Astma och sinnet: en duo med starka kopplingar
Forskare har länge övervägt relationen mellan astma och sinnet, och för de drabbade kan denna koppling vara lätt att uppfatta i det dagliga livet.
Vad som är mest uppenbart är kopplingen mellan stress, ångest och astmaattacker. Men vad forskningen säger om detta är inte alltid tydligt.
Frågan kvarstår alltså: finns det en faktisk koppling mellan astma och sinnet, eller är det bara en myt?
För några decennier sedan trodde folk fortfarande att känslornas påverkan på astma var skrock. Med våra vetenskapliga framsteg vet vi dock idag att kopplingen inte kan nekas.
Forskningen definierar astma som en kronisk sjukdom, karaktäriserad av inflammation och trånga luftvägar. Det är den mest utbredda kroniska sjukdomen bland barn.
Uppskattningar säger att minst 60% av alla fall av astma drabbar barn. Många av utlösarna är definitivt psykologiska. Därför är relationen mellan astma och sinnet obestridlig.
“Om du vill erövra livets ångest ska du leva i stunden, leva i andetaget.”
-Amit Ray-
Kopplingen mellan astma och sinnet
Dr. Zofel Marx och hans kollegor utförde en studie om astmapatienter för att slå fast huruvida deras känslor utlöste attackerna.
Forskningen bestod av att jämföra känslorna hos friska patienter med de hos astmatiker för att etablera eventuella skillnader.
I slutänden komma man till slutsatsen att personer med astma hade mer fientliga attityder, högre nivåer av hjälplöshet och mer ledsamhet än friska patienter.
För att verifiera detta exponerade forskarna båda grupperna för olika stimuli för att observera deras reaktioner. Men de känslomässiga svårigheter de observerade kan vara en effekt av astman snarare än orsaken.
Hursomhelst gav andra studier stöd till dessa fynd. De bevisade att upp till 50% av alla astmatiker har symptom på depression.
De som uppvisade dessa symptom eller manifestationer av ångest hade dessutom fler attacker och läkarbesök. Antidepressiva läkemedel minskade i sin tur symptomen på astma.
Ett neurovetenskapligt genombrott
En studie som utfördes vid University of Wisconsin-Madison etablerade att det finns en tydlig koppling mellan astma och sinnet.
Denna forskning ledde till slutsatsen att astmatiska processer är kopplade till två områden i hjärnan som är nära relaterade till känslor: främre gördelvindlingen och insulan.
Professor Richard Davidson, chef för studien, använde magnetisk resonanstomografi för att demonstrera detta.
För detta började han med en grupp av sex volontärer med astma och gav dem en serie substanser som förvärrade sjukdomen.
När han observerade hjärnan hos volontärerna fann han att stimulin aktiverade både främre gördelvindlingen och insulan. Som vi nämnde tidigare är dessa områden starkt kopplade till känslor.
Även om han publicerade sin forskning så står det fortfarande inte klart om slutsatserna stämmer eftersom den genomfördes med väldigt få personer.
Forskningen om astma och sinnet fortsätter
Forskningen har redan etablerat en koppling mellan astma och sinnet. Vad vi ännu inte vet är hur stor denna koppling är eller vilka mekanismer som reglerar den.
Vad som står klart är att psykologiska faktorer är avgörande i kursen för denna sjukdom. Depression och ångest leder definitivt till astmaattacker.
Dr. Antonio Cano Vindel från Complutense University of Madrid påpekar att ångest påverkar astma på två sätt:
- Genom att generera episoder av dålig andning och hyperventilering. Detta fysiologiska tillstånd finns närvarande i många känslomässiga situationer, såsom gråt, rädsla, stress, etc. Han påpekar även att alla starkt känslomässiga händelser ökar bronkokonstriktionen.
- Vidare säger han att astmatiker ofta har höga nivåer av depression, sorg och ilska på grund av sjukdomens begränsningar. Vi vet att prognosen för astma blir avsevärt bättre när dessa tillstånd behandlas ordentligt.
Därför finns det absolut en koppling mellan astma och sinnet. Varken i detta eller andra fall kan man separera den fysiska formen från vad som sker i din hjärna.
Den gamla regeln gäller än: en ledsen själ kan vara lika dödlig som en bacill.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Hoyos, M. L., Ochoa, D. A. R., & Londoño, C. R. (2008). Revisión crítica del concepto” psicosomático” a la luz del dualismo mente-cuerpo. Pensamiento psicológico, 4(10), 137-147.