Självbild: dess ursprung och definition
Vi kan se på självbild som idén om eller bilden vi har av oss själva. Den bildas och formas av de huvudsakliga rollerna vi spelar, våra mål och våra objektiv, vår personlighet, vår ideologi och vår filosofi, för att nämna ett fåtal. Den är även dynamisk, vilket innebär att den förändras över tid.
Att känna oss själva hjälper oss att besluta vad och hur vi bör tänka och göra i varje situation. Denna kunskap om en själv kan vara antingen individuell eller på gruppbasis. Medvetenheten om vår och andra människors identitet gör våra liv enklare och främjar våra relationer.
Inom psykologi kan man studera självbild från olika perspektiv. Personlighetspsykologer kommer fokusera på att lära känna innehållet hos identiteten och skapa typologier av den. Social psykologi vill se i vilken utsträckning den påverkar våra relationer och vice versa.
Hur vår självbild uppstår och hur vi modifierar den
Härnäst ska vi tala om två teorier som förklarar hur självbilden skapas och utvecklas. En av dem är teorin om självmotsättning, som kretsar kring ens interna reglering. Den andra är teorin om spegel-jaget, som kretsar kring social reglering.
Teorin om självmotsättning
Denna teori börjar från basen att människan söker samstämmighet mellan olika uppfattningar han eller hon har om sig själv. Här kommer andra självbilder in i leken. De är:
- Det “idealiska jaget”, som är en självbild som säger åt oss vad vi vill bli.
- Det “ansvarsfulla jaget”, som är en självbild som har en uppfattning av vad vi borde bli.
- Ett “potentiellt jag”, som är självbilden om vår potential, i vilken utsträckning vi kan bli något.
- Det “väntade jaget”, som är självbilden som förutser vad vi kan bli i framtiden.
Dessa självbilder är ganska lika varandra. De skiljer sig bara i små nyanser. Det viktiga med dessa “jag” är att de skapar avvikelser jämfört med vår nuvarande självbild. När en av dem är dissonant med vår nuvarande självbild upplever vi ångest.
Därifrån kan ångesten motivera förändringar av självbilderna för att lösa motsägelserna.
Om vårt “idealiska jag” till exempel ser oss själva som personer i ett samhälle, men vi vanligtvis agerar själviskt, kommer en motsägelse uppstå. Vi kan lösa dissonansen på olika sätt:
- Förändra vårt själviska beteende och med det vår nuvarande självbild.
- Ändra uppfattningen av vårt beteende och sluta se på det som själviskt, vilket förändrar vår nuvarande självbild.
- Förändra vårt “ideal” och anpassa det efter den nuvarande situationen.
Teorin om spegel-jaget
Denna teori börjar med skapandet av självbilden som en process där samhället spelar stor roll. Uppfattningarna som andra har om oss är viktigt här. Vi bygger alltså upp bilden av oss själva med informationen som andra ger oss.
Detta eftersom vi anser att andra har en uppfattning om vilka vi är i sina sinnen. Därför försöker vi ta reda på vad detta är. Vi vill inte ha några motsägelser mellan bilden andra har av oss och vår egen självbild. När denna motsägelse existerar kan vi lösa den på två sätt:
- Genom att förändra våra relationer med andra så att de ser oss som vi tror oss vara.
- Genom att förändra bilden vi har av oss själva.
Vi söker bekräftelse av vår självbild
Denna teori är en bra förklaring till varför vi söker relationer som stämmer överens med vår självbild, och undviker personer som ser oss på ett annat sätt än vi gör. Den hjälper oss även att förstå effekterna som förväntningar har på en person, såsom Pygmalioneffekten, eller Rosenthaleffekten.
En annan viktig aspekt är att vi inte tenderar att se oss själva som andra verkligen ser oss, utan som vi tror att de ser oss. Vi slår inte fast hur andra ser oss baserat på information vi får från dem, utan på våra självuppfattningar. Vi skapar en bild av oss själva och tror att andra ser oss på samma sätt.
Båda teorierna förklarar hur självbilden formas och modifieras på annorlunda, men inte motsägande, sätt. Det är en intressant titt på den ur ett brett perspektiv, och för att förstå hur “jaget” i självmotsättningsteorin även kan skapas och modifieras av socialt inflytande. Genom att ha de båda positionerna i åtanke kan vi få en solid bild av vår självbild.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Tory E. Self-Discrepancy Theory: What Patterns of Self-Beliefs Cause People to Suffer? Advances in Experimental Social Psychology. 1989; 22: 93-136.
- Hosking P. Utilizing Rogers’ Theory of Self-Concept in mental health nursing. JAN. 1993; 18(6): 980-984.