Delirium i Alzheimers: bra att veta

3 april, 2019
Delirium är en klinisk störning som påverkar uppmärksamhet och tankeprocesser. Dess sjukdomsfysiologi är dock inte så känd.

Alzheimers är den mest kända formen av demens. Därför verkar det som om en försämring av de kognitiva funktionerna är hjärtat i sjukdomens kognitiva symptom. Andra symptom kan dock spela en viktig roll. Bland många andra kan man observera delirium i Alzheimers.

Denna neurokognitiva störning förändrar tankeprocesser och uppmärksamhet. Vanligtvis är den fysiologiska konsekvensen av en medicinsk komplikation. Dessutom består Alzheimers av en degenerativ process som karaktäriseras av en förlust av kolinerga nervceller, som är viktiga för att hjärnan ska fungera ordentligt.

Delirium är en klinisk störning som påverkar uppmärksamhet och tankeprocesser. Vi vet dock inte så mycket om den här sjukdomen: Även om många vetenskapsmän systematiskt identifierar kognitiv försämring och demens som huvudriskfaktorerna av delirium [2, 3], är mekanismerna som bidrar till ökningen av den här risken oklar.

Enligt en studie från 2009 kan manifestationer av villfarelser påverka tankeprocesserna. Därför manifesteras delirium i 66-88% av patienter med Alzheimers sjukdom. Dessa två patologier går således hand i hand. Studien visar att delirium i Alzheimers accelererar en kognitiv försämring hos patienten.

Delirium

Patologiskt sett orsakar oklar hjärndysfunktion delirium. Delirium har flera orsaker. Författarna Blass och Gibson kombinerar dessa orsaker i två möjligheter.

  • Läkemedel
  • Nedsättning i hjärnans ämnesomsättning.

Droganvändning orsakar delirium. Det verkar också som att många av tillstånden som kan orsaka delirium och har en tendens att orsaka demens i det långa loppet. Syrebrist eller hypoglykemi kan till exempel orsaka dysfunktion i hjärnan samt villfarelser. Om dessa tillstånd varar länge kan de orsaka permanent hjärnskada eller demens [5].

Person med delirium

Delirium i Alzheimers

Nuförtiden klassificerar forskarna delirium och demens som två olika tillstånd. Mellan 1930 och 1970 ansågs däremot delirium och demens vara olika stadier av samma process. 1959 skrev till exempel Engel och Romano [1]:

”Som vid de mer kända typerna och organotillräcklighet [brist i hjärnans funktioner] refererar till vad som utvecklas när funktionen hos ett organ i stort störs, vilken anledningen nu må vara… Detta kan reduceras till två grundläggande processer, nämligen fel i ämnesomsättningen, som gör det omöjligt att bibehålla organets funktioner, eller förlusten av [funktionella enheter] genom död… Delirium refererar till den vändbara störningen och demens till den oåterkalleliga störningen… Vi bör anse dessa tillstånd vara olika grader eller steg i liknande processer.”

Därför kan vi säga att delirium och Alzheimers båda relaterar till reducerad omsättning i hjärnan. Dessutom kan båda patologierna länkas till en förändrad kolinergisk funktion.

Patienter med demens kan också manifestera strukturell hjärnskada. I USA skulle dock, om en patient som först diagnosticerats med delirium under obduktion visar på de patologiska tecknen på Alzheimers så kommer diagnosen att ändras till Alzheimers sjukdom.

delirium i Alzheimers

Behandling

Kolinesterashämmare kan hjälpa till att hantera delirium likaväl som Alzheimers. Därför skrivs det även ut till Alzheimers patienter. Kolinesterashämmare kan vara speciellt användbara för patienter i ett postoperativt stadium. Likaså kan de hjälpa patienter som har uppenbara problem med uppmärksamheten.

I Sverige har Dr. Bengt Winbald redan utfört studier om den här möjligheten. Patienter bör dock ta kolinesterashämmare med försiktighet speciellt eftersom kolinerga stimulerare kan orsaka bronkkonstriktioner eller sjuka sinus syndrom (SSS). Med detta i åtanke bör läkare vara måttfulla. Fler studier behövs för att rigoröst testa huruvida kolinergiska behandlingar skyddar hjärnan mot ämnesomsättningssjukdomar och dess konsekvenser.

  1. Fong, T. G., Jones, R. N., Shi, P., Marcantonio, E. R., Yap, L., Rudolph, J. L., … & Inouye, S. K. (2009). Delirium accelerates cognitive decline in Alzheimer disease. Neurology72(18), 1570-1575.
  2. Fong, T. G., Davis, D., Growdon, M. E., Albuquerque, A., & Inouye, S. K. (2015). The interface between delirium and dementia in elderly adults. The Lancet Neurology14(8), 823-832.
  3. Jones, R. N., Rudolph, J. L., Inouye, S. K., Yang, F. M., Fong, T. G., Milberg, W. P., … & Marcantonio, E. R. (2010). Development of a unidimensional composite measure of neuropsychological functioning in older cardiac surgery patients with good measurement precision. Journal of clinical and experimental neuropsychology32(10), 1041-1049.
  4. Racine, A. M., Fong, T. G., Travison, T. G., Jones, R. N., Gou, Y., Vasunilashorn, S. M., … & Dickerson, B. C. (2017). Alzheimer’s-related cortical atrophy is associated with postoperative delirium severity in persons without dementia. Neurobiology of aging59, 55-63.
  5. Plum, F., & Posner, J. B. (1982). The diagnosis of stupor and coma (Vol. 19). Oxford University Press, USA.
  6. Hazzard, W. R., Blass, J. P., & Halter, J. B. (2003). Principles of geriatric medicine and gerontology (5th ed., pp. 1517-29). J. G. Ouslander, & M. E. Tinetti (Eds.). New York: McGraw-Hill.
  7. Blass, J. P., & Gibson, G. E. (1999). Cerebrometabolic aspects of delirium in relationship to dementia. Dementia and geriatric cognitive disorders10(5), 335-338.