Effekten av fascination på hjärnan
Fascination är den känsla som neuromarknadsförare alltid strävar efter. Liksom alla artister, filmskapare och innehållsskapare. De vet alla att om de lyckas väcka denna känsla i sin målgrupp så är framgång garanterad. Lär dig allt om effekten av fascination i dagens artikel.
När vi blivit fascinerade av något så kommer vi inte att glömma stimulansen det gav oss. Det skapar ett bestående psykologiskt intryck som väcker positiva känslor och som inspirerar.
Vi vill ställa en enkel fråga. När upplevde du denna känsla senast? Kanske var det efter att ha sett ett konstverk eller en film. Kanske blev du fascinerad av ett landskap, ett musikstycke, det senaste tekniska genombrottet eller till och med en person. Det finns få känslor som är så behagliga som den här.
Vi kategoriserar fascination som en “positiv känsla”, men i själva verket kan den faktiskt producera ett oändligt antal förnimmelser, känslor och tankar. Det får oss att känna oss glada, upprymda, inspirerade, intresserade, förvånade och ibland till och med förälskade.
Som du tydligt kan se talar vi här om ett psykofysiologiskt tillstånd av stor transcendens. Effekten av fascination är stor. Till den grad att vi ofta försöker använda denna känsla för att påverka andra. Människor som kan fascinera en viss grupp kommer inte bara att fånga dessa människors uppmärksamhet, utan kommer också att bli accepterade och beundrade av dem.
Effekten av fascination
Varje lärare vet att man måste tända fascinationens gnista för att väcka ett barns intresse. De behöver veta hur de ska kunna skapa denna känsla med hjälp av det utbildningsmaterial de förfogar över i syfte att undervisa på ett så motiverande sätt som möjligt.
Denna känsla skapar en stor inverkan på barnens sinnen och gör det möjligt för oss att uppmuntra deras intresse för att lära sig, men också att upptäcka.
Fascination är ett mycket kraftfullt sinnestillstånd. Vad är orsaken till detta? Tja, varje stimulus som genererar fascination hos oss aktiverar nästan omedelbart vårt limbiska system. Detta är hjärnområdet som är kopplat till känslor. När detta område blir stimulerat så frigörs endorfiner (njutningshormoner), som till och med kan hjälpa människor att fokusera och flöda med nya idéer.
Ett intressant faktum är att termen “fascinera” har sina latinska rötter i ett annat ord som är dess ursprung: att förtrolla. Under lång tid hade detta ord en negativ konnotation. Folk trodde att de som kunde fascinera var kapabla att utöva olika typer av onda krafter och att påverka och kontrollera andra människor.
I modern tid tror vi inte längre på detta. Ur en psykologisk synvinkel är det att känna sig fascinerad av något resultatet av en psykologisk process av positivt välbefinnande och transcendens.
Effekten av innovation och fascination går alltid hand i hand
De stora märkesjättarna på marknaden, särskilt de tekniska, vet att för att nå sina kunder måste de kunna skapa en stor emotionell påverkan. Om vi inte blir lyckliga över en produkt, är det inte ett bra tecken. Vi kan också tillägga att om en ny produkt inte skapar fascination hos målgruppen så är den i allmänhet inte tillräckligt innovativ.
Det gör att vi kan definiera fascination genom att använda en serie mycket specifika faktorer:
- De saker som fascinerar oss utmanar oss också eftersom de verkar vara annorlunda på något sätt och fångar vår uppmärksamhet på grund av det. Vår hjärna lockas alltid av annorlunda, stimulerande och attraktiva element.
- Det genererar också längtan, förväntningar och stor nyfikenhet.
- Om något fascinerar oss, skapar det i sin tur förtroende och säkerhet. Det spelar ingen roll om det är nytt. Om det är fascinerande så är det önskvärt, och om vi vill ha det, lockar det oss.
När du känner dig fascinerad lever du i ögonblicket och befinner dig i ett flow
Psykologen Mihaly Csikszentmihalyi har också studerat begreppet fascination och relaterat det till det han kallar flow. Han förklarar att det att känna fascination inte är detsamma som att känna sig intresserad av något. Det är mycket djupare än så.
Det är nästan som att bli kär, för det injicerar oss med en känsla av absolut koncentration. Vi fokuserar på här och nu och upplever en känsla av absolut engagemang för det som fångat vår uppmärksamhet.
Kraften hos estetisk fascination
Effekten av fascination är nyckeln till estetiska känslor. Rafael Bisquerra, professor vid universitetet i Barcelona, definierar estetisk känsla som svaret som genereras när hjärnan tolkar något som vackert. Vi kan dock gå mycket längre här. För i själva verket blir vi mer än bara berörda av det som är behagligt eller attraktivt för ögonen.
Hjärnan blir också fascinerad av mystiska saker som väcker ett intensivt intresse hos oss. Studier som exempelvis denna som genomförts vid universitetet i Belgrad, Serbien inspirerar med fler tankar om detta.
Få saker har större inverkan på vårt sinne än sådana som vi uppfattar som tvetydiga. När vi får en estetisk stimulus som kombinerar det kända och det okända blir vår hjärna uppväckt, inspirerad och imponerad.
Saker som fascinerar oss får oss att vilja veta mer. Det är som att betrakta sfinxen i Giza. Vi hänförs av dess dimensioner, läge, form och historia.
Men det som verkligen fångar oss mer än dess skönhet är dess mysterium. När estetiken kombineras med det utmanande, skapas ett större avtryck i vårt sinne och den emotionella effekten blir större.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bisquerra Alzina, Rafael (2009). Psicopedagogía de las emociones. Madrid: Paidos
- Schindler, I., Hosoya, G., Menninghaus, W., Beermann, U., Wagner, V., Eid, M., & Scherer, K. R. (2017). Measuring aesthetic emotions: A review of the literature and a new assessment tool. PLoS ONE, 12(6), Article e0178899. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0178899
- Marković S. (2012). Components of aesthetic experience: aesthetic fascination, aesthetic appraisal, and aesthetic emotion. i-Perception, 3(1), 1–17. https://doi.org/10.1068/i0450aap