Att leva bråttom hindrar oss från att leva fullt ut
Vi har ofta bråttom att leva och tänker ständigt på vad som kommer härnäst. Vi lever med orden “jag måste” i bakhuvudet och är ofta bortkopplade från oss själva och allt som omger oss. Ställ dig upp, titta, känn. Du är här just nu – njut av det.
Det finns en legend om “nuet”. Det sägs att människor för länge sedan levde tillsammans med fåglar som hette “Nu”. De levde sina liv bredvid varandra och lyssnade på deras sång.
Varje gång människan såg ett vackert landskap, pratade med någon eller kände något speciellt så pickade en av fåglarna på deras huvud och sjöng. Så blev människorna medvetna om nuet. De njöt av nuet och var glada.
“Nuet”-fåglarna livnär sig på känslorna dessa stunder skapade hos människan. De fick människorna att leva mer intensiva liv, även utan den teknik vi har idag. Så småningom kom en dag när något förändrades och folk började leva tillsammans med andra fåglar. En hade svarta fjädrar (det Förra) och en hade en vit fjäderdräkt (det Senare).
Bit för bit förlorade “Nuet”-fåglarna sin sång tills de upphörde att sjunga helt och hållet. Stunderna av medvetenhet försvann. Legenden om Nu-fåglarna slutar dock inte här. Även om de inte längre flyger omkring oss och deras sång förlorat sin styrka, fortsätter de att leva i var och en av oss i väntan på att vi ska bli medvetna om nuet.
“Vissa säger att om vi stänger våra ögon, andas djupt och ler, så kan vi känna i våra hjärtan och vårt sinne hur Nu-fåglarna sjunger och pickar.”
-Oscar Soria-
Att ha bråttom är aldrig bra
Vi går igenom livet vandrandes från en plats till en annan, styrd av scheman, skyldigheter och möten. Även barnen har fullspäckade scheman. Vi har alla någon gång sagt att “det inte finns tillräckligt timmar på en dag”.
Livet borde inte vara såhär. Att leva ska ge. Det är sant att livet många gånger överraskar oss, men det finns fortfarande många andra gånger när vi hittar precis vad vi letar efter.
Så, om jag inte kan ändra mitt schema så måste jag ändra mitt sätt att se på det. Jag måste bli medveten om mitt inre “nu” och verkligen leva där jag är. Jag måste ansluta till mitt sinne och kropp och inte ha bråttom eller tänka på framtiden.
“Senare”-fågeln eller “viskningar från det förflutna” kan inte överrösta ljudet av vår medvetenhet. Låt oss göra en ansträngning för att komma ihåg Nu-fåglarnas sång och värdera varje ögonblick. Tänk på hur ju mer vi matar dem, desto mer kommer de att vara med oss.
Att leva i och bli ett med nuet
Varje dag är en ny början, en möjlighet att leva ett annat nu. För att behålla minnet av igår men fortfarande bli förvånad över nuets efterdyning. Att spela in minnen kräver att man lever dem och sedan rör sig med dem. Om jag kan leva och känna nuet så kommer jag göra minnena starkare.
Om jag istället har för bråttom med att leva, utan att känna varje ögonblick, missar jag möjligheten att observera var jag verkligen är. Hur jag verkligen känner mig. Vad jag egentligen hör för ljud omkring mig och varför jag känner som jag gör. Och det viktigaste: jag måste ta mig tid innan jag vet att jag är där jag verkligen vill vara.
Jag stannar upp och känner efter. Jag ler när jag spelar in dessa stunder i mitt minne. Jag bor i det exakta ögonblicket. Nu kan jag fortsätta med resten. Att leva nära nuet driver oss till att njuta av varje ögonblick. Tiden existerar inte utan mig. Jag är den som ger mening åt tiden. Om vi lyckas bli medvetna om oss själva i varje ögonblick så kan vi dra nytta av varje sekund.
Detta kanske intresserar dig
