Vita lögner, kompulsiva lögner och patologiska lögner

12 oktober, 2019
Vet du vad det finns för skillnad mellan vita lögner, kompulsiva lögner och patologiska lögner? Vilken typ av lögn du använder säger mycket om vem du är.

Vad är skillnaden mellan vita lögner, kompulsiva lögner och patologiska lögner?

Det är få saker som kan orsaka så mycket problem som att ljuga. Du kan fråga vem som helst och varje person kommer säga att han inte tycker om att vara i närheten av en lögnare.

Det finns dock vissa lögner som är socialt acceptabla.

En studie från University of Massachusetts slog fast att 60% av alla vuxna inte klarar av att prata tio minuter utan att yttra en lögn.

För att göra det ännu värre så handlade dessa fall om då man pratade med någon som man redan kände. Om det rör sig om en konversation mellan främlingar så rör det sig om tre lögner under de första tio minuterna.

Det är ett ganska så obekvämt faktum att människor verkar ha fötts till att vara lögnare. Denna studie gjordes även innan man hade uppfunnit plattformar för sociala medier.

Facebook, Twitter, Instagram och andra appar har antagligen gjort att dessa siffror nu ligger ännu högre. De har gett folk ännu större möjligheter att ljuga och lögnerna når ännu fler personer.

Många personer skyller på digitala medier och fake news. Dessa faktorer kan ha en viss skuld till fenomenet; vi vet exempelvis att de förstärker den mänskliga tendensen att ljuga.

Psykologen Paul Ekman är expert på ansiktsuttryck och han menar att lögner är en av de centrala faktorerna i det mänskliga livet.

Vita lögner, kompulsiva lögner och patologiska lögner

Så fort som barnen lär sig att tala så börjar de använda språket för att lura andra. De börjar vid 2-3 års ålder med väldigt enkla lögner. Vid fyra års ålder kan de komma på mer sofistikerade lögner.

Detta kan tyckas vara något negativt, men utvecklingspsykologerna menar att dessa förmågor är ett tecken på social intelligens.

Det är naturligt för barn att säga vita lögner, och även för vuxna. Folk använder dem oftast för att skydda sina egna och andras känslor.

Man skulle kanske kunna säga att små vita lögner är det som gör att samhället fungerar som det ska.

Person som korsar fingrarna.

Sanningar och lögner

Så alla ljuger, vilket innebär att man inte kan dela upp folk baserat på huruvida de ljuger eller inte. Istället så skiljer man mellan de typer av lögner som folk säger.

Man kan säga ”Jag mår toppen” då man egentligen mår väldigt dåligt. Man kan också lägga fram någon ursäkt för varför man är sen eller använda en lögn i betydligt värre syfte.

Vissa menar att de blir motiverade till att ljuga baserat på vad andra förväntar sig av dem. Samhället är också fullt av kontradiktioner.

Man säger till barn att inte ljuga, men man säger också till dem att de bör låtsas vara glada över en present från farmor, även då de inte tycker om den.

Samhället hade antagligen kollapsat om vi inte hade kunnat lita på personerna runt omkring oss. Samma sak hade dock kunnat hända om alla alltid sade sanningen.

Kompulsiva lögner och patologiska lögner

Vissa personer ägnar hela sina liv åt en serie med anekdoter, fakta eller historier som antingen är förvrängda eller helt falska.

Folk som gör detta är beroende av sina egna fantastiska historier eftersom de är väldigt osäkra. De enda personer som såras av de kompulsiva lögnerna är oftast lögnare själva.

Näsa med fåglar.

Patologiska lögner

I det här fallet har vi en mer allvarlig form av lögner. De är kalla och kalkylerande, och de personer som säger dem har konkreta mål och intressen som oftast är själviska.

Patologiska lögnare baserar hela sina liv på manipulation. Och till skillnad från vita och kompulsiva lögner så har de en negativ påverkan på andra personer.

Patologiska lögner kan ha en allvarlig påverkan på sina offer.

Studier har visat att patologiska lögnare har mer vit materia i det prefrontala området i hjärnan. Den vita materian är generellt relaterad till snabbare anslutningar, större verbal förmåga och snabbare tankeprocesser.

Folk med mer vit materia har också problem med empati och väldigt lite aktivitet i de områden som är relaterade till känslor.

De flesta personer tycker inte om att ljuga. Man använder vita lögner för att skydda sig själv och skydda andra. Det är iallafall vad vi tror själva.

I slutändan får var och en av oss hantera vår egen inre debatt rörande huruvida vi bör ljuga i en viss situation.

  • Feldman, Robert S. (2009). The Liar in Your Life: The Way to Truthful Relationships. Publicado por Twelve. ISBN13: 9780446534932
  • Yang, Y., Raine, A., Narr, K. L., Lencz, T., LaCasse, L., Colletti, P., & Toga, A. W. (2007). Localisation of increased prefrontal white matter in pathological liars. The British journal of psychiatry: the journal of mental science, 190, 174–175. doi:10.1192/bjp.bp.106.025056
  • Leslie, Ian (2017). White, compulsive or pathological: What kind of liar are you? The telegraph. Recuperado de https://www.telegraph.co.uk/men/thinking-man/white-compulsive-pathological-kind-liar/