Argumentationsfelet med prickskytten från Texas

Har du hört talas om argumentationsfelet med prickskytten från Texas? Dagens artikel kommer att diskutera ursprunget till detta fenomen och hur det kan påverka ditt sinne.
Argumentationsfelet med prickskytten från Texas

Senaste uppdateringen: 20 februari, 2021

Du måste veta vad ett argumentationsfel innebär innan du försöker förstå det som begicks av prickskytten från Texas. I filosofin och, mer specifikt, inom logikområdet är argumentationsfel de som ursprungligen verkar giltiga men som rymmer en fördom som helt upphäver deras innehåll.

Denna artikel kommer att diskutera argumentationsfelaktigheten med prickskytten från Texas. Du ska få lära dig om ursprunget, vad det består av och hur detta fenomen ändrar sättet på vilket du tolkar och väljer information för att verifiera dina idéer eller övertygelser. Du får också några exempel på detta för att förstå det lite bättre, samt några förslag på hur du kan förhindra det.

Hastig slutsats som en leksaksballong. Lätt att spränga, lätt att spräcka.

-Charlie Chan-

En man som tänker

Argumentationsfelet med prickskytten från Texas

Det är ett vanligt misstag. Det händer när någon tolkar, hittar på eller manipulerar viss information, lägger absolut fokus på något som ursprungligen är meningslöst tills det verkar ha en mening. Antingen det eller tills det uppfyller den ursprungliga hypotesen. Och det fungerar: Då fokus behålls på en specifik del, utan möjlighet till översyn av ett större sammanhang, så blir man blind för verkligheten.

Genom detta fenomen utför människor resonemang som slår bort alla indikationer som tyder på att deras föreställningar är felaktiga. De betonar all information som till synes stöder deras hypotes. De snedvrider alltså verkligheten och tolkar den som den passar dem. Genom detta argumentationsfel gör de oigenkännligt det uppenbara för att höfta till med vad de vill försvara.

Ursprung

Du bör känna till ursprunget till argumentationsfelet med prickskytten från Texas för att bättre förstå det. Detta begrepp kommer från följande berättelse:

Det var en gång en skytt som utan vidare specifikation avfyrade ett flertal skott mot en bred ladugårdsvägg. Därefter målade han en måltavla centrerad omkring den tätaste skotthålsgrupperingen och utropade sig själv till prickskyttsmästare.

Som du kan se vidtog skytten nödvändiga åtgärder för att få sin handling att verka logisk och därmed bevisa sitt värde. Med andra ord ändrade han data (målade måltavlan) för att bekräfta sin hypotes (att han var en skicklig prickskytt).

Således, enligt detta argumentationsfel, ändrar en person observerbar data för att bekräfta sina hypoteser (precis som skytten i berättelsen gjorde).

Exempel på argumentationsfel med prickskytten från Texas

För att förstå argumentationsfelet med prickskytten från Texas mer grundligt följer här är ett exempel som du lätt kan hitta i ditt dagliga liv.

Tänk dig att du drömmer om numret sju medan du bor på hotellrum nummer 362 (som du först inte är medveten om). Men vänta lite nu, 3 + 6 – 2 = 7, och det var det ju det numret du drömde om, helt otroligt! Skulle du då först och främst fokusera på det sambandet inom en konversation så skulle du i enlighet med detta argumentationsfel indikera att du hade en dröm som även i andra delar kan vara sann.  Med andra ord manipulerar du data för att bekräfta din hypotes.

Ett annat exempel på denna felaktighet är tolkningen av stjärnkonstellationer. Din kultur har lärt dig att rita en följd av imaginära linjer för att länka stjärnorna och bilda figurer när de i verkligheten bestäms av en slump. I det här fallet ignorerar du himlakropparna som kan snedvrida figuren du letar efter.

Selektiv information

Som du kan se kan människor devalvera information som är oförenlig med deras idéer som med argumentationsfelet med prickskytten från Texas. De kan också manipulera eller justera informationen för att övertyga någon (eller sig själva) om något. På samma sätt förstorar du vikten av vad du tänker försvara genom detta fenomen.

Ett annat sätt att tolka denna felaktighet, i termer av informationsval, är att ignorera de skillnader som kan finnas i dina data och samtidigt betona likheter. Efter att ha gjort resonemanget ifråga drar du en slutsats som kan vara falsk.

Illusionen av gruppering och apofeni

Denna felaktighet är relaterad till vad kognitiv psykologi hänvisar till som principerna för gruppering. Det är tendensen att se mönster eller grupperingar som inte finns där.

Detta argumentationsfel är också relaterat till apofeni, en term som används för att hänvisa till upplevelsen av att se mönster och kopplingar i slumpmässiga eller meningslösa händelser. Detta liknar det du läst ovan.

Observera dock att man kan tolka dessa två begrepp som införs ur kognitiv psykologi och ur statistik. I själva verket får de olika nyanser från varje disciplin. Till exempel associerar kognitiv psykologi dem med felaktigheten hos argumentet hos prickskytten från Texas. Detta beror på att man genom det senare kan skapa mönster som inte existerar. Allt för att rättfärdiga eller demonstrera personliga idéer eller för att övertyga andra om något.

Hur man undviker denna typ av argumentationsfel

Denna felaktighet, som många andra, sker inte alltid medvetet. Här är några viktiga metoder för att undvika det:

  • Leta efter argument mot det. Det är viktigt att ha bra argument till förmån för, men också mot alla hypoteser.
  • Du behöver inte alltid ha rätt. I själva verket är det lättare för dig att visa fram dina idéer logiskt och objektivt ifall du erkänner fel då och då.

Genom att göra dessa två saker, tillsammans med din medvetenhet om denna felaktighet, kommer du att kunna minimera dess förekomst och argumentera för dina idéer på ett mycket bättre sätt.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Comesaña, Juan Manuel (2001). Lógica informal, falacias y argumentos filosóficos. Buenos Aires: Eudeba.
  • D. H. Fischer. (1970). Historians’ Fallacies: Toward a Logic of Historical Thought, Harper Torchbooks.
  • Ortiz Frida, García María del Pilar (2005): Metodología de la investigación. México: Limosa.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.