Hur fattigdom förändrar den mänskliga hjärnan

18 mars, 2020
Det råder ingen tvekan om att fattigdom förändrar den mänskliga hjärnan. Faktum är att de fattigaste bland oss lider brist på resurser av många typer: utbildning, näring och en stimulerande fritid. Allt detta är ett hinder för vår utveckling.
 

Är det sant att fattigdom förändrar den mänskliga hjärnan? Många av hjärnstudierna under de senaste 50 åren har koncentrerat sig på att studera effekterna av en stimulerande omgivning. De har funnit att större social och intellektuell stimulering leder till strukturella och funktionella förändringar i hjärnan.

Med tanke på detta faktum har forskare börjat undersöka vad som händer i motsatt situation. Således har de observerat att bristen på resurser vid fattigdom förändrar den mänskliga hjärnan.

De första studierna fokuserade på att försöka upptäcka hur socioekonomiska skillnader återspeglas i en persons beteende och kognition. Senare studier har varit fokuserade på att hitta avvikande neurologiska nätverk, funktioner och strukturer baserat på socioekonomisk tillhörighet hos försökspersonen.

Trots detta vet forskarna ännu inte exakt hur dessa skillnader uppstår. Det finns dock tillräckligt med bevis för att bekräfta att fattigdom förändrar den mänskliga hjärnan.

“Extrem fattigdom var som helst är ett hot mot människors säkerhet överallt.
-Kofi Annan-

Hur fattigdom förändrar den mänskliga hjärnan

Effekt på hjärnan under utveckling

Dessa fynd relaterar främst till barnpopulationen eftersom en hjärna under utveckling är mer känslig för yttre faktorer. Utöver genetiska faktorer, driver också miljöfaktorer hjärnans utveckling. Således kan en persons socioekonomiska status definitivt påverka hjärnan under denna period.

Följaktligen upptäckte forskare att den genetiska bördan på utvecklingen av hjärnstruktur och kognition är högre hos personer med hög socioekonomisk status. Därmed kan den omgivande miljöns egenskaper ha ett större inflytande på de med lägre socioekonomisk status.

Upptäckter kring hur fattigdom förändrar den mänskliga hjärnan

Språk är en av de förmågor som är mest relaterad till socioekonomisk status under barndomen. Forskning i detta avseende har demonstrerat hur fattigare barn visar lägre aktivitet i de delar av hjärnan som hanterar språk.

När det gäller minnet har de fattigaste barnen en mindre hippocampus, denna effekt kvarstår under de kommande fem decennierna, oavsett socioekonomiska förhållanden i vuxen ålder.

Liknande gäller för amygdala som är en del av hjärnan som hanterar emotionell bearbetning, lärande och motivation. I detta avseende har de fattigaste barnen en mindre amygdala, vilket kan leda till minskad möjlighet till känslomässig reglering.

Dessutom, när det gäller verkställande funktioner (mer komplexa kognitiva processer som beslutsfattande och planering) leder brist på stimulering och resurser till negativa förändringar och brister.

Liksom i de tidigare processerna finns det en koppling mellan lägre socioekonomisk status och sämre verkställande prestanda samt dessutom till mindre volym i de hjärnområden som är involverade.

Hur fattigdom förändrar den vuxna mänskliga hjärnan

De flesta av effekterna av fattigdom som upptäckts hos vuxna beror på en lägre socioekonomisk status som barn. Men det finns också vissa effekter som uppstår oavsett vilken typ av barndom man har haft.

Till exempel finns en intressant studie, publicerad i tidskriften Science, som visar på att ekonomisk oro påverkar kognitiva prestationer, speciellt då det gäller verkställande funktioner.

I undersökande syfte delade forskarna upp människor i två grupper baserat på ett enda kriterium: svårighet med aritmetik. Därefter fick deltagarna i varje grupp hantera en situation med antingen ett större eller ett mindre ekonomiskt bekymmer.

Båda grupperna visade liknande resultat för den lägre variabeln. På samma sätt erhöll personer med större ekonomiskt bekymmer sämre resultat vid en svårare variabel. Med andra ord visade de en nedsatt förmåga att hålla tillbaka opassande svar. De hade även svårt att välja överensstämmande alternativ samt skaffa sig relevant information.

En bekymrad man

Mekanismer

Även om om forskare inte exakt känner till vilka dolda mekanismer som förändrar den mänskliga hjärnan på grund av fattigdom, finns det många möjliga sådana som kan agera tillsammans.
  • Brist på resurser. Begränsade resurser – så som böcker, leksaker och utbildningsmöjligheter – påverkar utan tvekan mängden och kvaliteten på den stimulering som en person får.
  • Näring. Näringsämnen spelar en grundläggande roll i den mänskliga hjärnan, särskilt då det gäller neurologisk utveckling. Således påverkas hjärnans utveckling av en brist på vitamin B12, omega-3-fettsyror, zink och järn. Detta beror på att dessa ämnen påverkar plasticitet, genetisk manifestation samt reglerar produktionen av och kvaliteten på neurologiska nätverk.
  • Stress. Både barn och vuxna som lever i fattigdom drabbas av effekterna av stress. Att utsättas för en fattig miljö är relaterat till en ökad produktion av kortisol, vilket har förödande effekter.
  • Miljötoxicitet. Människor med lägre socioekonomisk status lever ofta i giftiga miljöer. Till exempel offentliga bostäder nära fabriker med föroreningar som följd.

Hur som helst är kampen mot fattigdom inte bara en fråga om hälsa. Fattigdom är en variabel förändrar den mänskliga hjärnan, och orsaken till sammanhang med väldigt specifika förhållanden vilka ofta skapar hinder för människans kognitiva funktioner.

 
  • Johnson, S.B., Riis, J.L., Noble, K.G. (2016). State of the Art Review: Poverty and the Developing Brain.Pediatrics., 137(4):e20153075
  • Mani, A., Mullainathan, S., Shafir, E., & Zhao, J. (2013). Poverty Impedes Cognitive Function. Science, 341(6149), 976–980.