Den oroliga hjärnan och oroscykeln

Vi har ofta negativa tankar som vi grubblar på. Enligt vetenskapen beror detta på hyperaktivitet i amygdala.
Den oroliga hjärnan och oroscykeln
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Den oroliga hjärnan upplever vanligtvis mer oro än rädsla. Vidare kan en person som lider av en orolig hjärna uppleva att hjärnan känns utmattad och har begränsad tillgång till resurser. Detta på grund av återkommande bekymmer och en ständig känsla av hot och press. Enligt neurovetenskapen beror detta på hyperaktivitet i amygdalan.

Napoleon Bonaparte skall tydligen ha sagt att vi bör göra oss av med våra bekymmer som vi tar av oss våra kläder om natten för att sova mer bekvämt. Hur lätt det än må låta, så oroar sig många av oss ofta konstant.

Ad Kerkhof, som är psykolog vid Vrije University i Amsterdam, påpekade att oro för vissa saker är helt förståeligt och normalt. Problemet är när vi oroar oss för samma saker dag efter dag.

Neurovetenskapsexperter har länge ställt sig frågan: Vad är det som händer i vår hjärna som får oss att driva mot de psykologiska tillstånden? Varför förstorar vi våra bekymmer till den punkten att vi inte kan sluta tänka på dem?

“Att oroa sig är korkat. Det är som att gå runt med ett paraply och vänta på att det ska regna.”

-Wiz Khalifa-

Den oroliga hjärnan: ett huvud av ståltråd

Den oroliga hjärnan och amygdala

Den oroliga hjärnan är motsatsen till en effektiv hjärna. Medan en effektiv hjärna optimerar resurserna som finns till hands, har en stabil känslomässig balans och håller stressnivåerna låga, agerar den oroliga hjärnan på exakt motsatt vis. Den kännetecknas av hyperaktivitet, utmattning och till och med olycka.

Vi vet i många fall vad som orsakar ångest, och många av oss kan känna igen oss i hur det är att tänka på saker om och om igen. Men vad händer egentligen i vår hjärna när vi är oroliga? En studie publicerad i American Journal of Psychiatry 2007 ger oss ett intressant svar.

Känslor och smärta

  • Läkarna Stein, Simmons och Feinstein från University of California påpekade att en ökning av reaktiviteten hos amygdala och insulära loben leder till en orolig hjärna.
  • Dessutom är dessa hjärnområden ansvariga för att förutse potentiella hot i vår omgivning. Därför uppmuntrar de ett känslomässigt tillstånd som en reaktion på dessa stimuli.
  • Men när vi är oroliga i veckor eller tom månader, inträffar en annan intressant process. Vår prefrontala cortex, som gynnar självkontroll och rationellt tänkande, slutar vara så effektiv som den normalt är.

Med andra ord tar vår amygdala kontroll, vilket ökar intensiteten hos våra tvångsmässiga tankar. Plus, en annan aspekt som är värd att nämna är att ångest orsakar smärta i hjärnan. Aktiveringen av den främre gördelvindlingen verkar tyda på att detta är exakt vad som händer.

Den orolig hjärnan: en hjärna som brinner

Vissa människor är benägna till extrem ångest

Vi vet att överdriven oro kan leda till ångest. Men varför kan vissa människor hantera sina dagliga bekymmer, medan andra fortsätter att falla i de tvångsmässiga och ältande cyklerna om och om igen?

  • En studie utförd av läkarna Mark H. Freeston och Josée Rhéaume från University of Quebec påvisar att det finns människor som använder sina bekymmer effektivt. De vet hur man gör sig av med det negativa, tar kontroll, minskar skuldkänslan och tillämpar ett proaktivt förhållningssätt för att hitta en lösning på ett problem. Medan andra människor fastnar i negativa situationer.
  • Denna studie visade att den oroliga hjärnan till viss del kan vara genetiskt ärftlig.
  • Väldigt känsliga människor är också mer benägna att uppleva dessa psykiska tillstånd.

Hur man hanterar den oroliga hjärnan på ett effektivt sätt

Ingen vill ha en ängslig hjärna. Vi vill alla ha en effektiv, hälsosam och stark hjärna. För att uppnå detta måste vi lära oss att styra våra bekymmer. Detta är en färdighet som kommer att hjälpa oss att slippa behöva lida av ångest.

Låt oss gå igenom några mycket enkla tips för att träna dig att bemästra oro:

Det finns tid att leva och tidpunkter att oro sig

  • Denna strategi är så enkel som den är effektiv. Den bygger på ett kognitivt beteendeverktyg som föreslår att du avsätter en viss tid på dagen: 15 minuter på morgonen och 15 minuter på kvällen för att medvetet ge utrymme åt vår oro.
  • Under den här avsatta tidsperioden måste vi tänka på vad som oroar oss, liksom möjliga lösningar.
  • Utanför dessa tidsperioder släpper vi oro och ger tid och utrymme åt livet.

Bra minnen som ankare

Du måste vara beredd på att driva undan dina bekymmer åt sidan. Att skapa positiva och avkopplande “ankare” är ett bra sätt att göra detta på. Till exempel kan du försöka minnas en positiv känsla eller tänka på ett fint minne.

En kvinna med fåglar

Avslutningsvis är det nödvändigt att du håller följande i åtanke: Dessa metoder behöver sin avsatta tid och kräver även viljestyrka, uthållighet och beslutsamhet. Det är inte lätt att tämja ditt sinne och lugna ner din ängsliga hjärna.

Det är dock möjligt att ta kontroll över den oroliga hjärnan. Allt du behöver göra är att sluta uppmärksamma dina bekymmer, släppa på trycket och sätta nya mål.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Shin, L. M., & Liberzon, I. (2010, January). The neurocircuitry of fear, stress, and anxiety disorders. Neuropsychopharmacology. https://doi.org/10.1038/npp.2009.83
  • Sánchez-Navarro, JP, y Román, F. (2004). Amigdala, corteza prefrontal y especializacion hemisferica en la experiencia y expresion emocional. Anales de Psicología , 20 , 223–240. https://doi.org/10.2174/138527205774913088
  • Stein, M. B., Simmons, A. N., Feinstein, J. S., & Paulus, M. P. (2007). Increased amygdala and insula activation during emotion processing in anxiety-prone subjects. American Journal of Psychiatry164(2), 318–327. https://doi.org/10.1176/ajp.2007.164.2.318

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.