Vad händer med hjärnan när man läser
Hjärnan är full av stimuli när man läser, och denna aktivitet tillhandahåller många fördelar både kort- och långsiktigt. Det minskar till exempel stress, förbättrar sömnkvaliteten, ökar vokabulären, förbättrar minnet och gör en intelligentare.
Men få personer känner till vad som faktiskt sker i hjärnan när man läser.
Generellt är läsning en process där man avkodar ord som i slutänden leder till en övergripande mening. Ur forskningens synvinkel är det intressant att känna till alla små processer som äger rum när detta sker.
Det är så forskare kan identifiera alla steg och hjälpa personer som har inlärningssvårigheter.
Fram till nu var det svårt att ta reda på vilka processer som utspelas i hjärnan när man läser, men neuroforskare kan idag se hjärnaktiviteten i realtid. Detta tack vare magnetisk resonanstomografi och andra tekniker.
Globalt har neuroforskningen intresserat sig av att identifiera kopplingen mellan läsning och kognition, känslor, inlärning och kognitiv prestationsförmåga.
Hjärnan när man läser – från ord till betydelse
Det krävs bara 400 millisekunder för hjärnan att aktiveras i det vänstra bakre området efter att den stött på ett skrivet ord. Det är i denna region som stavning och fonologisk kodning finns.
Om du redan känner till ordet kommer den morfologiska, syntaktiska och semantiska identifieringen ske omedelbart.
Morfologisk igenkänning är den mest grundläggande processen, där man tack vare aktivering av de vänstra frontala områdena i hjärnan känner igen bokstäverna som bildar ett ord och sedan identifierar det.
När det kommer till syntaktisk igenkänning kan du känna igen huruvida det är ett namn eller ett verb, samt huruvida det refererar till det förflutna, nuet eller framtiden. Därmed skapar hjärnan kopplingar mellan ord för att känna igen dem senare.
Dessa processer äger rum i olika delar av hjärnan på ett parallellt och sammankopplat sätt. I processen ovan aktiveras den visuella barken när du ser ett ord och överför sedan informationen till vinkelvindlingen.
Efter det blir den till en fonetisk representation som skickas till den spolformade vindlingen rör den sig till de temporala och frontala regionerna, såsom Wernickes område för att möjliggöra framtida åtkomst till betydelsen av ordet.
Textförståelse
När du förstått ordet du läser är det dags att analysera dess semantiska och syntaktiska relation. Det kan röra sig om ordens ordning, deras tempus, komplement och information om ämnet, etc.
Denna typ av syntaktisk bearbetning verkar äga rum i den vänstra frontala och den främre temporala loben. Därefter sker en tematisk och syntaktisk bearbetning som har mer att göra med interaktionen mellan substantiv och verb.
Samtidigt sker mekanismer som upptäcker motsägelser eller nyheter i gyrus frontalis inferior. Högre aktivering sker när man läser motsägelsefulla fraser än när man läser något sammanhängande.
Förståelsen för vad man läser är även kopplat till minnet, eftersom vi måste ta del av vår erfarenhet för att få bredare förståelse. Vissa temporala regioner i hjärnan aktiveras enbart när man läser information kopplad till människor och verktyg.
Ur detta hänseende fann en forskningsgrupp från South Carolina och Kalifornien att ord väcker kopplingar till den verkliga världen i en studie med magnetisk resonans. De aktiverade alltså områden på samma sätt som om man faktiskt upplevde dem.
Ett exempel på det är att ord relaterade till något som går att manipulera ledde till aktiveringen av områden kopplade till planering och utförande av uppgifter eller som involverade motoriska områden.
Känslomässig och kognitiv bearbetning
Känslor är resultatet av en hjärnprocess som äger rum i det limbiska systemet. Hypotalamus finns i detta område och denna hjärnregion är kopplad till minne och inlärning.
Känslor är därför en fundamentala processer för att konsolidera ny information. Känslan vi har när vi läser aktiverar faktiskt uppmärksamhetsnätverk och det finns specifika mekanismer för vårt emotionella lexikon.
Forskare observerade att läsning av känslomässigt laddade ord, vare sig de var erotiska eller förolämpande, orsakar en ökning i mängden tid personen lade på dem jämfört med neutrala ord.
Känslomässigt stimulerande berättelser är därför användbara för att aktivera motivationsmässiga och uppmärksamhetsmässiga nätverk.
Ur detta hänseende aktiveras dorstolaterala prefrontalkortex och bakre gördelvindlingen när du läser. Med andra ord kan du påbörja processer med uppmärksamhet, planering, associering och informationsbevakning.
Avslutningsvis aktiveras prefrontala cortex för att integrera all information medan bakre gördelvindlingen förblir uppmärksam och fokuserad på vad du läser i ett mer bokstavligt hänseende.
“En läsare lever tusentals liv innan vederbörande dör. Mannen som aldrig läser lever bara ett.”
-George R. R. Martin-
Din hjärna när du läser
Stimulansen som äger rum i hjärnan när du läser är väldigt hög. Detta eftersom det aktiverar många regioner på nästan samma gång, vilket är en långsiktig fördel som förbättrar kvaliteten och kvantiteten av kopplingarna i hjärnan.
Vidare har neurovetenskapen bevisat att läsning får dig att uppleva fler situationer (åtminstone cerebralt) och tränar hanteringen av känslor, vilket gör dig mer känslomässigt intelligent.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Kweldju, S. (2015). Neurobiology of research findings: how the brain works during reading. PASAA, 50, 125-142.