Har din hjärna en lyckozon och kan den stimuleras?

Ett team av neuroforskare verkar ha funnit vad som kan kallas lyckozonen i den mänskliga hjärnan. Ett område av nervcellsfibrer som kallas gördelvindlingen kan agera som en punkt för tillgång till flera nätverk som reglerar humöret.
Har din hjärna en lyckozon och kan den stimuleras?
Sergio De Dios González

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Sonia Budner

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

En studie gjord nyligen har gett ny insikt i hur den mänskliga hjärnan fungerar. Vetenskapsmän verkar ha funnit en “lyckozon”som svarar på elektrisk stimuli. Den här upptäckten öppnar dörren för flera behandlingsalternativ vad gäller en mängd olika sjukdomstillstånd.

Studien började som ett kartläggande av hjärnan genom användning av elektrisk stimulans av patienter med epilepsi. Forskarna insåg att stimulans av gördelvindlingen alltid producerade skratt eller leenden hos deras försökspersoner. Det verkade också trigga känslor av välmående, välbehag och lugn. Kan detta vara upptäckten av en lyckozon?

Forskare vet redan att stimulering av vissa delar av hjärnan kan trigga den okontrollerbara impulsen att skratta. Detta är dock första gången som de har varit förmögna att identifiera en av dem. De upptäckte också att en stimulans av den delen av hjärnan signifikativt kan reducera ångest.

Forskning om denna lyckozon

På Emory University School of Medicine i Atlanta studerade ett team av neuroforskare patienter med epilepsi. Detta genom att använda små elektroder för att på elektrisk väg stimulera vissa delar av deras hjärnor. Deras mål var att hitta information om källan till patienternas anfall.

De blev riktigt förvånade när de stimulerade gördelvindlingen (ett område av vit massa som kopplar samman olika delar av hjärnan med varandra), på en av patienternas hjärnor och såg att denne började skratta okontrollerbart. Ett kort tag därefter uppgav patienten att denne kände sig avslappnad och lugn.

har hjärnan en lyckozon?

Sedan beslutade de sig för att visa försökspersonen en serie bilder på ansiktsuttryck, De fann att när gördelvindlingen stimulerades, betygsatte patienten dessa ansiktsuttryck högre på en lyckoskala. Detta är en indikator på att patienten var på bättre humör.

De mätte också patientens kognitionsnivå när de stimulerade gördelvindlingen. I det här avseendet fullföljde försökspersonen minnes, uppmärksamhets och språktest. Forskarna kunde inte se någon mätbar skillnad i kognitionen under den elektriska stimulansen, vilket innebär att det inte verkar påverka eller störa tankeprocessen alls.

Forskarna testade även resten av försökspersonerna, som hade samma svar på den elektriska stimulansen. De rapporterade alla samma känsla av lugn och skrattade okontrollerbart vilket förstärker teorin om en lyckozon.

Varför påverkar det här området av hjärnan humöret?

Gördelvindlingen är lokaliserad under hjärnbarken och kurvas runt mitthjärnan. Lyckozonen är lokaliserad i den övre, frontala delen. Detta är en del av hjärnan där många olika områden av hjärnan som relateras till komplexa känslor kopplas samman.

Den vita massan som genomkorsar gördelvindlingen kopplar samman olika hjärnlober. När du stimulerar gördelvindlingen kan även andra nätverk som sträcker sig ut i olika delar av hjärnan påverkas. Med andra ord verkar det som om den är en förmedlare till andra områden av hjärnan.

Jon T. Willie, en av forskarna i teamet, jämför det med en motorväg som har en hel del på- och avfarter. Teamet tror att de kan ha funnit en punkt som ger tillgång till olika nätverk som reglerar humör, socialt interagerande och känslor.

har hjärnan en lyckozon?

Vad innebär denna lyckozon för framtiden?

En av de mest spännande möjligheterna är att denna elektriska stimulering av gördelvindlingen skulle kunna användas för att behandla ångest, depression eller till och med kronisk smärta. En annan möjlighet är att den här tekniken kan användas för att erbjuda en behagligare upplevelse för patienter under neurokirurgiska operationer som kräver att de håller sig vakna.

Allmänheten kommer dock behöva vänta. Detta eftersom den här behandlingen idag innebär ett omfattande och invasivt kirurgiskt ingrepp. Elektroderna måste placeras direkt på hjärnan, vilket innebär att man måste genomgå en riskfylld invasiv kirurgi.

Trots detta för denna upptäckt av en lyckozon oss ett steg närmare att förstå den mänskliga hjärnan. Förhoppningsvis kan forskarna använda den här nya informationen för att förbättra eller ersätta humörrelaterade ingrepp i framtiden.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.