Effekterna av tidsomställningen under coronakrisen
Många har diskuterat tänkbara effekter av tidsomställningen under coronakrisen. Men det är inte bara tidsomställningen utan den påtvingade isoleringen i sig som påverkar oss. Och det går inte att förneka att det att behöva anpassa sig till tidsomställningen kan vara ytterligare en stressfaktor utöver de många andra vi tampas med för närvarande.
Det finns ingen forskning som säger oss vad vi kommer att, eller vad vi bör, uppleva eller vad andra människor upplevt i liknande situationer. Men enligt experterna borde vi inte erfara några överdrivet negativa eller problematiska konsekvenser. Faktum är att den enda skillnaden de flesta av oss kommer att märka är en timme mindre sömn.
Hur som helst är en sak klar. Varje år analyserar såväl experter som lekmän de olika för- och nackdelarna med denna påtvingade tidsomställning från vinter till sommar och från sommar till vinter.
I den Europeiska unionen överväger man t.ex. redan om man bör upphöra med denna säsongsmässiga vana. Likaså varnar olika medicinska och vetenskapliga organ oss om de effekter som dessa ändringar ofta får på vår dygnsrytm.
En del talar om hälsoriskerna. För somliga personer tar det flera veckor att vänja sig vid tidsbytena och oftast är det faktiskt barnen som drabbas värst. Dock vet vi att handels- och företagssektorerna uppskattar den nuvarande strategin, eftersom de kan ta fördel av det längre dagsljuset.
I vilket fall som helst är en sak uppenbar: vi har aldrig tidigare upplevt ett tidsskifte under en påtvingad isolering. Låt oss ta en titt på vad följderna kan bli.
Två effekter som tidsomställningen under coronakrisen kan få
Ett vanligt fenomen i samband med den allmänna hemisoleringen som nu pågår är att man öppnar sina ögon på morgonen utan att veta vilken dag det är. Förvirringen varar bara några sekunder, men den är en direkt följd av våra ändrade rutiner. För många av oss spelar det ingen roll om det är måndag eller söndag, eftersom vår livsstil är densamma under veckans lopp.
Det betyder att större delen av befolkningen knappt kommer att känna av några negativa effekter av tidsomställningen. Visst kan vi märka en skillnad, men det är faktiskt mycket möjligt att det för många människor blir mindre traumatiskt än vanligt av den enkla anledningen att det inte längre finns några arbets- eller skolförpliktelser.
Däremot kommer de som måste fortsätta att arbeta i den nuvarande situationen att uppleva påtagliga förändringar. Låt oss titta närmare på detta.
Följderna av tidsomställningen under coronakrisen för dem som tvingas stanna hemma
Tidsväxlingen har en klar fördel och det är att vi omges av mer naturligt ljus. Denna faktor kan få en mycket positiv effekt under de nuvarande förhållandena.
Fördelar
Att få mer ljus i hemmet förbättrar många olika fysiologiska processer. Det stimulerar produktionen av melatonin. Detta i sin tur har positiv verkan på sådana processer som främjar bättre nattsömn, bättre minne och produktionen av välbefinnandehormonet serotonin.
Bara det att vi använder mindre konstgjort ljus i våra hem är också något som gagnar oss. Och inte enbart ur ekonomisk synpunkt. För när mer solljus sipprar in genom våra fönster och balkonger hjälper det oss att koppla av och det motiverar oss och ger oss en känsla av välbefinnande.
Problem
Emellertid kan tidsomställningen under coronakrisen även innebära en nackdel: kvällarna blir längre.
Detta kan göra att du känner dig frustrerad och att du får ett närapå instinktiv önskan att ge dig ut. Det här kommer utan tvekan att bli ditt största problem. Därför är det viktigt att du stärker dina dagliga rutiner under din självisolering och har dessa aspekter i åtanke.
Använd förmiddagen till att utföra dina arbetsuppgifter, såsom distansarbete, läxor, barnomsorg, städning osv.
Du bör planera mer motiverande sysslor för eftermiddagen, så att du kan hålla dig aktiv, både fysiskt och mentalt. Du bör vara medveten om att det är just under denna tid på dagen som du måste kunna hantera din leda, frustration och oro på bästa sätt.
Personer som fortsätter att arbeta
Tidsomställningen under coronakrisen kan vara svår för människor som fortsätter att arbeta. Det är en stressfaktor som kan förvärra ångest, sömnproblem och negativa känslotillstånd.
En studie genomförd av Dr. Beth Ann Malow vid University of California pekar på att tidsomställningarna i sig själva är problematiska för våra hjärnor. Varje cell i vår kropp har en inre cirkadisk, eller dygnsrytmisk, klocka. Denna klocka reglerar inre processer, varibland kroppstemperatur, matsmältning, hormonnivåer, blodtryck samt, viktigast av allt, vakenhet. Av den anledningen kan sjukvårdsanställda och snabbköpspersonal känna mer stress.
Det är sant att inte alla människor reagerar på samma sätt. Men om de redan befinner sig i ett tillstånd där de upplever stark ångest, press och ansvarskänsla på grund av covid-19-pandemin, så kan tidsväxlingen innebära en försvårande omständighet.
I sådana fall är det mycket viktigt att de dagarna efter tidsomställningen månar om sina viloperioder. De bör se till att få åtta timmars sömn och hålla sig till samma rutiner. Dessutom bör de, när de inte arbetar, försöka koppla bort och göra sig av med sin stress. Det här är personer som är absolut nödvändiga för oss i dessa tider och därför måste vi värna om deras behov.
Som du ser kan tidsomställningen under coronakrisen påverka oss på många olika sätt.