Ensamhetsministeriet i Japan: bakgrund och funktion
Den japanska regeringen inrättade nyligen Ensamhetsministeriet i ett försök att ta itu med den psykiska ohälsan i sitt land. Tetsushi Sakamoto utsågs till minister.
Ensamhetsministeriet avser att lösa de allvarliga isoleringsproblemen i det japanska samhället. Initiativet uppstod efter att Japan för första gången på 11 år upplevt en ökad självmordsfrekvens.
Landet välkomnade inrättandet av Ensamhetsministeriet för att förändra situationen för många människor som lever i isolering. Detta är ett fenomen som blev ännu mer utbrett under pandemin, eftersom människor var tvungna att idka social distansering. Detta ministerium är ett svar på de oroande siffrorna för självmord och socialt tillbakadragande.
Många hälso- och sjukvårdsanställda berömde draget eftersom den psykiska hälsan hos framförallt äldre, arbetande kvinnor, deltidsarbetare och de som är arbetslösa försämras.
“Den första uppgiften är att identifiera de som är ensamma eller isolerade, liksom de som riskerar att bli avskärmade från samhället.”
-Tetsushi Sakamoto-
Ensamhetsministeriet är ett svar på stigande självmordsnivåer
Pandemin intensifierade det fenomen som det japanska samhället redan hade upplevt i flera år. Det är i grunden en konsekvens av bristen på bindning mellan människor i denna kultur.
Som ett resultat av pandemin kan tusentals människor inte gå tillbaka till sin vanliga arbetsmiljö. Således reduceras deras sociala kontakt nu ytterligare.
Studenter är rädda och nödställda. Många har också förlorat deltidsjobb och kan inte betala för sina studier i ett mycket konkurrensutsatt samhälle. De flesta av dem som har ekonomiska problem är kvinnor och andra som arbetar inom nöjes- och besöksbranschen. Det beror på att de tenderar att arbeta inom tjänstesektorn och har lägre betalda jobb.
Kvinnor har drabbats särskilt hårt av den nuvarande situationen
De ökande självmordsnivåerna bland kvinnor är särskilt oroande. Många av dem förlorade sina sociala miljöer och har ofta en tyngre arbetsbelastning hemma. Några av dem måste också ta hand om åldrande släktingar.
Ensamstående mammor är en särskilt utsatt del av befolkningen eftersom mor- och farföräldrar inte längre kunde ta hand om sina barnbarn.
Ensamhetsministeriet hanterar långvariga problem
Japan rapporterade 31 600 självmord år 2010, ett antal som sjönk till 20 169 år 2019. Antalet vände dock upp för första gången på 11 år 2020. Det begicks 20 919 självmord enligt uppgifter från hälsoministeriet. Det är en ökning med 3,7 procent. Den alarmerande ökningen av självmord, särskilt bland kvinnor, tillskrevs den nuvarande situationen.
Förekomsten av psykiska hälsoproblem var hög redan före pandemin, men förlorade arbetstillfällen, protokoll för social distansering och andra begränsningar som är oförenliga med social interaktion, gjorde det ännu svårare att utmana känslor av hopplöshet under dessa svåra tider.
Storbritannien blev det första landet som utnämnde en ensamhetsminister år 2018. De gjorde detta efter att en rapport från 2017 visade att mer än nio miljoner människor sa att de ofta eller alltid kände sig ensamma. Det har funnits tre ensamhetsministrar på tre år.
Varför har Japan så stora problem med psykisk ohälsa?
Japan är ett kollektivistiskt samhälle. Således blandas vikten av position och hur människor tjänar sitt land med hög individuell konkurrens. Träning, framgång och strävan efter ett avancerat samhälle är ett vanligt ideal för japanerna.
Det är därför de värdesätter bekämpandet av korruption, renligheten i offentliga utrymmen, exemplarisk skötsel av växter och trädgårdar och så vidare. Detta ideal skulle vara positivt om arbete inte hade intagit en så central plats i människors liv.
Konsekvenserna av press
Ansvar och påtryckningar har satt sina spår hos många ungdomars psykiska hälsa. Detta beror på att de nu skjuter upp familjebildning eller avslutar förhållanden. De föredrar att ha en yrkeskarriär och inget som “distraherar” dem.
Dessutom har vissa ungdomar, utmattade och överväldigade av social press, dragit sig ur ekorrhjulet. De har också dragit sig tillbaka från sina egna liv genom att göra det. Detta beror på att misslyckande i deras centrala drivkraft leder dem till att också stänga ner alla andra områden i sina liv. Till exempel väljer många att bo hemma hos sina föräldrar och avskärma sig i ett rum de inte lämnar.
Sist men inte minst lämnar de intensiva arbetsschemana lite utrymme för social interaktion. Japanerna har i princip inga andra alternativ kvar.
Dessutom har distansarbete och bristen på sociala möten under Japans kamp med den nuvarande situationen gjort att människor känner sig alltmer stressade och ensamma.
En kollektiv resa
Sakamoto avser att samla ett antal specialister för att upprätta en prioriteringslista. Han hoppas kunna främja aktiviteter som förhindrar ensamhet och social isolering och som skyddar banden mellan människor. Åtgärderna inkluderar också regional revitalisering, liksom att ta itu med Japans fallande födelsetal.
Det nyinrättade Ensamhetsministeriet, Hälsoministeriet för självmordsförebyggande och Jordbruksministeriet för livsmedelsbanker arbetar tillsammans. Tanken är att arbeta på ett heltäckande sätt och vidta en serie kritiska åtgärder.
Kommer Ensamhetsministeriet att kunna uppnå sina mål? Även om ingen vet vad resultaten blir, går kampen mot depression hand i hand med kampen mot fattigdom, isolering och stigmatiseringen av psykisk ohälsa.
Endast ett gruppsvar kan lösa ett kollektivt problem som manifesterar sig olika hos varje individ.