Vanliga ångestskapande kognitiva förvrängningar
Ångestskapande kognitiva förvrängningar har ett mycket klart syfte: att förstärka vårt lidande. Sinnet kör fast i rigida och negativa tankemönster. Följden blir att det inte finns någon logik eller inre balans, utan bara oro. Världen blir hotfull och inga problem, oavsett hur små de är, går att lösa.
Den här typen av psykologisk dynamik är utmärkande för tillstånd såsom ångest och depression. Dock bör vi notera att vi alla använder kognitiva förvrängningar. Alla har till exempel haft tankar i stil med: “Jag känner mig verkligen klumpig just nu. Jag måste ju vara helt oduglig”.
I grunden har vårt sinne en tendens att bearbeta vissa situationer på ett felaktigt och skadligt sätt. Men oftast försöker vi hela tiden behålla kontrollen. När vi sedan analyserar verkligheten på ett lugnare sätt, kan vi välja att använda en mer realistisk och vänlig attityd.
Problem uppstår emellertid när det helt enkelt inte går att vara analytisk och rationell. I sådana situationer blir allt oerhört invecklat och vi tappar förmågan att kontrollera tankarna som far runt i huvudet på oss. Med andra ord har vi minimala psykologiska resurser och det är då som vi börjar ge näring åt dessa tärande negativa förvrängningar.
Mot bakgrund av detta är det viktigt att man inte låter de kognitiva förvrängningarna ta överhanden. Det klokaste man kan göra är att vara uppmärksam på och känna igen dem, lära sig hur de fungerar och neutralisera dem.
Våra vanligaste ångestskapande kognitiva förvrängningar
“Jag står inte ut längre, det är outhärdligt. Jag tror jag blir galen”, “Jag är värdelös”, “Jag är säker på att allt bara kommer att bli värre framöver”. Den här typen av resonemang skapar en slags mental dimma, som inte lämnar rum åt något annat än ångest. Om du hela tiden förstärker den här sortens tankar kommer det att göra dig helt utmattad.
Kognitiva förvrängningar är ett tankarnas spratt, som gör att människor systematiskt vantolkar information om omgivningen, vad som händer runt omkring dem och vad de uppfattar. Det är inte lätt för en person att veta varför hon använder sig av den här sortens mekanism. Ibland beror det på ett system av återkoppling mellan känslorna och själva tankarna.
Vid en närmare eftertanke är det som ett kretslopp. Man mår inte bra och därför börjar man ha negativa tankar. Till följd av detta mår man ännu sämre. Andra gånger följer de kognitiva förvrängningarna olika scheman som en person regelbundet använder sig av under hela sitt liv utan att ens vara medveten om det. En besvärlig uppväxt eller kärlekslösa föräldrar kan få en person att tolka saker och ting på fel sätt. Det är också lättare att hamna i dessa mentala fällor om man har dåligt självförtroende.
Här är några vanliga ångestskapande kognitiva förvrängningar:
Katastroftänkande
Att alltid utgå från det värsta för att vara förberedd på vad som än kan komma. Människor föreställer sig ofta att detta är en bra strategi, men i själva verket leder den bara till betydligt högre ångestnivåer.
Här är två vanliga exempel på denna kognitiva förvrängning: “Om jag inte klarar provet kommer jag aldrig att få något bra jobb” och “Jag vet att vi alla snart kommer att få sparken och att allt kommer att gå utför”.
Dikotomt tänkande
När vi talar om dikotomt tänkande syftar vi på resonemang som börjar med orden “alltid”, “aldrig”, “allt” eller “inget”. I princip är det ett sätt att bearbeta verkligheten som förutsätter att allt är antingen svart eller vitt. Du är antingen för eller emot mig. Antingen är jag jätteduktig eller också är jag urdålig.
Det här sättet att tillskriva extrema värden åt företeelser utan att erkänna några mellanlägen ger upphov till stort lidande.
Selektiv abstraktion
Har du märkt hur din uppmärksamhet ibland har en egendomlig tendens att bara fästa sig vid de negativa sidorna i livet? Selektiv abstraktion är en av våra mest vanliga ångestskapande kognitiva förvrängningar. Den uppkommer när du bara fokuserar på den mörkaste sidan av din verklighet. Därigenom tolkar du situationer på det sätt som är mest ofördelaktigt för dig själv.
Ett exempel på den här sortens tänkande är: “Jag bjöd in alla på kontoret till min födelsedagsfest, men Claudia har inte kommit. Jag är övertygad om att hon hatar mig och de andra är säkert bara här för att de känner sig tvingade”.
Personalisering – en annan av våra vanligast förekommande ångestskapande kognitiva förvrängningar
“Min chef bråkar med någon på kontoret. Det beror säkert på att jag gjort något fel.” “Kassörskan var oartig mot mig. Det var förmodligen för att folk helt enkelt bara inte gillar mig.” “Det gick dåligt för min väninna på provet. Det är mitt fel; jag kunde ha hjälpt henne mer. Jag är en fruktansvärd kompis.”
Den här sortens tänkande är resultatet av den negativa inre dialog som människor för med sig själva och som får dem att personalisera alla fakta och agera som om allt ansvar föll på dem.
Arbiträr inferens
Ångest får ofta människor att tro att de är oraklet i Delfi. Om du lider av ångest vet du att det är lätt att ta på sig rollen som spåkvinna i många olika situationer. De vanligaste är följande:
- Du tror dig vara hundra procent säker på vad andra tycker om dig. Du är så övertygad att ditt sinne ständigt plågar dig med tankar i stil med: “Han tycker jag är en nolla” eller “Hon är bara vän med mig för att hon tycker synd om mig.”
- Likaså händer det ofta att man faller i fällan att “skåda framtiden”. Man intalar sig själv att man inte kommer att göra något rätt, att allt kommer att gå åt skogen osv.
Kort sagt, när vi lär mer om våra mest ångestskapande kognitiva förvrängningar ger det oss två kraftfulla verktyg. För det första får vi möjlighet att upptäcka de tankemönster som ger oss dessa obehagliga känslor. För det andra kan vi lära oss förstå hur det mänskliga sinnet fungerar och hur det kan bli vår värsta fiende om vi inte sätter gränser.
Lär dig ta hand om ditt sinne. För i slutändan är det där tankar, förstånd, känslor och även kaos uppkommer.