roll i den. En del av acceptans är att ta beslut, och detta leder i sin tur till förändring.

Att lära sig att acceptera, att lära sig att förändras

Acceptans är alltid det första steget mot att på bästa sätt anpassa sig efter en situation. Det möjliggör för oss att må bra med oss själva och den rådande situationen. Vi lär oss att hantera den utan att lida eller överväldigas. Vi känner oss kapabla och som att vi är utrustade med de nödvändiga verktygen, förmågorna och respekten för andra involverade personer.

Väldigt ofta, tack vare den självupptäckt som kommer med acceptans, kommer tiden komma då man analyserar sitt eget liv och livsstil såväl som mellanmänskliga, romantiska och arbetsrelaterade förhållanden etc… och det är då förändringar sker. När man uppnått acceptans och är fylld med tillfredsställelse över att ha hanterat situationen väl är tiden kommen för att göra förändringar i ens personliga liv.

Till exempel när ett kärleksförhållande genomgår en svår period på grund av de båda partnernas inkompatibilitet är det första steget att acceptera den andra personen för den han eller hon är. Därigenom kommer skuld, brist på respekt och försök att få den andra personen att ändra sig få ett slut.

När vi accepterar saker som de är blir vi medvetna om verkligheten. Vi kan därefter få större respekt för skillnader och bemöta dem med lugn. Det är då, när vi nått denna nivå av acceptans, nästa steg i lärandeprocessen inträffar – beslutet att göra en förändring.

När vi accepterar situationen slutar vi kämpa emot vad som händer för att försöka förändra den. Istället beslutar vi att genomföra personliga förändringar baserade på våra liv och våra partners liv. Å andra sidan accepterar och konfronterar vi inte situationen när vi undviker saker. Då upprätthålls problemet, även om det kan vara dolt.

När vi tar beslut om förändring är det för att vi en gång accepterade situationen och beslutade att det inte var så vi ville leva. Och eftersom vi inte kan ändra situationen eller personerna som är involverade är vi de enda som kan förändra hur våra liv ser ut.