Coronaviruset och hamstrande – vad säger psykologin?
Tomma hyllor. Långa köer med fulla butiksvagnar. Nervositet, folk som har bråttom och som kastar ängsliga blickar runtomkring sig. Rädslan att butikerna ska få slut på varor, mat, toalettpapper. Coronaviruset har lett till ett ökande fenomen av hamstrande som både förvånar oss, men samtidigt ökar vår känsla av panik.
Men finns det egentligen någon logik i att storma mataffärerna och köpa kopiösa mängder mat att förvara på lager hemma? Eller bevittnar vi i själva verket ett uppenbart irrationellt beteende? Det finns två självklara faktum. Främst gör ökningen av smittan av viruset COVID-19 att vi blir tvingade att vidta ovanliga åtgärder, som bland annat att sätta människor i karantän.
Dessutom finns det människor är tvungna att stanna hemma i 15 dagar eller mer. Detta är självklart någonting som kräver att man har tillräckligt med resurser att leva på under denna begränsning. Men stormarknadskedjorna säger att det inte finns några begränsningar i tillgångarna; varulagren fylls på som vanligt och det finns inga tecken på att detta kommer att förändras.
Men trots detta är rädslan påtaglig. Situationen med coronaviruset har lett till ett utspritt beteende av hamstrande: i USA, Nya Zeeland, Spanien, Frankrike och Malaysia. Men detta är inte ett nytt beteende, och det ligger flera väldigt specifika orsaker bakom det. Vi ska analysera dessa.
Coronaviruset och hamstrande: vad handlar det om?
Abraham Maslow visade oss i sin berömda behovspyramid att grunden för vårt välbefinnande – den första nivån i pyramiden – är vårt behov att ha mat för vår överlevnad. I ett sammanhang av osäkerhet och rädsla, skapar det en trygghet i våra hjärnor att ha de grundläggande resurserna hemma. Detta är förståeligt.
Men ett faktum som har bevisats är att det krävs väldigt lite för att vi plötsligt ska reagera med panik. Det är tydligt att vi måste vara proaktiva.
Och samma reaktion i större skala skapar situationer som vi alla vill undvika: brist på vissa produkter, långa köer, och även stressiga lägen samt konflikter mellan människor. På grund av detta, finns det vissa aspekter av coronaviruset och hamstrande som vi bör beakta.
Coronaviruset: proaktivitet, ja – hamstrande, nej
David Savage är professor i beteendevetenskap och mikroekonomi på Newcastle University i Australien. En sak han säger är att vi måste vara långsiktiga. Möjligheten att vi kommer att vara tvungna sitta i karantän i 15 dagar är verklig, och inför en sådan bör vi vara förberedda. Men vi måste göra det på ett rationellt och balanserat sätt.
Vad menar vi med “rationellt och balanserat”? Det betyder att inte köpa 15 balar med toalettpapper. Det betyder att inte lassa på dig 20 flaskor med handsprit. Men det är precis detta som pågår i många städer och länder, och som skapar ett irrationellt beteende att lagra, som kommer att leda till två negativa konsekvenser. Den första är att varorna kommer att ta slut. Den andra är att de kommer att öka i pris.
Att i panik handla varor leder till mer panik: den onda cirkeln av rädsla
Media är också, på ett sätt, att skuldbelägga för denna panik. Coronaviruset och hamstrande är inte bara en instinktiv reaktion hos människor som är rädda och osäkra.
Att se bilder på människor som handlar varor i panik i mataffärerna på tv och i videoklipp som delas på sociala medier har en smittsam effekt.
Låt oss komma ihåg att bortsett från COVID-19 finns det ingenting som är så smittsamt som oron för att man ska få slut på mat hemma om man inte agerar snabbt.
Det misstänksamma sinnet och önskan att ha kontroll
Steven Taylor är klinisk psykolog och professor på University of British Columbia. Ett av hans mest relevanta arbeten är “The Psychology of Pandemics” (psykologiska aspekter på pandemier). I denna bok förklarar han en intressant aspekt som vi alla bör tänka på.
Den mänskliga hjärnan misstror ofta den information den mottar. Det finns hela tiden en känsla av “vi får inte veta allt”. I vissa fall tror vi på de falska nyheter vi läser och i andra fall får vi motsägande information. Dessa situationer ger bara bränsle åt våra rädslor och skapar en känsla av att vi behöver återta kontrollen.
Ett sätt att uppnå detta är genom att handla varor. Du vet att det hjälper långt att tvätta händerna och vidta ordentliga skyddande och hygieniska åtgärder. Men att komma hem och ha skåpen fulla av mat och basvaror skapar lättnad och tröst, och ger dig den välbehövliga känslan av kontroll.
Alternativet: rationellt köpande i krissammanhang
Panik kring coronaviruset skapar panik kring hamstrande, och du bör undvika att falla i denna fälla. Men trots allt är det ändå så att vi nu upplever en situation som är utöver det vanliga med COVID-19.
Denna situation tvingar oss självklart att anpassa oss till läget. Men nyckeln till att på ett sunt sätt möta denna verklighet är genom att, allra främst, agera med lugn, balans och intelligens. Detta är hur du tar fram det bästa hos dig själv.
Därför är svaret på om vi bör vara proaktiva: ja – men på ett rationellt sätt.
Är det klokt att öka volymen på det man handlar från en dag till nästa? Tja, allting beror på vilka instruktioner vi får från våra lokala experter.
Karantän eller stängda skolor
Om du ska stanna hemma under en längre tid på grund av karantän eller för att skolorna är stängda, och dina barn kommer att vara hemma under dagen, då måste du självklart vara förberedd.
- Du måste undvika panikhamstrande. Beteende som drivs av oro och rädsla förvärrar situationen: priserna börjar öka och varulagren börjar sina.
- Du bör handla det du behöver i din vardag – inte mer, och inte mindre.
- I det fall att folkhälsomyndigheter skulle rekommendera vissa specifika åtgärder, då kan du handla i enlighet med dem.
- Du bör inte ha irrationella tankar inför framtiden – affärerna kommer inte att få slut på varor. Du kommer att kunna gå och handla som vanligt när du behöver det.
Som avslutning vill vi säga att om du upplever att situationen börjar bli överväldigande, tveka då inte att kontakta myndigheter eller specialister.
Kriser hanteras bäst med lugn, samstämmighet med andra och civiliserat beteende, där människor håller ihop och motiverar och stöttar varandra. Idag finns det dock också goda nyheter. Kina håller på att vinna kampen, och det finns nu flera vaccinprojekt på gång.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Taylor, Steven (2019) The Psychology of Pandemics. Cambridge Scholars