Herbert Spencer: biografi och arbete

Herbert Spencer är den sociala darwinismens fader. Lär dig mer om denna kontroversiella författares liv och arbete i denna artikel!
Herbert Spencer: biografi och arbete
Bernardo Peña Herrera

Skriven och verifierad av psykologen Bernardo Peña Herrera.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Herbert Spencer var en av de största tänkarna av sin tid. Denna engelska filosof, psykolog, sociolog och expert på naturlagar var den största ledaren av social darwinism och positivism i sin tid.

Han applicerade faktiskt evolutionistiska lagar på filosofi och samhället. Men hans darwinistiska idéer rättfärdigade vissa personers dominans över andra, såväl som överlägsenheten hos en mänsklig “ras” över andra raser.

Dessa idéer välkomnades i västvärlden på 1800-talet och den första halvan av 1900-talet; framgångarna hans arbete åtnjöt är bevis på det. Spencer lyckades till och med fånga uppmärksamheten från tänkare inom många olika områden.

Vissa författare var öppna till att debattera hans idéer. Stora namn som Émile Durkheim, George Edward Moore och Thomas Hill Green associerade sig ofta med Spencer. Utan tvekan var han en allestädes närvarande och kontroversiell figur.

Glasögon och gammal bok

Herbert Spencer: en biografi

Första åren och hans utbildning

Herbert Spencer föddes i en enkel familj år 1820 i Derby, England. Han dog 1903 i Brighton, England. Även om han gick i skolan så lärde han sig inte att läsa förrän vid sju års ålder. Under sin tonårstid studerade han vetenskap, men stod aldrig ut som en särskilt bra elev.

Han studerade ingenjörskonst helt på egen hand och arbetade på järnvägen mellan 1837 och 1846. Under dessa år fortsatte Herbert att lära sig och studera på egen hand, och publicerade flera böcker om vetenskap och politik. Åratal senare, 1848, blev han redaktör för tidskriften The Economist.

Denna förändring markerade slutet på hans karriär som ingenjör, och var starten på hans bana som författare och filosof. 1851 publicerade Spencer sin första officiella bok – Social Statics – där han förutsåg att mänskligheten skulle anpassa sig till att leva i ett samhälle utan egentligt behov av staten.

Karriär och böcker

Spencer brukade gå på möten med andra tänkare. Vid dessa tillställningar träffade han positivistiska författare som inspirerade honom att skriva The Principles of Psychology 1855. I den försvarade han att det mänskliga sinnet lyder under naturlagar som kan förklaras med fysiologi och biologi.

Åratal senare publicerade han Utvecklingsläran. Med detta verk ville han bevisa att evolutionsprinciperna var lika applicerbara på filosofi, psykologi och sociologi. Det var ett av hans största verk och utgjordes av tio volymer som han skrev under en 20-årsperiod.

Det var inte vanligt för filosofiska böcker att bli bästsäljare på den tiden. Vanligtvis var bästsäljarna romaner, men Herbert Spencer stod ut som en väldigt inflytelserik tänkare, och sålde fler än en miljon exemplar under sin livstid. Han nominerades till och med till Nobelpriset i litteratur 1902.

Herbert Spencer och psykologi

Herbert Spencer skrev sina verk innan Darwin, och därför slog han ihop associationism och fysiologi med lamarckism. Därmed var Spencer decennier före inom anpassningspsykologin. Han konceptualiserade utveckling som processen genom vilken kopplingen mellan idéer exakt reflekterar kopplingen mellan de dominerande händelserna i miljön.

Kopplingen etablerades av de gamla principerna om kontinuitet och beredskap. Därför representerar sinnesutveckling en adaptiv justering till miljömässiga omständigheter. Den engelske författaren konceptualiserade även hjärnan som ett organiserat register av upplevelser.

Han hävdade även att instinkt var en inlärd associativ vana. Han försvarade dessutom att de mentala processerna hos vissa arter minskade till antalet associationer som hjärnan hos djuret ifråga kunde utföra. Med andra ord var skillnaderna mellan de mentala förmågorna hos olika arter kvantitativa enligt Spencer.

Spencer och social darwinism

Herbert Spencer gjorde flera uttalanden om ett väldigt kontroversiellt ämne: han försvarade att sociala grupper hade olika förmågor att dominera naturen och etablera sin överlägsenhet. Därför var de rika mer kapabla än de fattiga, eftersom de förstnämnda befann sig på toppen i samhället medan de senare var på botten.

För Spencer fungerade samhället som ett biologiskt väsen. Därför rättfärdigade han dominansen av “överlägsna raser”och förespråkade att vi behövde minska antalet svaga människor i världen. Därför var imperialism och rasism grunden för hans teorier.

Enligt honom var starka, smarta människor tvungna att kämpa för sin överlevnad, vilket skulle förebygga samhällets nedbrytning. Annars – om de svaga eller minst kapabla överträffade de starka (fysiskt och intellektuellt) – riskerade landet att gå under.

Porträtt av Herbert Spencer

Tankar om hans liv och arbete

Spencer försvarade en positivistisk, biologisk och evolutionär synvinkel på filosofi, psykologi och sociologi. Han såg på inlärning och fysisk samt psykisk anpassningsförmåga som väldigt viktigt. Men hans arbete feltolkades för att passa narrativet hos rasister och suprematister, som citerade det som vetenskapligt bevis för deras påståenden.

Att författare får sina verk feltolkade och anpassade är inget som är exklusivt för Herbert Spencer. Det har faktiskt skett om och om igen under årens lopp. Något liknande drabbade Machiavelli och till och med Nietzsche. Nazister och antisemiter använder deras verk för att stödja deras rasistiska påståenden. Det är inte lätt att tala om en grupps överlägsenhet över andra utan att skapa kontrovers.

Vidare måste filosofiska och litterära verk behandlas ur ett visst perspektiv. Därför måste man göra efterforskningar om i vilken tid och under vilka omständigheter dessa idéer publicerades, så att man kan få en bättre förståelse för författarens tankar.

Om vi bortser från kontrovers och reflektioner råder det inga tvivel om att Herbert Spencer lyckades stå ut som en av de främsta flerdisciplinära tänkarna i sin tid.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Spencer, H. (1917). Principios de psicología. Revista del Centro de Estudiantes de Filosofía y Letras1(2).
  • Spencer, H. (1884). El individuo contra el Estado. Editorial MAXTOR.
  • Spencer, H. (1867). Creación y evolución (Vol. 16). Escuela Moderna.
  • Spencer, H. (1942). La ciencia social. Nueva biblioteca Filosófica.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.